Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
ENG
Swisha ett valfritt belopp till
123 24 060 72Tack för ditt stöd!
Vi har i dag ett ekonomiskt system på kollisionskurs med planeten och som samtidigt misslyckas med att leverera det människor verkligen behöver. Enligt ny forskning har redan sju av nio planetära gränser passerats. Samtidigt lever 44 procent av världens befolkning i dag i relativ fattigdom.
Klyftorna växer snabbt och de mål vi gemensamt satt för ett gott liv för alla och en levbar planet, Agenda 2030 samt klimat- och miljömålen, ser alltmer avlägsna ut.
Det här är vår framtids dubbla kris: ekologiskt nödläge och social otrygghet. Vi behöver snabbt hitta vägar att bromsa klimat- och miljöförstörelsen som samtidigt tryggar tillvaron för människor. Politiska lösningar som förenar omställning och jämlikhet, och hur en hållbar välfärd ska kunna byggas inom planetens gränser. Vi behöver snabbt hitta vägar att bromsa klimat- och miljöförstörelsen som samtidigt tryggar tillvaron för människor
86 procent av svenskarna anser att regeringen bör göra mer för att hantera klimathotet. 62 procent vill att vår ekonomi ska prioritera hälsa och välmående för människor och natur, snarare än att enbart fokusera på tillväxt och ökat materiellt välstånd i landet.
Det är också fullt möjligt att nå målen vi redan har lovat att jobba mot, både vad gäller klimatmålen och Agenda 2030. Forskningen visar att mänskligheten kan uppnå god livskvalitet för alla med bara en tredjedel av de resurser vi använder i dag – om vi fördelar och använder dem klokt.
Nya utmaningar kräver nya lösningar – och visioner. Forskare som Johan Rockström har länge varnat för att små steg inte räcker för att möta nödläget och efterlyser ett politiskt ledarskap som förenar klimat- och miljömål med social rättvisa – en väg som är både hållbar och demokratisk.
Det räcker inte heller att tala om hållbarhet i allmänna ordalag. Vi behöver i stället börja styra mot mål som är förenliga med vad vi vet från forskningen – och med global rättvisa. En politik som styr ekonomin mot människors välmående, jämlikhet och ekologisk balans, i stället för kortsiktig tillväxt.
Länder som Finland och Skottland, liksom städer som Amsterdam och Tomelilla, har redan börjat styra mer mot välmåendeekonomi genom att låta social trygghet och ekologiska gränser tydligare sätta ramarna för politiska beslut.
För att lyckas behöver vi formulera den berättelse som saknas i dagens debatt: att en rättvis grön omställning inte är ett hot mot välfärden utan dess förutsättning.
En rättvis omställning betyder i praktiken att löntagare, glesbygd, låginkomsttagare och unga inte lämnas att bära kostnaderna. Det betyder satsningar på gröna jobb, starka socialförsäkringar, kollektivtrafik och energieffektivisering som sänker människors kostnader och samtidigt minskar utsläpp och användningen av resurser.
Det betyder också att rikare länder som har goda möjligheter att ställa om gör det snabbare, och stöttar låginkomstländer i att göra sin omställning.
Inför COP30 samlar Palmecentret under årets Palmedag aktörer från forskningen, fackföreningar, civilsamhälle och politiken kring just detta: En ny ekosocial samhällsmodell där välfärd och grön omställning är två sidor av samma mynt.
Utgångspunkten är enkel men krävande – en välfärdsstat som levererar trygghet och frihet, inom planetens gränser.
Praktisk politik för att uppnå detta handlar om att sätta upp mätbara mål för välmående i budgetarbetet, driva klimat- och miljöpolitik som också minskar ojämlikheten, skapa omställningsfonder som gör det tryggt att byta jobb och bransch, samt styra investeringar till det som gynnar både människor och ekosystem.
