Nyheter-arkiv

I fredags fick Palmecentret det ödesdigra beskedet att vi plötsligt uteslutits från ansökningsprocessen inom ramen för vårt viktigaste uppdrag, stödet till civilsamhället internationellt. Övriga organisationer som ansökt fick sina positiva besked samtidigt. Vi är väldigt glada för dem, de är våra professionella allierade i arbetet för en mer demokratisk och hållbar värld.

Men vi på Palmecentret fick alltså beskedet om grundläggande villkorsändringar för oss samma dag som hela processen avslutades – och det efter att vi under ett års tid passerat alla ansökningsfaser och bekräftats i flera led av Sida att vi har kunnat ansöka.

Sidas generaldirektör Jakob Granit hade nämligen dagen innan själv tagit beslut om att strategin skulle omtolkas – och då i linje med den tolkning som biståndsministern Benjamin Dousa gått ut med i media i höstas. Palmecentret skulle inte få ansöka enligt ministern. Det var bara ett problem, ingen annan gjorde den tolkningen. Och definitivt inte förvaltningsmyndigheten Sida. Så ministern fick backa från sitt uttalande.

Men man gav sig uppenbarligen inte och i torsdags verkar Sidas generaldirektör slutligen ha gett efter och ändrade sitt tidigare beslut. I praktiken drabbar det Palmecentret och arbetarrörelsen med precision. En aktör som Dousa definierar som en politisk motståndare.

Jakob Granit behöver nu förklara varför han dagen innan beslutet om civilsamhällesstödet skulle kommuniceras plötsligt ändrade Sidas spelregler i grunden, samt vilken roll biståndsministern och hans statssekreterare har spelat i detta.

I ljuset av den senaste tidens rapportering om politisk detaljstyrning av Sidas verksamhet och beslut (UNRWA, SD:s anslag inom ramen för partistödet, etc.), liksom att hela biståndssektorn nu präglas av rykten där ingen vågar yttra sig med rädsla för repressalier, behöver detta granskas grundligt.

Utvecklingen har mycket negativa effekter på svensk förvaltning och tilltron till densamma. Förfarandet är fullständigt rättsosäkert, och sänder en signal om att politisk godtycklighet kan drabba vem som helst i civilsamhället.

Det är helt okej att få avslag på en ansökan. Det händer ibland. Men det är inte det som det handlar om här. Utan att reglerna ändrades tvärt i slutskedet av en regelstyrd process, och att endast vår ansökan därmed diskvalificerades. Och det är inte på något sätt okej om det är en del av en partipolitisk styrning, vilket mycket tyder på att det handlar om nu.

Beslutet kommer naturligtvis få konsekvenser för oss, och hela arbetarrörelsens internationella utvecklingssamarbete, liksom för det internationella civilsamhällesstödet.

Arbetarrörelsen representerar miljontals medlemmar i Sverige, och dess organisationer har nyckelkompetenser som är centrala för främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och det civila samhället internationellt. Vi har stora globala nätverk inom fackföreningsrörelsen, folkbildningen och sociala rörelser som finns på plats även i de mest repressiva miljöerna runt om i världen. Nu riskerar allt detta att försvinna.

Framför allt drabbar det våra över 100 CSO-partners runt om i världen. Det är det som känns värst i allt detta och som oroar mig mest. Hur ska det gå för dem nu? Många är redan väldigt utsatta och under hård press.

Det här är en attack på hela den svenska arbetarrörelsen. Det räcker nu. Vi på Palmecentret kommer inte lägga oss ned och dö. Vårt internationella solidaritetsarbete kommer att fortsätta. Dousa kommer inte att få oss på fall med detta.

DET ÄR VÅRA PARTNERS SOM DRABBAS

Palmecentret och arbetarrörelsen stödjer organisationer i det civila samhället – folklig organisering och folkbildning är grundbulten för människors möjlighet att göra sina röster hörda och kräva sina rättigheter i ett demokratiskt samhälle.

Exempel på vad Palmecentrets civilsamhällesverksamhet bidrar till:

· I Georgien och Belarus stöttar vi civilsamhället, som är det enda samlade motståndet, i deras kamp för demokrati under hårdföra repressiva regimer.

· I Palestina stöttar vi ungdomar och deras rättigheter genom en demokratiskola som hjälper ungdomarna att göra sina röster hörda, komma med lösningar på samhällsproblem och erbjuda ett tryggt rum mitt bland bosättare.

