Nyheter-arkiv

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Vår värld står inför svåra utmaningar: kärnvapenhot, klimatförändringar och pandemier. De gemensamma globala systemen och strukturerna – som behövs för att skapa säkerhet, bekämpa fattigdom och ojämlikhet, samt förhindra mänskligt lidande – är otillräckliga, och ofta kränks eller ignoreras. Mänsklighetens framtid bygger på att vi löser vår sviktande världsordning.

I år är det 40 år sedan en internationell kommission under ledning av Olof Palme presenterade rapporten ”Gemensam säkerhet”. Nu, 2022, är den ryska aggressionen mot Ukraina en påminnelse om vad som kan hända när världsordningen misslyckas. Det är dags att åter lyfta fram Palmekommissionen slutsatser, för att leda mänskligheten bort från randen av den katastrof där vi i dag befinner oss.

Publicerad av Olof Palmes Internationella Center, International Peace Bureau (IPB) och ITUC.

Arbetet med rapporten pågick under nära ett års tid. Ett antal kvalificerade webinarer bidrog med värdefull kunskap. En högnivåkommission med 18 kunniga personer från jordens alla kontinenter ställde sin erfarenhet till förfogande. Bland dem Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN; Helen Clark, tidigare premiärminister i Nya Zeeland; Sharan Burrow, generalsekreterare för den internationella fackliga organisationen ITUC; Kumi Naidoo, tidigare chef för Greenpeace och den österrikiske diplomaten och nedrustningsexperten Alexander Kmentt.

Rapportens principer:

1. Alla människor har rätt till mänsklig säkerhet: frihet från rädsla och frihet från nöd
2. Att bygga tillit mellan nationer och människor är fundamentalt för en fredlig och hållbar mänsklig existens
3. Vi kan inte skapa gemensam säkerhet utan kärnvapennedrustning, starka begräsningar på konventionella vapen och reducerade militära utgifter
4. Globalt och regionalt samarbete, multilateralism och rättsstatsprincipen är grundläggande för att tackla många av världens utmaningar
5. Dialog, konfliktförebyggande och förtroendebyggande insatser måste ersätta aggression och militära krafter som medel för att lösa konflikter
6. Bättre reglering, internationell rätt och ansvarsfull styrning behöver även innefatta ny militär teknologi, som exempelvis artificiell intelligens

De senaste dagarna har vi kunnat följa oroligheterna i Jerusalem. Den israeliska militären har oprovocerat attackerat fredliga böner i Al Aqsa moskén under den heliga månaden Ramadan, som en konsekvens av att oroliga aktiviteter skett i samband med stärkt israelisk militär närvaro.

Palestinier har under de senaste dagarna fått bevittna samt utsatts för hot och våld. Majoriteten helt oprovocerat. Så får det inte vara.
Palestinier har rätt att vistas i Jerusalem utan att behöva riskera sina liv. Hot och våld skapar aldrig ökad trygghet, tvärtom.

Det kan vi också nu se, när konsekvensen av attackerna i Jerusalem, har lett till ökad orolighet mellan Gaza och Israel. Världen behöver verkligen inte mer krig. Världen behöver fred, därför måste omvärlden agera för att stoppa oroligheterna som pågår i Palestina.

Källor:

Haaretz: UN Security Council Debates Jerusalem Violence, UAE Summons Israeli Envoy
Al Jazeera: Raid on Jerusalem’s Al-Aqsa Mosque raises fear of new conflict
Haaretz: Palestinians, Arab States Condemn Israel for Ramadan Escalation in Jerusalem
Reuters: Tense Ramadan nights at Jerusalem gate stir escalation worries

Putinrysslands krig i Ukraina är nu inne på sin femte vecka. Den snabba promenaden till Kiev med 190 000 soldater som Putin tänkt sig, blev dock inte av.

Ett Ukraina, mer enat än någonsin, kämpar målmedvetet för sin frihet, självständighet och sin demokrati. De vet att ett nederlag skulle betyda en ny mörk tid i landet, med en diktatur med Belarus, Krim och för den delen dagens Ryssland som mönster. Ett land utan yttrandefrihet, utan fria och demokratiska val, där förmodligen en marionettledare blir Putins förlängda arm.

Om ens landet blir kvar på kartan. Putin har redan ritat upp ett nytt land: Novorossija, Nya Ryssland. Dit skulle städer som Odesa, Mykolajiv, Cherzon och Mariupol höra.

På dagen fyra veckor efter att kriget startade den där mörka februarinatten, talade Volodymyr Zelenskyj till Sveriges riksdag.

Han inledde talet med att påminna om det som binder samman Sverige och Ukraina – inte bara våra gula och blå fanor, men också arbetet för frihet och demokrati. Mycket av talet ägnades åt att tacka Sverige för vårt engagemang i Ukraina, även före kriget – och givetvis också för det historiska beslutet att stötta Ukraina inte bara humanitärt utan också militärt.