Sverige och andra länder behöver därför:
De nordiska länderna har bäst förutsättningar att gå först: starka välfärdssystem, hög tillit och erfarenhet av samverkan mellan marknad, stat och folkrörelser. Här kan nästa samhällsmodell ta form – en ekosocial modell där välfärd, klimat och rättvisa är sammanlänkade.
Det är dags att Sverige och Norden visar vägen mot en politik som börjar mäta och styra mot det som verkligen räknas: Människors sociala trygghet och planetens hälsa. Alla, oavsett politisk färg, behöver nu våga tänka nytt för att hantera vår tids största utmaningar.
Artikeln har tidigare publicerats i Altinget.
Nedrustning och skyddet av vår livsmiljö handlar om vår överlevnadVarje bomb som faller spränger inte bara sönder städer och människor – den förgiftar mark, vatten och luft. Den lämnar efter sig en tyst katastrof som fortsätter långt efter att bomberna tystnat.
I Ukraina orsakar kriget efter Rysslands fullskaliga invasionskrig en ekologisk förstörelse som kommer att drabba generationer. Rapporten An Environmental Compact for Ukraine, framtagen på uppdrag av Ukrainas regering och ledd av Palmecentrets ordförande Margot Wallström, dokumenterar de enorma miljöskadorna: kemikalier som sprids, jordar som förgiftas, infrastruktur som förstörs.
Hot mot planeten
Bombningarna i Gaza skapar samtidigt tiotals miljoner ton avfall och restprodukter, förstörda vatten- och avloppssystem vilket har lett till allvarliga mark- och vattenföroreningar. Gaza riskerar att bli obeboeligt – inte bara av det urskillningslösa dödandet, utan också av en förstörd livsmiljö.
När Ryssland nu senast presenterat ett test av den kärnkraftsdrivna roboten Burevestnik – ett kärnkraftsdrivet vapen som kan lastas med kärnvapen – suddas gränsen ut mellan krigets risker och vår livsmiljös sammanbrott. Denna typ av vapen utgör inte bara ett hot mot freden, utan mot planeten. Teoretiskt har denna typ av vapen obegränsad räckvidd, och varje haveri skulle kunna sprida radioaktiv förorening över enorma områden, för att inte tala om de katastrofala följderna vid en faktisk användning i krig.
Den militära sektorn står i dag också för 5,5 procent av världens samlade utsläpp – mer än civilflyget och sjöfarten tillsammans. Ändå undantas dessa utsläpp från internationell klimatrapportering. Vi vet inte hur mycket krigsmaskineriet sammantaget förstör vår planets klimat.
Måste ses i ett samverkande perspektiv
Under förra året spenderades över 29,1 biljoner kronor på militära utgifter globalt. Det är enorm kostnad när vi samtidigt har akuta behov att genomföra en sällan skådad kraftsamling att möta klimatkrisen. Om vi misslyckas väntas inte bara katastrofer, folkförflyttningar, ekologisk massdöd och svält. Fler konflikter och krig kommer följa i dess spår.
Detta är inte hållbart. Vi måste bygga mänsklig säkerhet med hänsyn till vår livsmiljö, och inte på hotet om ömsesidig förstörelse. Vi vet också att konflikter, klimatkris och ojämlikhet måste ses ur ett samverkande perspektiv. För att bryta spiralen krävs ett nytt ledarskap och att vi tydligt tar steg för ökad mänsklig och gemensam säkerhet:
Under Alva Myrdals, Olof Palmes och Anna Lindhs var Sverige en tydlig röst för nedrustning, miljö och fred. Den traditionen får vi inte överge. Att stå upp för nedrustning och klimatomställning är inte naivt, det är en realistisk politik för överlevnad. När världen nu samlas under FN:s nedrustningsvecka är budskapet tydligt: Verklig säkerhet förutsätter att vi förebygger konflikter och försvarar vår livsmiljö.
Vår uppmaning till regeringen, låt inte Sveriges röst förbli tyst. Det är hög tid att visa ledarskap i vår tids ödesfrågor.