· I Moldavien bidrar vi till studiecirklar i sexuella och reproduktiva rättigheter för att fylla det kunskapsgap som det formella utbildningssystemet inte ger.

· I Namibia och Eswatini har vi bidragit till att fackliga organisationer samlat sig för att gemensamt påverka ländernas arbetslagstiftning och arbetarnas fackliga rättigheter.

· I Filipinerna stöttar vi skapandet av hållbara och gröna jobba som bidragit till att kvinnliga återvändande migranter kan bygga en trygg framtid för sig själva och sina samhällen.

· I Colombia, en av de farligaste platserna för människor som är engagerade i miljö- och klimatfrågor, samlar vi 50-tal miljöorganisationer från Amazonas för att ställa krav på den colombianska regeringen, FN och regeringens representanter i fredsförhandlingarna.

En ny värld

Vi kommer antagligen att se tillbaka på 2024 som ett avgörande år i historiens gång. Ett år då världen till slut tippade över i en ny och farligare tid efter år av internationella kriser och en alltmer auktoritär utveckling. Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina fortsatte samtidigt som stora delar av västvärlden vände bort blicken från den israeliska regeringens grova folkrättsbrott på Gazaremsan efter Hamas terrorattack året innan. Tilltron och konsekvenserna för folkrätten har varit ödesdigra. Så återvaldes Donald Trump i slutet av året på en agenda som åter för världen in i en tid där den starkes rätt ska gälla och internationella institutioner bekämpas.

Under året stod det helt klart att den period som inleddes efter murens fall, med framtidstro och ett ökat internationellt samarbete, på alla sätt var över. Kanske började vi också se slutet på den period som efter andra världskrigets fasor såg uppbyggnaden av den regelbaserade världsordningen.

Tiden då bildandet av FN och FN-stadgan stärkte folkrätten och aggressionskrigen förbjöds. Då förklaringen om de mänskliga rättigheterna la grunden för de internationella domstolarna och konventionerna om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

Vi måste nu på allvar inse att vi befinner oss i en avgörande global värderingskamp. Mellan demokrati och auktoritarism, mellan demokrati och oligarki. Där civilsamhället, demokratiska institutioner och internationell rätt systematiskt attackeras och människor medvetet ställs mot varandra.

När auktoritära ledare gör gemensam sak med starka kapitalintressen avslutar de också snabbt alla insatser för att rädda världen från dess existentiella hot. 2024 blev året då jordens medeltemperatur för första gången överskred 1,5 grader. Då antalet väpnade konflikter var det högsta sedan 1946, militärutgifterna de största som någonsin registrerats, och kärnvapenhotet mer aktuellt än på decennier.

Det är uppenbart att det nu finns behov av ett tydligt politiskt ledarskap som kan möta utvecklingen och erbjuda ett alternativ till de auktoritära rörelsernas destruktiva vision för världen. Det ledarskapet måste vi ta tillsammans. Ska vi kunna vända utvecklingen behöver alla goda krafter samla sig och samarbeta.

Under året har Palmecentret också agerat och samarbetat med våra många allierade runt om i världen. Vi har genomfört 190 internationella projekt och utbildat, kommunicerat, opinionsbildat och gång på gång tagit ställning för våra värderingar och lösningar. Vi viker inte en tum i vårt engagemang och det gör inte heller våra samarbetspartners.

Vi får inte tillåta oss att fastna i en defensiv och uppgiven position. Slutet på epoker, när gamla strukturer släpper taget och går sönder, leder också till nya öppningar och möjligheter. Vi vet att våra demokratiska värderingar, vår vision om ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle, och ett internationellt samarbete som utgår från behovet av gemensam säkerhet, är mer relevanta än någonsin tidigare.

Därför måste vi vända blicken framåt. Världen går att förändra. En ny värld är möjlig.

» Margot Wallström, Anna Sundström och Jan Eliasson kräver i Aftonbladet att regeringen ska återuppta stödet till den palestinska flyktingorganisationen UNRWA.
» Högnivåkonferensen Africa SOTF Dialogue arrangeras i Nigeria av FEPS och bland annat Palmecentret för att samla afrikanska representanter inför höstens Summit of the Future i FN.
» Manifestation för vapenvila i Gaza arrangeras på Norrmalmstorg tillsammans med S-kvinnor, Tro och Solidaritet, Socialdemokraterna i Stockholm, SSU samt S-studenter.
» Palmecentret lanserar insamlingskampanjen för ’LIV, FRED och FRIHET’ i Palestina.
» Palmecentret arrangerar Littfest Umeås temadag om demokrati med över 4 500 besökare.
» Anna Sundström meddelar att hon avgår som generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center.
» Gemensamt utspel görs med biståndsorganisationer, fackförbund och experter att Europaparlamentet måste rösta ja till EU-lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat.

