Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Internationell solidaritet handlar inte om att välja mellan Ukraina och världen

Palmecentret ser med stor oro på hur regeringen steg för steg prioriterar bort de länder där behoven är som störst och det demokratiska handlingsutrymmet är som minst. Stöd till Ukraina är nödvändigt – men det får inte finansieras genom att man överger människor i det globala syd. När Sverige lämnar sina utsatta samarbetspartners försvagas inte bara det konkreta arbetet för demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa. Vi lämnar också en politisk och moralisk tom plats som snabbt fylls av auktoritära krafter.

I länder som Zimbabwe är civilsamhällets utrymme redan kraftigt begränsat. Att dra tillbaka långsiktigt stöd och närvaro riskerar att lämna demokratirörelser, kvinnorättsorganisationer och oberoende fackförbund utan skydd, resurser och internationella allierade. Vi vet av erfarenhet att svenska partnerskap ofta varit livlinor för människor som kämpar för frihet och värdighet med stora personliga risker. Att beskriva att dessa samarbeten inte gjort någon nytta är därför provocerande. Goda villkor för ökad företagsamhet och handel kan dessutom endas skapas genom ökad stabilitet och rättssäkerhet som utvecklingssamarbetet är med och stöder.

Sverige har under decennier byggt ett internationellt anseende som pålitlig, solidarisk och demokratiförsvarande partner. Den positionen håller nu snabbt på att försvinna i samband med regeringens stegvisa nedmontering av det svenska utvecklingssamarbetet. Nedskärningarna innebär också att Sverige tar ett steg bort från internationella åtaganden – samtidigt som konflikter, förtryck och klimatkrisen ökar globalt. Palmecentret uppmanar därför regeringen att:

  1. värna långsiktigt stöd i de länder där utsattheten är som störst,
  2. stå upp för civilsamhället som en grund för global stabilitet och säkerhet – och företagsamhet
  3. säkerställa att stödet till Ukraina inte sker på bekostnad av andra människor i akut behov av solidaritet.

Internationell solidaritet handlar inte om att välja mellan Ukraina och världen.
Sverige måste kunna göra både och.

Oscar Ernerot
Generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center

In solidarity with our Serbian partner CATUS

The Olof Palme International Center stands in solidarity with trade unions in their efforts to defend workers’ rights. The Palmecenter therefore joins our member organisations, the Swedish Trade Union Confederation (LO) and Runö Folk High School, in supporting the Serbian trade union confederation, the Independent Trade Union of Serbia (CATUS), in its demands for dialogue and negotiations with the Serbian government on wages, arbitrary dismissals, collective agreements, and other long-neglected issues.

These demands include immediate action to initiate constructive dialogue on minimum wages and wage policies in the public sector, as well as ensuring the timely payment of wages and compensation for past delays. The state must act as a guarantor of workers’ rights and restore lost purchasing power to prevent further escalation of the conflict and to ensure stability and legal certainty in Serbia.

We urge the Government of Serbia to meet these demands within the timeframe specified by CATUS, as the persistent lack of respect for existing laws has severely weakened the position of workers. It is essential that collective agreements are introduced and upheld in all sectors, and that public-sector wages are raised to a level that ensures a dignified standard of living. These demands are legitimate, well-founded, and vital for safeguarding workers’ rights and ensuring socially sustainable development in the country.

See link for the full statement from LO, Runö, and the Palme Center.

Inför Palmedagen 2025: Klimatkrisen kräver en ny samhällsmodell

Vi har i dag ett ekonomiskt system på kollisionskurs med planeten och som samtidigt misslyckas med att leverera det människor verkligen behöver. Enligt ny forskning har redan sju av nio planetära gränser passerats. Samtidigt lever 44 procent av världens befolkning i dag i relativ fattigdom.

Klyftorna växer snabbt och de mål vi gemensamt satt för ett gott liv för alla och en levbar planet, Agenda 2030 samt klimat- och miljömålen, ser alltmer avlägsna ut.