Oscar Ernerot, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Danielle Barsoum Malki, policyrådgivare Fred & Dialog, Olof Palmes Internationella Center
Ukrainas första progressiva toppmöte – mot EU-medlemskap och en rättvis återbyggnadUnder ett och samma tak kommer politiker, representanter för civilsamhället, fackföreningar, akademiker, veteraner och ungdomsrörelser att samlas för att diskutera Ukrainas framtid inom den europeiska gemenskapen efter kriget.
Målet med toppmötet är inte bara att bekräfta vårt gemensamma engagemang för Ukrainas suveränitet och omvärldens stöd under den pågående ryska aggressionen, utan också att göra Ukrainas EU-anslutningsprocess till en drivkraft för social dialog, rättvisa och inkludering.
Lika viktigt är att toppmötet kommer att fungera som en plattform för att stärka samarbetet med ukrainska progressiva organisationer som länge har arbetat för att främja demokrati, social jämlikhet och medborgerligt deltagande – just de värden som formar Europas gemensamma framtid.
Den två dagar långa konferensen kommer att hållas på ukrainska och engelska, med möjlighet att delta online:
Toppmötet organiseras av PES, S&D-gruppen i Europaparlamentet, Palmecentret och andra ledande europeiska partners – i samarbete med SD Platform i Ukraina
EUkraine 1st Progressive Summit – towards EU membership and Fair recoveryUnder one roof, politicians, civil society representatives, trade unions, academics, veterans, and youth movements will come together to discuss Ukraine’s post-war future within the European community.
The goal of the Summit is not only to reaffirm our shared commitment to Ukraine’s sovereignty and consolidated international support during the ongoing Russian aggression, but also to make Ukraine’s EU accession process a driver of social dialogue, justice, and inclusion.
Equally important, the Summit will serve as a platform to strengthen cooperation with Ukrainian progressive organizations that have long been working to advance democracy, social equality, and civic participation — the very values that shape Europe’s common future.
The two-day conference will be held in Ukrainian and English, with the possibility to join online:
The Summit is organized by the Party of European Socialists (PES), the Group of Socialists and Democrats in the European Parliament (S&D Group), Olof Palme International Center and other leading European partners, in cooperation with the Social Democratic Platform of Ukraine.
Internationell demokratikonferens: Hur bemöter vi hoten mot demokratin?
Bakom initiativet står Political Party Peer Network som samlar världens mest erfarna demokratifrämjande organisationer som stödjer politiska partiers utveckling runt om i världen. Politiska partier är nyckelaktörer för att kunna påverka och bryta utvecklingen. De formulerar politiska alternativ, mobiliserar väljare, verkar som länk mellan folket och makten, och kan hållas ansvariga i fria och rättvisa val.
Områden som lyfts upp under dagarna rör exempelvis de globala demokratiska trenderna och demokratins nuvarande tillstånd, hoten från ökande desinformation och artificiell intelligens, vilken roll politiska partier spelar, liksom vilka de auktoritära motståndarna är och hur de fungerar.
Gäster som deltar är till exempel Pedro Urruchurtu, Vente Party, Venezuela, Tijmen Rooseboom, Director NIMD, Ann Linde, tidigare utrikesminister, Petra Schleiter, Centre for Democratic Resilience, Oxford University, Birgitta Ohlsson, National Democratic Institute, Patrik Oksanen, Senior Fellow, Stockholm Free World Forum, Marina Nord, V-Dem Institute, Seema Shah, International IDEA, och många fler.
Årets konferens arrangeras av Swedish International Liberal Centre (SILC) och Kristdemokratiskt Internationellt Center (KIC) tillsammans med Green Forum, Centerpartiets Internationella Stiftelse (CIS) och Olof Palmes Internationella Center.