» Tillsammans med 250 andra organisationer kräver Palmecentret att all överföring av vapen till Israel och palestinska väpnade grupper ska stoppas.
» Det israelisk-palestinska fredsnätverket Two-State Coalition besöker Sverige med syftet att stärka det internationella arbetet för en tvåstatslösning.

» Palmecentrets deltar på LO:s kongress och lanserar kampanjen för att rädda det fackliga biståndet som hotas av regeringens nya biståndspolitik.
» Inför valet till Europaparlamentet anordnas lunchdialoger om rättvis klimatomställning där samtliga partiers EU-valkandidater frågas ut.
» I samarbete med Solidar och ABF Skåne genomförs en dialog- och föreläsningsturné i Skåne med föreläsningar och debatter om EU-valet.
» ”Utan kärnvapengarantier blir DCA ett existentiellt hot.” Margot Wallström och Anna Sundström skriver debattartikel om DCA-avtalet med USA.

» Palmecentret lanserar namninsamling för att sätta press på regeringen att bryta tystnaden och skydda civilbefolkningen i Palestina.
» ”Ni kan bättre regeringen!” En granskning av regeringens politik för global utveckling presenteras tillsammans med 49 andra organisationer.
» På hushållsarbetarnas dag hyllar Palmecentret sin partner International Domestic Workers’ Federation och deras viktiga arbete att få till stånd konventionen om hushållsarbetares rättigheter.
» Palmecentrets styrelse utser Oscar Ernerot till ny generalsekreterare.

» Över 70 deltagare från progressiva partier på västra Balkan och Sverige samlas för dialog och utbyte i Korčula, Kroatien.
» Kursen ”Internationell politik – från säkerhetspolitik till bistånd” startar för engagerade personer i arbetarrörelsen.
» Palmecentret skriver med 117 andra organisationer att EU måste sluta att tillåta att produkter som bedöms för farliga för den inhemska marknaden ändå får exporteras till andra länder.
» En ”Pact for the Future” antas i New York av världsledare. FEPS presenterar rapporten A New Global Deal i samarbete med bland annat Palmecentret.

» Palmecentret kräver att regeringen uppmärksammar turkiska polisens gripanden av flera människorättsaktivister, fackliga företrädare och partners till Palmecentret.
» För att hedra årets mottagare av Nobels fredspris, gräsrotsrörelsen Nihon Hidankyo, medarrangerar Palmecentret ett luciatåg för en kärnvapenfri värld.
» Internationella federationen för arbetares utbildning och Palmecentret arrangerar Global Trade Union Programme Workshop i Kapstaden.

Civilbefolkningen i Gaza riskerar att svälta ihjäl. I cirka två månader har Israel blockerat all nödhjälp – samtidigt som bomberna fortsatt att falla över en befolkning som gång på gång tvingas fly.

Den israeliska regeringen döljer inte sina syften: att fördriva ett folk från sitt land. Det är etnisk rensning. Ett av mänsklighetens allra grövsta brott.

Cynismen är brutal. Israel har i dagarna börjat släppa in en bråkdel av den hjälp som behövs. Inte för att skydda civilbefolkningen, utan för att tysta omvärldens kritik. FN är tydliga: hjälpen är en droppe i havet.

Det som sker är inte bara en humanitär katastrof med solklara och grova folkrättsbrott – det är en moralisk kollaps för världssamfundet. När vi tillåter detta att fortsätta utan konsekvenser, urholkar vi folkrätten och alla principer om mänskliga rättigheter och människovärdet. Även på Västbanken ökar våldet från israeliska bosättare och den israeliska militären.

Vi kräver en omedelbar återgång till vapenvila med frisläppande av gisslan, internationellt skydd för civilbefolkningen och fullt humanitärt tillträde till Gaza. Vi kräver ansvar för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Det internationella samfundet, inklusive Sverige och EU, måste sluta ge politiskt skydd åt den israeliska regeringens agerande. Det är dags för den svenska regeringen att kraftfullt stå upp för folkrätten.