Vad gäller sanktioner så vill Ukraina att vi ständigt ska utvärdera och justera sanktionerna så att de blir så effektiva och kännbara som möjligt.

Zelenskyj orkade också, imponerande nog, lyfta blicken mot framtiden. Efter kriget kommer vårt stöd att behövas mer än någonsin, både för att bygga upp de hus, byar och städer som Putinryssland bombat sönder, men också det civilsamhälle som kommer att behövas mer än någonsin.

Sverige har ända sedan 2014 gjort Ukraina till vår största mottagare av bistånd i Östeuropa. Vi är de som bidragit mest, efter EU. Under kriget har vi nu också blivit en av de största givarna, både av militärt och humanitärt stöd.

Om vi dessutom ska räkna – och det är klart vi ska! – all insamling och allt stöd som allmänheten ger så slår vi alla rekord. Alla de stora insamlingsorganisationerna har nått rekordsummor, på mycket kort tid – jämförbara med insamlingarna efter tsunamin. Palmecentrets insamlingsresultat ligger nu på 1,8 miljoner kronor.

Vi använder pengarna för att stötta politiska och fackliga nätverk i Ukraina, som i nuläget också ägnar sig åt humanitär hjälp i första hand.

Vi ser också framåt: kriget kommer att ta slut en dag, och då ska landet byggas upp igen. Det materiella, men också organisationer och civila strukturer. Då ska vi vara med och stötta.

Och förutom pengar, ska vi förstås bidra med det vi är riktigt bra på, i svensk arbetarrörelse – utbildning, nätverkande, vi ska bygga starka band för att bidra till ett fritt, självständigt och demokratiskt Ukraina.

– Tillsammans jobbar vi utifrån behoven vi ser hos våra fackliga medlemmar runt om i Ukraina, och hjälper dem. Tack vare våra nätverk har vi möjligheten att hjälpa väldigt många människor, säger Ivanna Khrapko, som är en av ledarna för ett fackligt ungdomsnätverk.

Förra veckan fick de med hjälp av Yulia Misikevych från ABF Belarus en försändelse från Palmecentret, som innehöll bland annat mediciner, mat, hygienartiklar och nödvändigheter för barn.

– Varje dag, genom vår kontinuerliga kontakt med olika fackliga ledare, får vi hjälpförfrågningar och en bild av behoven som finns, säger Ivanna Khrapko.

Putins orättfärdiga, folkrättsvidriga krig har i 31 dagar drivit miljontals människor på flykt, dödat och skadat tusentals oskyldiga, splittrat familjer och destruerat hela städer. Krigsbrott läggs till krigsbrott när vi ser skolor, sjukhus, och humanitära korridorer beskjutas av ryska trupper.

Putins orättfärdiga, folkrättsvidriga krig har omkullkastat den europeiska freden och säkerheten. Han har drivit oss alla till randen av ett tredje världskrig, till randen av ett kärnvapenkrig.

Vi står i solidaritet med det ukrainska folket. För deras frihet och demokrati.

Det ukrainska folkets rätt till självbestämmande, suveränitet och en framtid i fred och säkerhet är också vår.

Putins Ryssland bär det fulla ansvaret för detta orättfärdiga och folkrättsvidriga krig.

Det finns en, endast en, ytterst ansvarig för detta: Vladimir Putin. Det är han, som i strid mot FN-stadgan, invaderar ett fritt och demokratiskt grannland. Han som bryter mot internationell rätt. Han som ska ställas inför rätta i Haag.

Putins bär också det yttersta ansvaret för att avsluta detta orättfärdiga och folkrättsvidriga krig. Det är han som avgör hur många fler liv som kommer gå till spillo, hur många fler bomber som kommer fällas, hur många fler städer som kommer gå Mariupols öde till mötes. Det är Putin som håller freden i sin hand. Som måste ge freden en chans.

Så när Putin nu tar på sig offerkoftan och anklagar väst för att ”kancellera” Ryssland vill jag hälsa Putin – att det är dig och dina gelikar vi kancellerar. Vi kancellerar autokraterna, diktatorerna, de totalitära ledarnas förtryck av den egna befolkningen. Vi kancellerar krig och tyranni.

I solidaritet med det ryska folket. För det ryska folkets rätt till självbestämmande och en framtid i fred

För det angriparen Putin fruktar är inte endast det ukrainska folkets självbestämmanderätt; det är framförallt det ryska folkets längtan efter frihet och demokrati.

Men det förblir en illusion att tro att man kan möta krav på social rättvisa med våld och militära maktmedel.

Det förblir en illusion att man genom att plåga och förödmjuka en nation kan tvinga den till underkastelse.