Samtal om en inkluderande och fredlig övergång i SyrienSedan Assads fall i december har Syrien stått vid ett vägskäl mellan en fredlig transition eller fortsatt instabilitet. Efter 14 år av konflikt och fem decennier av brutalt diktatoriskt styre vill syrierna se en inkluderande och fredlig politisk övergång. För att en sådan övergång ska vara möjlig och hållbar måste den fullt ut spegla och återskapa Syriens mångfacetterade samhälle. Detta innebär bredare deltagande i beslutsprocesser, ökad politisk lyhördhet och stärkt representation i styrande strukturer både lokalt och nationellt.
Workshopen samlade deltagare från olika politiska bakgrunder för att gemensamt utforska vägar mot ett fredligt och inkluderande Syrien. Dialog, deltagande och gemensamma nämnare har varit tre värdeord som lyfts fram. Fokus låg på frågor som konstitutionsbyggande, fredlig samexistens, koalitionsskapande och jämställd representation mellan kvinnor och män. Genom att dela erfarenheter från andra länder i transition och att identifiera gemensamma utmaningar stärktes samsynen kring hur Syriens mångfald kan speglas i framtida styrelseskick.
– Det är glädjande att det finns ett framtidshopp och en så tydlig efterfrågan på fortsatt dialog kring en folklig och fredlig övergång i Syrien, kommenterade Palmecentrets generalsekreterare efter konferensen.
Målet är att skapa ett nätverk och att utrusta deltagarna med kunskap, verktyg och idéer. Från svensk sida deltog också riksdagsledamöterna Johan Büser (S) och Joar Forsell (L).
Annual Report 2024The Olof Palme International Center is the Swedish labour movement’s umbrella organisation for international solidarity and advocacy. We work for democracy, human rights, social justice, sustainability and peace in the spirit of Olof Palme. Through cooperation with civil society organisations, trade unions and progressive political parties in Europe, Africa, the Middle East, Asia and Latin America, we contribute to popular influence, global justice and common security. Through knowledge sharing, debate, joint actions and fundraising, we help to ensure that the Swedish labour movement has a global perspective and stands up for international solidarity.
In 2024, we collaborated with 190 local partners in 38 countries, carrying out activities worth over 185 million SEK.
Read more about our activities and achievements with our partners and allies around the world in 2024:
Framåt för rättvis klimatomställning på Västra BalkanNär kolgruvor avvecklas får det stora konsekvenser för de som arbetar i gruvorna, deras familjer och de samhällen där gruvdriften är motorn i ekonomin. Palmecentret har tillsammans med Democratic Dialogue Network och universitetet FEFA tagit ledningen i ett projekt för rättvis klimatomställning för att underlätta övergången.
Under året som gick handlade det inte minst om att föra samman och skapa samsyn mellan olika aktörer som fackföreningar, politiska partier, civilsamhällesorganisationer, myndigheter och studenter. Ett 40-tal personer har träffats och diskuterat vägen framåt. Kontakter har även tagits med ett av de största kolföretagen i landet.
I projektet tittar man även på hur kvinnor kan gynnas om klimatomställningen sker medvetet och rättvist. Man räknar med att det blir fler jobb för kvinnor när förnyelsebara energikällor växer jämfört med dagens kolproduktion.
Att klimatomställningen också måste vara rättvis handlar om att arbetare ska ha ekonomisk trygghet när arbetsmarknaden förändras, och tillgång till nya gröna och bra jobb. Men det handlar också om mer demokrati. Arbetstagare ska få vara med och bestämma, genom social dialog, hur deras arbetsplats och sektor ska klimatanpassas.
Läs mer om Palmecentrets arbete för en rättvis klimatomställning.
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Civilsamhällets roll i stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Under året vann vår sydafrikanska partnerorganisation CoRMSA en stor seger för migranters rättigheter i landet. Man ifrågasatte tillsammans med Helen Sulzman Foundation ett regeringsbeslut att säga upp en form av uppehållstillstånd som garanterat över 180 000 zimbabwiska medborgares rätt att bo i Sydafrika.