· Återupptaget svenskt stöd till UNRWA, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar.

· Stöd till de internationella domstolarnas oberoende – och respekt för deras beslut.

· Aktivt stöd till fredsarbetet för en hållbar tvåstatslösning baserad på folkrätten.

Den israeliska regeringens krigföring är ett flagrant brott mot internationell rätt, och en invasion riskerar att leda till ytterligare massdöd och tvångsfördrivning. Enligt uppgifter är målet att militärt ”erövra hela Gazaremsan”. Samtidigt har över 55 000 palestinier redan dödats, majoriteten kvinnor och barn.

Israel upprätthåller en total blockad som systematiskt hindrar tillgång till mat, vatten, medicin och förnödenheter. FN:s generalsekreterare har varnat för att civilbefolkningen i Gaza svälter, medan Amnesty International kallar belägringen grym, omänsklig och ett folkmord. Human Rights Watch har dokumenterat en lång rad systematiska krigsförbrytelser, däribland medvetna attacker mot sjukhus, tvångsevakuerade patienter och dödande av sjukvårdspersonal.

Det är inte en ”krigszon” – det är en isolerad, sönderbombad enklav där civilbefolkningen gång på gång tvingas fly från plats till plats utan någonstans att ta vägen.

Och det är inte ett ”krig mellan två jämbördiga parter” – det är en militär stormakt som systematiskt förintar ett ockuperat och blockerat område. Det har aldrig funnits ett krig i historien där 80 % av landet har förstörts, 100 % av befolkningen fördrivits och där över 40% av de döda är barn och kvinnor.

Vi står bakom en omedelbar återgång till vapenvila med frisläppande av gisslan, ett stopp för alla vapenleveranser till Israel, internationellt skydd för civilbefolkningen och humanitärt tillträde till Gaza. Vi kräver ansvar för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Det internationella samfundet, inklusive Sverige och EU, måste sluta ge politiskt skydd åt den israeliska regeringens agerande. Det är dags för den svenska regeringen att kraftfullt stå upp för folkrätten.

Att blunda är att medverka. Att vara tyst är att möjliggöra. Detta måste få ett slut, NU!

Stärk arbetarrörelsens internationella solidaritetsarbete genom att stötta Palmecentret:

Bli månadsgivare

Ge en engångsgåva

Idag samlas vi för att fira Arbetarrörelsens dag, för att stå upp för rättvisa och för solidaritet.

Det är lätt att bli modfälld i tider som dessa, men vi är här för att påminna varandra om en sak: det går att göra motstånd och förändra världen.

Vi lever i en tid som skakar, i Sverige och i världen. Runtom oss rasar krig, demokratier backar, klimatet pressas till bristningsgränsen.

Vi som fortfarande lever i en demokrati och har möjlighet att välja – vi står inför val. Inte bara i valurnor, utan varje dag: ska vi blunda, eller ska vi agera?

2025 står världen inför det högsta antalet pågående väpnade konflikter sedan andra världskriget. Flera europeiska länder har meddelat att de avser att dra sig ur konventionen om förbud mot personminor.

Palme sa, det går inte att bomba sig till demokrati – samtidigt pratar alltfler om att kärnvapen är lösningen för fred.

De humanitära behoven är större än någonsin och växer ständigt. Hälso- och sjukvårdspersonal och humanitära hjälparbetare dödas i allt större antal. 382 år 2024 – i år ser det ännu värre ut.

Ukraina

Vi ser hur Ryssland fortsätter sitt vidriga anfallskrig mot Ukraina. Ett krig som inte bara handlar om gränser och territorier – det är ett krig mot idén att varje land, varje människa, har rätt att forma sin egen framtid. Och därför är deras kamp vår kamp. Vi backar inte.

Det som händer i Ukraina just nu är en humanitär katastrof. Varje dag rapporteras det om bombade sjukhus, förstörda skolor, och barn som mister sina föräldrar.

Kvinnor som utsätts för sexuellt våld som ett krigsvapen. Rysslands krig är inte bara ett brott mot moral – det är ett brott mot internationell rätt.

Vi bygger våra värderingar på demokrati, frihet, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.

Men värderingar måste omsättas i handling. Det räcker inte att uttrycka oro. Det räcker inte med sanktioner som inte biter. Det krävs handling med mod och tydlighet.