Det förblir en illusion att folkens längtan efter frihet kan slås ner. Den kommer att leva och den kommer till sist att segra. Slava Ukraini!

Civila som tvingas fly krigets vanvett, vara rädda, skadas eller dödas. Människor som inte ser eller kan finna någon annan utväg än att ta till vapen för att försvara sig och varandra. Putin sällar sig nu definitivt till historiens satans mördare.

Innan kriget kom kunde människor i Ukraina engagera sig politiskt, i en organisation eller vara fackligt aktiva. Utan att se sig över axeln. Luften gick att andas i Kiev. Så är inte fallet i Moskva eller Minsk. Därför är demokratibiståndet Sverige beviljar varje år till dessa och andra länder av oerhörd vikt. Syrgas till det civila samhället.

Putins och Lukasjenkos oönskade och huvudlösa krig och det mänskliga lidande det för med sig måste få ett snabbt slut. Palmecentret står i solidaritet med Ukrainas folk.

Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Marita Ulvskog, ordförande Olof Palmes Internationella Center

Putins olagliga och förödande invasionskrig av Ukraina är en attack mot de värderingar som ligger till grund för alla fria och demokratiska samhällen. Europa befinner sig i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Sedan invasionens första dag har Palmecentret mobiliserat hela den svenska arbetarrörelsen för att stötta demokratirörelser, fackföreningar och det civila samhället i Ukraina. Insamlingen har visat på en enorm vilja att visa solidaritet med Ukrainas folk.

Hittills har vi tillsammans samlat in över 3,5 miljoner kronor. Tack för er solidaritet! Eftersom kriget fortsätter förblir behoven stora. Palmecentret och den svenska arbetarrörelsen fortsätter därför att ställa upp för ukrainska folkrörelser och aktivister som behöver akut hjälp.

Hur använder Palmecentret pengarna som samlas in till Ukraina?

Stödet går till organisationer och nätverk som Palmecentret och arbetarrörelsen samarbetar med i Ukraina. Hittills har stödet bland annat gått till:

Rysslands krig mot Ukraina har pågått sedan 24 februari 2022. De allra första utbetalningarna gjordes 8 mars 2022. Insamlade medlen har bland annat gått till nödhjälp som mediciner, sjukhusutrustning, förnödenheter och möjlighet att skapa trygga platser. Men även till traumasupport efter övergrepp och bearbetning av mycket svåra upplevelser, samt möjlighet att fly från Ukraina för de i våra nätverk som behöver det.

– Genom stödet har vi möjlighet att förse kraftstationer och generatorer till våra aktivister, till lärare, till kvinnor och till unga, berättar Bohdan Ferens, ledare för den ukrainska ungdomsorganisationen Social Democratic Platform som delar av stödet går till. Se hans videohälsning till alla som har gett en gåva ovan.

Nu växlar vi upp vårt stöd till ett starkt och motståndskraftigt ukrainskt civilsamhälle!

Civilsamhället och den fackliga rörelsen är oumbärliga för att kunna hjälpa befolkningen på plats liksom i det långsiktiga arbetet för ett säkert, fritt och rättvist Ukraina. De behöver nu vårt stöd. Kriget har inneburit stora påfrestningar för deras organisering och resurser.

Stöd Palmecentrets arbete att hjälpa Ukraina genom våra lokala ukrainska samarbetsorganisationer och nätverk. Vi har en unik möjlighet att direkt stötta dem och deras kamp. Flera av arbetarrörelsens samarbetsparter är verksamma på plats. De har särskild kunskap och egna nätverk för att hjälpa personer och grupper med olika behov.

Ett starkt ukrainskt civilsamhälle behövs också den dag när de militära attackerna tagit slut – för att organisera arbetare, kvinnor och ungdomar för ett starkt, jämlikt och rättvist Ukraina.

Hjälpinsatser blandas med traditionellt fackligt arbete

Kollegor från Kievs regionala fackliga råd och organisationen Labour Initiatives skapade tidigt ”Trade Union Lifeline”. De arbetar för att hjälpa fackliga medlemmar över hela Ukraina med deras olika behov. Genom ett brett nätverk av fackförbund och aktivt arbete i ett fackliga ungdomsnätverk kan de nå och hjälpa många människor.

Parallellt med aktiviteter relaterade till kriget bygger de samtidigt upp facklig verksamhet för framtiden.

– Vi har ordnat en facklig grundkurs för ungdomar från nästan hela landet, förutom de delar där striderna är som hårdast, berättar Ivanna Khrapko, ledare för det fackliga ungdomsnätverket som också får stöd av insamlingen.

Palmecentret, och alla som har stöttat vår insamling, har fått ett fint bevis på uppskattning för stödet till Ukraina. Trade Union Lifeline har överlämnat ett diplom där man tackar för den solidaritet som visats efter Rysslands invasion.