Det rättsliga ingripandet ledde till att Gautengs högsta domstol fann att regeringens beslut bröt mot grundlagen. Ärendet ligger nu hos Sydafrikas författningsdomstol för vidare förhandling och sannolikheten för ett positivt domslut bedöms även här vara goda.
Domen har lett till praktiska förbättringar av zimbabwiska medborgares legala status i landet och därmed i deras skydd mot utnyttjande, frihetsberövande och utvisning. Liksom till att deras rätt till samhällstjänster som utbildning, sjukvård och social omsorg säkrats.
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Civilsamhällets roll i stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Folkrörelser, människorättsorganisationer, kvinnogrupper och fackförbund spelar alla en viktig roll för ett samhälles utveckling. De ökar människors kunskap, mobiliserar dem och stärker deras kapacitet att tillsammans kräva sina rättigheter. De har en viktig roll som röstbärare, förslagsställare och opinionsbildare, liksom för att granska och utkräva ansvar av makthavare. Genom civilsamhällets förmåga att arbeta nära fattiga och förtryckta människor får dessa möjligheter att utöva politiskt inflytande och själva påverka sina levnadsvillkor. Därför är stödet till civilsamhället också så viktigt i biståndet.
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. En statlig myndighet begränsas också av vilka organisationer de kan samarbeta med i auktoritära länder, liksom civilsamhällen i repressiva miljöer ofta själva vill hålla en armlängds avstånd till statliga aktörer.
I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen.
Biståndet mellan civilsamhällesorganisationer handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. En erfaren civilsamhällesorganisation erbjuder sina partners ett djupt och relevant erfarenhetsutbyte inom hela bredden av sin verksamhet. Oavsett om det gäller organisering, policyutveckling eller opinionsbildning. Svenska folkrörelser har också unika perspektiv ett erbjuda, då de har en viktig roll i demokratin och för samhällsutvecklingen i Sverige. Erfarenheter som andra demokrati- och rättighetsrörelser kan dra nytta av.
Men det handlar också om att det finns ett särskilt förtroende mellan likasinnade organisationer, liksom gemensamma drivkrafter att skapa förändring. Rörelser som delar värderingar kring till exempel kvinnors rättigheter eller facklig organisering, kan samarbeta på ett helt annat sätt än vad som är möjligt för exempelvis en statlig myndighet.
Svenska civilsamhällesorganisationer arbetar tätt ihop med sina utländska partners och bygger långsiktiga och ömsesidiga relationer. De inspirerar, påverkar och stödjer partners strategier, metoder och planering av arbetet över tid. De hjälper dem att växa, bli starkare och mer oberoende organisationer. Partners kan lära av mer erfarna organisationer som har liknande mål och samma typ av verksamhet som de själva har. Det skapar också synergieffekter för båda parter då man kan utbyta erfarenheter och kunskap. Det leder inte minst till att en gemensam tematisk kunskap om utvecklingen inom sina verksamhetsområden kan byggas upp, och användas både lokalt, internationellt och i Sverige.
I folkrörelsebiståndet arbetar man nära de samhällen man vill stötta. Det ger en djup förståelse för lokala behov och kulturella normer vilket möjliggör skräddarsydda insatser utifrån de särskilda utmaningar som finns på marken. Men man ska samtidigt inte underskatta vikten av ett gemensamt internationellt arbete för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter. Svenska organisationer erbjuder sina partners möjligheter till viktiga omvärldskontakter och globala nätverk, liksom tillgång till beslutsfattare och olika beslutsnivåer internationellt.
Dessa samarbeten är också viktiga för att kunna bedriva gemensam opinionsbildning. Partners kunskap och budskap kan tas upp av svenska civilsamhällesorganisationer som är intresserade av lokal kunskap som de kan använda i sitt eget påverkansarbete på hemmaplan. Folkrörelser som samarbetar i opinionsbildningen på flera nivåer kan dessutom få en hävstångseffekt så att man tillsammans kan mobilisera miljontals människor runt om i världen att agera i en angelägen fråga.