Sverige och EU har ett ansvar – både juridiskt och moraliskt – att skydda de mest utsatta. Det innebär att vi måste:

Palestina

Sveriges regering är tyst? Utrikesministern säger ingenting. De mumlar. De viker undan. De sviker.

Fryste UNRWA-bistånd för att sedan permanent stoppa stöd till organisationen.

Vi kräver svar! När tänker ni fördöma en högerextrem regim som bryter mot all internationell rätt? Var går gränsen?

Vi vill se utökade sanktioner mot Israel – mot alla dom som bär ansvaret, bosättare, militär och politiska beslutsfattare.

Omvärlden och EU måste sätta stopp och höja rösten för att rädda palestinska liv.

En vapenvila måste på plats och mat och förnödenheter måste omedelbart släppas in i Gaza.

Modigt och rakryggat

Vi behöver en utrikespolitik som säger ifrån – inte en som är tyst när starka trampar på svaga. Och vi behöver ett Sverige som visar mod – inte ett som hukar.

När världen gungar, när auktoritära krafter växer, då måste vi hålla fast vid våra värderingar – inte släppa taget. Då måste vi stå upp för det som är rätt – inte det som är bekvämt.

Vi säger: freden byggs inte med vapen, utan med rättvisa. Med utbildning. Med jämlikhet. Det är inte naivt – det är nödvändigt.

Vi behöver ett starkt försvar som kan skydda oss vid en attack mot våra gränser, men inte på bekostnad av välfärd och ett bistånd som stärker demokratier, skyddar mänskliga rättigheter och främjar klimatkampen.

Solidaritet

Vi vet hur det är att kämpa för våra rättigheter. Men andra gör det under mycket svårare villkor – i krig och konflikt, i fattigdom och förtryck. Vårt stöd kan göra hela skillnaden. Det är ett bevis på att vi bryr oss, att vi vill skapa en mer rättvis värld för alla.

Världen är djupt ojämlik. Medan vissa lever i överflöd, saknar andra rent vatten, sjukvård och utbildning. Ett starkt bistånd är ett verktyg för att jämna ut dessa orättvisor. Det handlar inte om välgörenhet, utan om global rättvisa. Vi måste arbeta tillsammans för att skapa ett samhälle där alla har samma möjligheter.

Bistånd förebygger konflikter. Länder med hög ojämlikhet, svag utbildning och dålig sjukvård är ofta mer sårbara för krig, korruption och extremism. Genom att satsa på utbildning, hälsa och jämställdhet kan vi bidra till stabila och fredliga samhällen. Fred börjar med rättvisa.

Varje krona som går till flickors skolgång, hälsovård eller klimatanpassning ger oss starkare, tryggare samhällen och en bättre värld för kommande generationer.

Sveriges röst i världen stärks av solidaritet. Ju mer vi visar att vi är beredda att hjälpa, desto mer lyssnar andra på oss i internationella forum som FN och EU. Det ger oss möjlighet att påverka frågor som klimat, fred, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor – för en bättre värld.

Slutligen, låt oss inte glömma vikten av fackliga rättigheter. Genom att stödja fackföreningar i utvecklingsländer stärker vi demokratin, arbetsskyddet och rättvisa villkor för arbetare världen över. Alla arbetare förtjänar trygghet, schyssta löner och rätten att organisera sig.

Så, stoppa nedmonteringen av svenskt bistånd! Bistånd är ingen lyx utan tvärtom en nödvändig investering i vår framtida säkerhet. Att återgå till enprocentsmålet är därför inte bara moraliskt rätt, det är strategiskt smart.

En gemensam kamp

Det är lätt att känna hopplöshet. Vi ser hur världen brinner. Hur temperaturen stiger. Hur konflikter blossar upp. Vi måste organisera oss. Höja rösten.

När arbetare i Bangladesh syr våra kläder för en lön som inte räcker till mat – då har vi ett ansvar.

När fackliga ledare i Colombia mördas för att de organiserar sig – då har vi ett ansvar.

När kvinnor i Iran kämpar för sina grundläggande friheter – då har vi ett ansvar.

Vi är här idag för att vi vägrar att ge upp. Vi tror på en annan värld – en värld där människovärdet väger tyngre än vinstintressen, där freden är viktigare än maktspel, där alla får plats.

Den 5-6 april anordnades Klimatriksdag 2025, vilket samlade 400 deltagare. Här möttes engagerade medborgare, forskare, representanter för olika rörelser, kommunala tjänstemän och opinionsbildare. Palmecentret och Hyresgästföreningen var två av de organisationer som stöttade eventet.