Behov av ny politisk riktning

Det här är vår framtids dubbla kris: ekologiskt nödläge och social otrygghet. Vi behöver snabbt hitta vägar att bromsa klimat- och miljöförstörelsen som samtidigt tryggar tillvaron för människor. Politiska lösningar som förenar omställning och jämlikhet, och hur en hållbar välfärd ska kunna byggas inom planetens gränser. Vi behöver snabbt hitta vägar att bromsa klimat- och miljöförstörelsen som samtidigt tryggar tillvaron för människor

86 procent av svenskarna anser att regeringen bör göra mer för att hantera klimathotet. 62 procent vill att vår ekonomi ska prioritera hälsa och välmående för människor och natur, snarare än att enbart fokusera på tillväxt och ökat materiellt välstånd i landet.

Det är också fullt möjligt att nå målen vi redan har lovat att jobba mot, både vad gäller klimatmålen och Agenda 2030. Forskningen visar att mänskligheten kan uppnå god livskvalitet för alla med bara en tredjedel av de resurser vi använder i dag – om vi fördelar och använder dem klokt.

Visioner för hållbarhet och rättvisa

Nya utmaningar kräver nya lösningar – och visioner. Forskare som Johan Rockström har länge varnat för att små steg inte räcker för att möta nödläget och efterlyser ett politiskt ledarskap som förenar klimat- och miljömål med social rättvisa – en väg som är både hållbar och demokratisk.

Det räcker inte heller att tala om hållbarhet i allmänna ordalag. Vi behöver i stället börja styra mot mål som är förenliga med vad vi vet från forskningen – och med global rättvisa. En politik som styr ekonomin mot människors välmående, jämlikhet och ekologisk balans, i stället för kortsiktig tillväxt.

Politik för människor och miljö

Länder som Finland och Skottland, liksom städer som Amsterdam och Tomelilla, har redan börjat styra mer mot välmåendeekonomi genom att låta social trygghet och ekologiska gränser tydligare sätta ramarna för politiska beslut.

För att lyckas behöver vi formulera den berättelse som saknas i dagens debatt: att en rättvis grön omställning inte är ett hot mot välfärden utan dess förutsättning.

En rättvis omställning betyder i praktiken att löntagare, glesbygd, låginkomsttagare och unga inte lämnas att bära kostnaderna. Det betyder satsningar på gröna jobb, starka socialförsäkringar, kollektivtrafik och energieffektivisering som sänker människors kostnader och samtidigt minskar utsläpp och användningen av resurser.

Det betyder också att rikare länder som har goda möjligheter att ställa om gör det snabbare, och stöttar låginkomstländer i att göra sin omställning.

Välfärd inom planetens gränser

Inför COP30 samlar Palmecentret under årets Palmedag aktörer från forskningen, fackföreningar, civilsamhälle och politiken kring just detta: En ny ekosocial samhällsmodell där välfärd och grön omställning är två sidor av samma mynt.

Utgångspunkten är enkel men krävande – en välfärdsstat som levererar trygghet och frihet, inom planetens gränser.

Praktisk politik för att uppnå detta handlar om att sätta upp mätbara mål för välmående i budgetarbetet, driva klimat- och miljöpolitik som också minskar ojämlikheten, skapa omställningsfonder som gör det tryggt att byta jobb och bransch, samt styra investeringar till det som gynnar både människor och ekosystem.

Sverige och andra länder behöver därför:

Norden kan visa vägen

De nordiska länderna har bäst förutsättningar att gå först: starka välfärdssystem, hög tillit och erfarenhet av samverkan mellan marknad, stat och folkrörelser. Här kan nästa samhällsmodell ta form – en ekosocial modell där välfärd, klimat och rättvisa är sammanlänkade.

Det är dags att Sverige och Norden visar vägen mot en politik som börjar mäta och styra mot det som verkligen räknas: Människors sociala trygghet och planetens hälsa. Alla, oavsett politisk färg, behöver nu våga tänka nytt för att hantera vår tids största utmaningar.