Det är naturligt att biståndsverksamheten löpande ses över och utvecklas, men det är samtidigt viktigt att värna det som fungerar bra. Regeringens nya politiken riskerar dock att slå ut välfungerande samarbeten med små, lokala organisationer till fördel för statliga insatser och en ökad medverkan av stora multinationella aktörer. Det skulle i sin tur medföra mindre mångfald och sämre möjligheter för svenskt bistånd att nå ut till de mest utsatta och marginaliserade grupperna.
Utvecklingen i världen är alarmerande för demokratin, klimatet, freden och människors grundläggande rättigheter. Sidas beslut att avbryta samarbeten med nära 2000 organisationer kommer i en kritisk tid. Det kommer att få stora konsekvenser på många platser och drabbar miljontals människor.
Den typ av samarbeten som nu sägs upp är också särskilt värdefulla för lokala organisationer. De fungerar i praktiken som en demokratisk drivbänk med långsiktiga och kapacitetsbyggande relationer, relevanta erfarenhetsutbyten och gemensamma påverkansarbeten. Dessa partnerskap skiljer sig i hög grad mot de kortare, mer aktivitetsstyrda projektansökningar partners kan finansiera hos andra givare.
Slutligen riskerar nu förankringen som biståndet har i det svenska samhället att gå förlorad. Det försvagar möjligheten för svenska medborgare och organisationer att engagera sig och bidra till global utveckling. Legitimiteten och förtroendet för biståndet minskar och därmed det långsiktiga stödet för Sverige som global aktör.
Arbetarrörelsen och våra internationella partners är en betydande och viktig del av civilsamhället. Vi har nyckelkompetenser som är centrala för främjandet av demokrati, människors rättigheter och det civila samhället internationellt. Inte minst inom gräsrotsorganisering, folkbildning, och facklig organisering. Vi har stora globala nätverk inom fackföreningsrörelsen, folkbildningen och politiska och sociala rörelser som finns på plats även i de mest repressiva miljöerna runt om i världen.
Palmecentret är arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell solidaritet. Vi representerar 26 medlemsorganisationer med över 3 miljoner medlemmar. Genom att arbeta med civilsamhällesorganisationer, fackföreningar och politiska partier över hela världen bidrar vi till en positiv utveckling inom demokrati, mänskliga rättigheter, jämlikhet, jämställdhet, rättvis klimatomställning och fred. Vi stöttar människor att organisera sig och tillsammans ta makten över sina liv.
• HÖJ RÖSTEN för folkrörelsebiståndet, om det som sker just nu och mot nedmonteringen av biståndet. Dela information i sociala medier och prata med beslutsfattare. Kräv att förstatligandet av biståndet helt ska föras av agendan, samt att folkrörelsebiståndet fortsatt ska vara en del av den svenska biståndspolitiken.
• ENGAGERA ER i projekt internationellt. För att kunna bedriva projekt behöver de svenska civilsamhällesorganisationerna kunna betala 15% i egeninsats. Om vi är fler som är med i verksamheten kan vi lättare klara detta tillsammans. Det finns en mängd former för hur man kan engagera sig i internationella projekt. Det är både viktigt och stimulerande att arbeta med progressiva rörelser runt om i världen. Här kan du läsa om hur Palmecentret arbetar.
• BIDRA ekonomiskt till Palmecentrets verksamhet. Antingen genom att din medlemsorganisation bidrar till projektsamarbeten, eller att du som privatperson blir månadsgivare. Varje krona kommer att gå till att finansiera regeringens krav på ökad egeninsats, så att vi kan fortsätta stödja våra demokratikämpar ute i världen. Här kan du läsa mer om hur du kan bli månadsgivare.