Huvudfrågan var hur vi ska arbeta tillsammans för att mobilisera så många som möjligt för en rättvis och kraftfull klimatpolitik. Naturskyddsföreningens Beatrice Rindevall sammanfattade helgens intensiva aktivitet med orden: ”Det finns tusen sätt att engagera sig. Vi har folket och opinionen på vår sida.”

Nyfiken på hur du kan vara med? Här kommer inom kort de viktigaste budskapen och idéerna från Klimatriksdag 2025 att publiceras, med flera arbetsgrupper som man är varmt välkommen att ansluta sig till:

Organisationer kan välja att ge en gåva på Plusgiro 570-2. Märk gåvan med ”Burma”.

Efter den katastrofala jordbävningen i slutet av mars är behoven enorma i Myanmar (Burma). Trots detta försvåras räddningsinsatser av militärjuntan som anklagas för att blockera nödhjälp och fortsätta flygangrepp i konfliktdrabbade regioner. Även den kommande monsunperioden riskerar att förvärra situationen dramatiskt då översvämningar och jordskred vanligtvis gör vägar oframkomliga och risken för sjukdomsutbrott ökar när rent vatten och sanitet inte kan tillgås.

Det lokala civilsamhället spelar en avgörande roll. Trots att de själva har drabbats är de viktiga i det aktuella räddningsarbetet. De är samtidigt oumbärliga för att stötta befolkningen i det pågående inbördeskriget och organiseringen mot den våldsamma militärregimen som styr landet sedan kuppen 2021.

Stötta våra samarbetspartners organisering och infrastruktur att kunna fortsätta verka för en demokratisk och fredlig utveckling och samtidigt kunna bistå i räddningsarbetet runt om i landet. Mycket av deras egna resurser går just nu till ett akut räddningsarbete.

Med din hjälp kan de utveckla och fortsätta med både sin räddningsverksamhet och sitt arbete mot militärjuntans förtryck. Ditt stöd går till att stötta ett aktivt civilsamhällesarbete med organisationer som står Palmecentret och arbetarrörelsen nära.

Mer om situationen:

Den 28 mars 2025 drabbades Myanmar och Sydostasien av en kraftig jordbävning med magnitud 7,7 på richterskalan. Hittills har över 3000 människor dött och tusentals skadats. Katastrofen orsakade också omfattande förstörelse av byggnader och infrastruktur, särskilt i områdena Sagaing Mandalay och Naypyidaw. I staden Sagaing förstördes mer än 90% av byggnaderna. Fem dagar efter det ursprungliga skalvet kollapsar byggnader fortfarande. Antalet dödsoffer förväntas stiga dramatiskt under de kommande veckorna och månaderna.

Omedelbar hjälp behövs inför den kommande monsunperioden

Internationella organisationer och det lokala civilsamhället har uppmanat till omedelbar hjälp för att förhindra ytterligare humanitära kriser inför den kommande monsunperioden. Uppemot 10 000 – 100 000 människor väntas omkomma till följd av den kraftiga jordbävningen, enligt United States Geological Survey (USGS). Regnen förväntas förvärra situationen dramatiskt. Översvämningar och jordskred kommer göra vägar oframkomliga, vilket försvårar leveranser av nödhjälp till drabbade områden. Tillfälliga skydd som tältläger riskerar också att förstöras av regn och vind, vilket lämnar människor utan tak över huvudet. Dessutom ökar risken för sjukdomsutbrott, som kolera och denguefeber, när rent vatten och sanitet inte kan tillgås.

Civilsamhället i Myanmar spelar en avgörande roll

Efter jordbävningen har hjälparbetet stött på betydande hinder. Militärjuntan har anklagats för att blockera humanitär hjälp till drabbade områden och för att fortsätta med flygangrepp i konfliktdrabbade regioner. Dessutom har räddningspersonal rapporterat brist på utrustning och förnödenheter, vilket förvärrar situationen för överlevande. Internationella organisationer, inklusive FN, har uppmanat till omedelbar och obegränsad tillgång för humanitär hjälp för att lindra lidandet.