Oscar Ernerot, generalsekreterare

Cajsa Unnbom, policy- och metodrådgivare Rättvis klimatomställning

Artikeln har tidigare publicerats i Altinget.

Annual Report 2024

The Olof Palme International Center is the Swedish labour movement’s umbrella organisation for international solidarity and advocacy. We work for democracy, human rights, social justice, sustainability and peace in the spirit of Olof Palme. Through cooperation with civil society organisations, trade unions and progressive political parties in Europe, Africa, the Middle East, Asia and Latin America, we contribute to popular influence, global justice and common security. Through knowledge sharing, debate, joint actions and fundraising, we help to ensure that the Swedish labour movement has a global perspective and stands up for international solidarity.

In 2024, we collaborated with 190 local partners in 38 countries, carrying out activities worth over 185 million SEK. 

Read more about our activities and achievements with our partners and allies around the world in 2024:

DOWNLOAD THE ANNUAL REPORT HERE!

Nedrustning och skyddet av vår livsmiljö handlar om vår överlevnad

Varje bomb som faller spränger inte bara sönder städer och människor – den förgiftar mark, vatten och luft. Den lämnar efter sig en tyst katastrof som fortsätter långt efter att bomberna tystnat.

I Ukraina orsakar kriget efter Rysslands fullskaliga invasionskrig en ekologisk förstörelse som kommer att drabba generationer. Rapporten An Environmental Compact for Ukraine, framtagen på uppdrag av Ukrainas regering och ledd av Palmecentrets ordförande Margot Wallström, dokumenterar de enorma miljöskadorna: kemikalier som sprids, jordar som förgiftas, infrastruktur som förstörs.

Hot mot planeten
Bombningarna i Gaza skapar samtidigt tiotals miljoner ton avfall och restprodukter, förstörda vatten- och avloppssystem vilket har lett till allvarliga mark- och vattenföroreningar. Gaza riskerar att bli obeboeligt – inte bara av det urskillningslösa dödandet, utan också av en förstörd livsmiljö.

När Ryssland nu senast presenterat ett test av den kärnkraftsdrivna roboten Burevestnik – ett kärnkraftsdrivet vapen som kan lastas med kärnvapen – suddas gränsen ut mellan krigets risker och vår livsmiljös sammanbrott. Denna typ av vapen utgör inte bara ett hot mot freden, utan mot planeten. Teoretiskt har denna typ av vapen obegränsad räckvidd, och varje haveri skulle kunna sprida radioaktiv förorening över enorma områden, för att inte tala om de katastrofala följderna vid en faktisk användning i krig.

Den militära sektorn står i dag också för 5,5 procent av världens samlade utsläpp – mer än civilflyget och sjöfarten tillsammans. Ändå undantas dessa utsläpp från internationell klimatrapportering. Vi vet inte hur mycket krigsmaskineriet sammantaget förstör vår planets klimat.

Måste ses i ett samverkande perspektiv
Under förra året spenderades över 29,1 biljoner kronor på militära utgifter globalt. Det är enorm kostnad när vi samtidigt har akuta behov att genomföra en sällan skådad kraftsamling att möta klimatkrisen. Om vi misslyckas väntas inte bara katastrofer, folkförflyttningar, ekologisk massdöd och svält. Fler konflikter och krig kommer följa i dess spår.

Detta är inte hållbart. Vi måste bygga mänsklig säkerhet med hänsyn till vår livsmiljö, och inte på hotet om ömsesidig förstörelse. Vi vet också att konflikter, klimatkris och ojämlikhet måste ses ur ett samverkande perspektiv. För att bryta spiralen krävs ett nytt ledarskap och att vi tydligt tar steg för ökad mänsklig och gemensam säkerhet:

Under Alva Myrdals, Olof Palmes och Anna Lindhs var Sverige en tydlig röst för nedrustning, miljö och fred. Den traditionen får vi inte överge. Att stå upp för nedrustning och klimatomställning är inte naivt, det är en realistisk politik för överlevnad. När världen nu samlas under FN:s nedrustningsvecka är budskapet tydligt: Verklig säkerhet förutsätter att vi förebygger konflikter och försvarar vår livsmiljö.