Vad händer härnäst?

Ivanna Khrapko understryker hur viktigt det är att solidariteten med Ukraina inte sviktar.

– Tack för det ni gjort och fortsätt med det. Varje gång ni gör en solidaritetsaktivitet så innebär det en påminnelse om att kriget fortfarande pågår och att människor dör varje dag.

– Som ni vet så invaderade Ryssland Ukraina och fortsätter det här brutala kriget. Det betyder att vi definitivt behöver ert stöd även i framtiden.

Palmecentret kommer att fortsätta agera och förmedla stöd till där det behövs som mest. Var insamlade medel kommer att göra mest nytta beror helt på hur kriget utvecklar sig. Palmecentret gör löpande bedömningar och följer utvecklingen på nära håll. Oavsett vilken riktning kriget kommer ta, är Palmecentrets och den svenska arbetarrörelsens insamling till Ukraina en viktig symbol för internationell solidaritet.

***
Inga insamlade medel går till att köpa in vapen eller militär utrustning.

Idag presentade utrikesminister Ann Linde 2022 års utrikespolitiska deklaration. Deklarationen sammanfattar regeringens utrikespolitiska prioriteringar för året. Palmecentret listar tre områden som vi tycker var extra viktiga i årets deklaration!

”Jag har talat för de utsatta och kämpat för demokrati. Om jag för det måste gå i fängelse, så är det så”.

Detta pläderade den fackliga ledaren Lee Cheuk Yan i rätten när han dömdes till ett 20 månader långt straff för att ha ”talat vid illegala möten”. I december förra året låstes han in och idag, 12 februari, fyller den modiga aktivisten 65 år. Han kan inte fira den med sina nära och kära, men vi vill låta honom veta att han inte är ensam.

Cheuk Yan är den före detta generalsekreteraren för Hongkongs fria fackliga centralorganisation HKCTU som i slutet av förra året var tvungna att stänga ner all sin verksamhet på grund av de nya säkerhetslagarna i landet.

Du kan skicka en hälsning till Cheuk Yan och visa ditt stöd för honom, och hans kamp för fackliga och mänskliga rättigheter i Hongkong. Hälsningen kan du maila till Cheuk Yans vän Mung Siu Tat som numera lever i exil i Storbritannien.

Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma genom en statskupp. Juntan har drivit över 400 000 människor på flykt och tusentals har mördats. Folket i Burma behöver vårt stöd – situationen på plats blir bara värre och värre.

Palmecentret har samverkat med folkrörelser i Burma under många år. Vi fortsätter nu att stödja de motkrafter som arbetar under extremt farliga förhållanden.

I Bogotá skulle kvinnor från hela regionen samlas men på grund av omikron fick de flesta delta digitalt. På plats var dock de två presidentkandidaterna från den Historiska Pakten (den progressiva valkoalitionen i Colombia) Gustavo Petro och Francia Marquez som presenterade olika förslag för jämställdhet i en kommande regering.

Det nya nätverket har som syfte att stärka kvinnors deltagande och inflytande i politiken i Latinamerika, och tillsammans arbeta fram en politik och strategi för att öka jämställdheten i regionen. I genomsnitt i Latinamerika är representationen av kvinnor endast 33 procent, i Colombia ligger den nivån på bara 20 procent. Kvinnors möjligheter för att bli valda och få inflytande är små, och i en studie från 2021 visas att skrämmande 68 procent av kvinnliga ledare i Colombia upplevt könsrelaterat våld.

– Idag är en väldigt viktig dag för oss progressiva kvinnor som vill förändra våra länder i Latinamerika, sa Maria Angelica Prada, vice-ordförande i partiet Polo Democrático, Colombia.

På lanseringens arbetsmöten låg fokus på de jämställdhetsutmaningar som finns inom respektive parti, och man påbörjade arbetet med att ta fram en arbetsplan för nätverkets arbete det kommande året. Bland annat användes S-kvinnors Makthandboken som finns översatt till spanska. I boken presenteras tips för att nå makt och kunna identifiera härskartekniker som ofta används för att minska kvinnors inflytande.

Brasiliens fd president Dilma Rousseff uttryckte att ”Att stärka kvinnors makt handlar om att bryta upp de patriarkala myterna om kvinnans roll i politiken. Vi måste få kontroll över vår utveckling och våra liv genom organisation och genom handling i samhället, i partierna och i regeringarna. Det måste ske systematiskt.”

Nyhetsbrev

Stöd oss

Hur använder Palmecentret pengarna som samlas in till Ukraina?

Nu växlar vi upp vårt stöd till ett starkt och motståndskraftigt ukrainskt civilsamhälle!

Hjälpinsatser blandas med traditionellt fackligt arbete

Vad händer härnäst?