Det lokala civilsamhället spelar en avgörande roll i katastrofinsatserna och det akuta räddningsarbetet. De är på plats och kan kompensera det statliga räddningsarbetets stora brister. Lokala organisationer och nätverk har dessutom ofta bättre tillgång till svårtillgängliga områden och ett starkt förtroende bland befolkningen. De kan snabbt mobilisera volontärer, identifiera akuta behov och fördela resurser mer effektivt. Civilsamhället kan också dokumentera övergrepp och hinder i hjälparbetet, vilket är viktigt för påverkansarbete både nationellt och internationellt. De kommer också ha en nyckelroll i ett komplicerat och långt återuppbyggnadsarbete i deras egna samhällen. Risken är betydande att stora delar av befolkningen inte får hjälp, och att demokrati/befrielsekampen samtidigt tappar fart de närmsta månaderna.

Idag, den 24 februari, träffar EU israeliska ledare i Bryssel genom det så kallade associeringsrådet. Trots den israeliska regeringens folkrättsbrott, en pågående folkmordsutredning och arresteringsordrar mot israeliska ledare som utfärdats av den Internationella brottsmålsdomstolen står inte överträdelser av artikel två i associeringsavtalet – om parternas respekt för demokrati och mänskliga rättigheter – på agendan. 125 civilsamhälles- och människorättsorganisationer har därför skrivit ett öppet brev för att påminna EU och de enskilda medlemsstaterna om deras skyldigheter.

UTDRAG UR BREVET (PUBLICERAT DEN 11 FEB):

Vapenvilan i Gaza är välkommen, men den får inte innebära att EU fortsätter som vanligt eller fördjupar de bilaterala relationerna med Israel. Implementeringen av vapenvilan i alla dess faser kommer snarare kräva betydande påtryckningar från det internationella samfundet. Att adressera Israels brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt måste vara en förutsättning för framtida förbindelser.

Otaliga rapporter från FN-organ, FN:s undersökningskommission, speciella rapportörer och ledande mänskorättsorganisationer har dokumenterat Israels politik av tvångsförflyttning, svält och berövande av vatten i Gaza. Israel har systematiskt inriktat sig på civila mål, inklusive sjukhus, skolor, hjälparbetare, vårdpersonal och journalister. Rapporter lyfter även godtyckliga arresteringar av palestinier, inklusive barn, och hur de har utsatts för omänsklig behandling, tortyr, och könsrelaterat våld. Israel arbetar även just nu för att verkställa lagstiftning för att avsluta UNRWA:s arbete på ockuperade palestinska områden, trots EU:s upprepade motstånd mot ett sådant drag. Något som kommer få förödande konsekvenser för det humanitära arbetet i Gaza [… ]

Den senaste tidens attacker mot norra Västbanken, bombningar, massgripanden och nedstängningar över hela territoriet tyder på ett nytt fokus för Israel, snarare än att våldsamheterna lär upphöra. Och de olagliga bosättningarna fortsätter sin expansion […]

Den internationella domstolen, ICJ, bekräftade i sitt rådgivande yttrande i juli 2024 att Israels ockupation av Palestina är olaglig […] Domstolen påtalade även det internationella samfundets skyldighet att få ett slut på ockupationen. […]

Trots de överväldigande bevisen för förbrytelser har EU:s medlemsstater (EU-27) misslyckats med att fördöma Israels attacker mot civila och nekandet av humanitär hjälp i Gaza i strid med folkrätten.

Momentum växer för upphävning av avtalet. Över 250 EU-parlamentariker uppmanade nyligen kommissionen att agera, i enlighet med kraven från en koalition av över 200 europeiska icke-statliga organisationer och fackföreningar. Koalitionen lanserade en kampanj i september 2024 som förespråkar att avtalet ska frysas.

Krav innefattar bland annat att EU-kommissionen bör förbereda ett utkast på upphävning av associeringsavtalet, för att godkännas av medlemsstaterna i det fall som Israel fortsätter att inte leva upp till artikel 2. Samt att se över alla handelsförbindelser mellan EU och Israel för att försäkra att de följer ICJ:s rådgivande yttrande och den efterföljande FN-resolutionen om implementering.

Ett associeringsavtal är ett avtal mellan EU, dess medlemsstater och ett icke-medlemsland för nära politiska och ekonomiska samarbeten. Det utgör ramverket för samarbetet och är den mest långtgående avtalsformen – till skillnad från samarbetsavtal eller handelsavtal.