Vår uppmaning till regeringen, låt inte Sveriges röst förbli tyst. Det är hög tid att visa ledarskap i vår tids ödesfrågor.

Oscar Ernerot, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center

Danielle Barsoum Malki, policyrådgivare Fred & Dialog, Olof Palmes Internationella Center

Ukrainas första progressiva toppmöte – mot EU-medlemskap och en rättvis återbyggnad

Under ett och samma tak kommer politiker, representanter för civilsamhället, fackföreningar, akademiker, veteraner och ungdomsrörelser att samlas för att diskutera Ukrainas framtid  inom den europeiska gemenskapen efter kriget.

Målet med toppmötet är inte bara att bekräfta vårt gemensamma engagemang för Ukrainas suveränitet och omvärldens stöd under den pågående ryska aggressionen, utan också att göra Ukrainas EU-anslutningsprocess till en drivkraft för social dialog, rättvisa och inkludering.

Lika viktigt är att toppmötet kommer att fungera som en plattform för att stärka samarbetet med ukrainska progressiva organisationer som länge har arbetat för att främja demokrati, social jämlikhet och medborgerligt deltagande – just de värden som formar Europas gemensamma framtid.

PROGRAM 

Den två dagar långa konferensen kommer att hållas på ukrainska och engelska, med möjlighet att delta online:

REGISTRERING

Toppmötet organiseras av PES, S&D-gruppen i Europaparlamentet, Palmecentret och andra ledande europeiska partners – i samarbete med SD Platform i Ukraina

EUkraine 1st Progressive Summit – towards EU membership and Fair recovery

Under one roof, politicians, civil society representatives, trade unions, academics, veterans, and youth movements will come together to discuss Ukraine’s post-war future within the European community.

The goal of the Summit is not only to reaffirm our shared commitment to Ukraine’s sovereignty and consolidated international support during the ongoing Russian aggression, but also to make Ukraine’s EU accession process a driver of social dialogue, justice, and inclusion.

Equally important, the Summit will serve as a platform to strengthen cooperation with Ukrainian progressive organizations that have long been working to advance democracy, social equality, and civic participation — the very values that shape Europe’s common future.

The two-day conference will be held in Ukrainian and English, with the possibility to join online:

Registration

The Summit is organized by the Party of European Socialists (PES), the Group of Socialists and Democrats in the European Parliament (S&D Group), Olof Palme International Center and other leading European partners, in cooperation with the Social Democratic Platform of Ukraine.

Programme

Internationell demokratikonferens: Hur bemöter vi hoten mot demokratin?

Bakom initiativet står Political Party Peer Network som samlar världens mest erfarna demokratifrämjande organisationer som stödjer politiska partiers utveckling runt om i världen. Politiska partier är nyckelaktörer för att kunna påverka och bryta utvecklingen. De formulerar politiska alternativ, mobiliserar väljare, verkar som länk mellan folket och makten, och kan hållas ansvariga i fria och rättvisa val.

Områden som lyfts upp under dagarna rör exempelvis de globala demokratiska trenderna och demokratins nuvarande tillstånd, hoten från ökande desinformation och artificiell intelligens, vilken roll politiska partier spelar, liksom vilka de auktoritära motståndarna är och hur de fungerar.

Gäster som deltar är till exempel Pedro Urruchurtu, Vente Party, Venezuela, Tijmen Rooseboom, Director NIMD, Ann Linde, tidigare utrikesminister, Petra Schleiter, Centre for Democratic Resilience, Oxford University, Birgitta Ohlsson, National Democratic Institute, Patrik Oksanen, Senior Fellow, Stockholm Free World Forum, Marina Nord, V-Dem Institute, Seema Shah, International IDEA, och många fler.

Årets konferens arrangeras av Swedish International Liberal Centre (SILC) och Kristdemokratiskt Internationellt Center (KIC) tillsammans med Green Forum, Centerpartiets Internationella Stiftelse (CIS) och Olof Palmes Internationella Center.

Program

Om deltagarna

För media

Samtal om en inkluderande och fredlig övergång i Syrien

Sedan Assads fall i december har Syrien stått vid ett vägskäl mellan en fredlig transition eller fortsatt instabilitet. Efter 14 år av konflikt och fem decennier av brutalt diktatoriskt styre vill syrierna se en inkluderande och fredlig politisk övergång. För att en sådan övergång ska vara möjlig och hållbar måste den fullt ut spegla och återskapa Syriens mångfacetterade samhälle. Detta innebär bredare deltagande i beslutsprocesser, ökad politisk lyhördhet och stärkt representation i styrande strukturer både lokalt och nationellt.

Workshopen samlade deltagare från olika politiska bakgrunder för att gemensamt utforska vägar mot ett fredligt och inkluderande Syrien. Dialog, deltagande och gemensamma nämnare har varit tre värdeord som lyfts fram. Fokus låg på frågor som konstitutionsbyggande, fredlig samexistens, koalitionsskapande och jämställd representation mellan kvinnor och män. Genom att dela erfarenheter från andra länder i transition och att identifiera gemensamma utmaningar stärktes samsynen kring hur Syriens mångfald kan speglas i framtida styrelseskick.

– Det är glädjande att det finns ett framtidshopp och en så tydlig efterfrågan på fortsatt dialog kring en folklig och fredlig övergång i Syrien, kommenterade Palmecentrets generalsekreterare efter konferensen.

Målet är att skapa ett nätverk och att utrusta deltagarna med kunskap, verktyg och idéer. Från svensk sida deltog också riksdagsledamöterna Johan Büser (S) och Joar Forsell (L).

Framåt för rättvis klimatomställning på Västra Balkan

När kolgruvor avvecklas får det stora konsekvenser för de som arbetar i gruvorna, deras familjer och de samhällen där gruvdriften är motorn i ekonomin. Palmecentret har tillsammans med Democratic Dialogue Network och universitetet FEFA tagit ledningen i ett projekt för rättvis klimatomställning för att underlätta övergången.

Under året som gick handlade det inte minst om att föra samman och skapa samsyn mellan olika aktörer som fackföreningar, politiska partier, civilsamhällesorganisationer, myndigheter och studenter. Ett 40-tal personer har träffats och diskuterat vägen framåt. Kontakter har även tagits med ett av de största kolföretagen i landet.

I projektet tittar man även på hur kvinnor kan gynnas om klimatomställningen sker medvetet och rättvist. Man räknar med att det blir fler jobb för kvinnor när förnyelsebara energikällor växer jämfört med dagens kolproduktion.


Vad innebär en rättvis klimatomställning?

Att klimatomställningen också måste vara rättvis handlar om att arbetare ska ha ekonomisk trygghet när arbetsmarknaden förändras, och tillgång till nya gröna och bra jobb. Men det handlar också om mer demokrati. Arbetstagare ska få vara med och bestämma, genom social dialog, hur deras arbetsplats och sektor ska klimatanpassas.

Läs mer om Palmecentrets arbete för en rättvis klimatomställning.

Rörelse till rörelse: Värna civilsamhällets roll i biståndet!

Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.

Vad gör folkrörelsebiståndet unikt?

Civilsamhällets roll i  stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.

Läs mer!

Olof Palme International Center
Integritetsöversikt

Den här webbsidan använder cookies så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookieinformationen sparas i din webbläsare, och utför olika funktioner, som t.ex. att känna igen dig när du kommer tillbaka till sidan. Detta gör i sin tur att vi kan förstå vilka delar av sidan du använder mest och finner viktiga.