Den 19 juli 2024 utfärdade den Internationella domstolen (ICJ) ett rådgivande yttrande som framhåller att stater måste undvika att legitimera eller bistå Israels olagliga ockupation av palestinskt territorium. Domstolen tydliggjorde att stater har en skyldighet att avstå från att ingå i affärs- eller handelsmässiga förbindelser med Israel som rör ockuperade områden, och som riskerar befästa Israels olagliga närvaro på territoriet. […]

EU:s nuvarande policy att göra skillnad på de produkter som producerats i Israel och de som producerats i bosättningar är otillräcklig, […] eftersom man ändå tillåter sådana varor på marknaden. Detta strider mot skyldigheterna enligt internationell humanitär rätt som fastställts av ICJ, vilket kräver ett fullständigt förbud mot handel och affärer med Israels illegala bosättningar.

Genom att handla med Israels illegala bosättningar bryter EU, dess medlemsländer och företag, inte bara mot sina egna rättsliga skyldigheter utan bidrar också till de allvarliga och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter och andra överträdelser av internationell rätt som understödjer bosättningspolitiken. ICJ:s utlåtande radade upp dessa i detalj och kom fram till att Israels lagstiftning och policys utgör ett brott mot artikel 3 i konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), vilket förbjuder rassegregation och apartheid.

EU:s medlemsländer har upprepade gånger gjort uttalanden som enhälligt fördömer de israeliska bosättningarna som olagliga enligt internationell rätt och som ett betydande hinder för att uppnå en tvåstatslösning. Dessa uttalanden har ofta noterat att bosättarpolitiken driver på allvarliga övergrepp, inklusive tvångsvräkningar, rivning av civil infrastruktur (ofta inriktat på EU-finansierade projekt), konfiskering av land, tvångsförflyttningar och utbrett våld från statsstödda bosättare och israeliska styrkor. […]

Trots konsensus i EU om att bosättningarna är olagliga och om deras koppling till allvarliga övergrepp, fortsätter EU att handla och tillåta affärsverksamhet med dem. Detta bidrar till att allvarliga människorätts- och folkrättsbrott kan fortgå, och som är sammanflätat med bosättningarnas existens och expansion.

Mot den bakgrunden uppmanar vi kommissionen att omedelbart vidta följande åtgärder:

1. Introducera lagstiftning som förbjuder handel med och investeringar i bosättningar: Föreslå rättsliga åtgärder som förbjuder all import och export av varor och tjänster från Israels olagliga bosättningar i Palestina, samt investeringar i dessa. Vi noterar att kommissionen har befogenhet att föreslå ett förbud mot handel med bosättningar enligt den gemensamma handelspolitiken […] och;

2. Utfärda förstärkt affärsrådgivning: I väntan på antagandet av sådan lagstiftning bör man publicera ett förstärkt rådgivningsdokument som avråder europeiska företag från aktiviteter som gynnar bosättningarna. Detta bör gå betydligt längre än EU:s befintliga rådgivande, för att motverka all handel (likt Norge har gjort) och förbindelser med israeliska banker och företag som verkar i olagliga bosättningar – på grund av den betydande risken att bidra till allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och internationell lag och för att försäkra att hela värdekedjan faller under lagstiftningen.

Nu är ansökan för John Lindgrens Fredsfond öppen! Fonden söker stipendiater som vill engagera sig i och vara med och bygga framtidens fredsrörelse. Är du, din förening eller någon som du känner engagerad i frågor som rör demokrati, fred och säkerhet? Då kan ni söka till fonden här:

Kort om fonden:

John Lindgrens fredsfond har till syfte att stödja den allmänna fredsrörelsen. Stipendiet kan delas ut till enskilda individer eller organisationer i Sverige, som genom tidigare och fortsatt arbete gagnar fredssaken.

Fondens styrelse utgörs av fem personer, av vilka två utses av det socialdemokratiska partiets centrala styrelse, och två av Sveriges liberala partis centrala styrelse.

Nyhetsbrev

Stöd oss

DET ÄR VÅRA PARTNERS SOM DRABBAS

En ny värld

Stärk arbetarrörelsens internationella solidaritetsarbete genom att stötta Palmecentret:

Ukraina

Palestina

Modigt och rakryggat

Solidaritet

En gemensam kamp

Mer om situationen:

Omedelbar hjälp behövs inför den kommande monsunperioden

Civilsamhället i Myanmar spelar en avgörande roll

UTDRAG UR BREVET (PUBLICERAT DEN 11 FEB):

Mot den bakgrunden uppmanar vi kommissionen att omedelbart vidta följande åtgärder:

Kort om fonden: