Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Över ett decennium har passerat sedan antagandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ändå visar studier att en majoritet av företag fortfarande inte tar aktivt ansvar för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i sina globala värdekedjor.
Det är bland annat därför som EU-kommissionen år 2020 inledde ett arbete med att ta fram ett direktiv som reglerar företags ansvar och introducerar harmoniserade regler inom EU. Direktivet, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), har förhandlats sedan dess, med alla möjligheter att introducera förändringar och hitta kompromisser. I december nåddes till slut en överenskommelse mellan medlemsländernas regeringar och Europaparlamentet. Den slutgiltiga omröstningen för att godkänna lagtexten, vanligtvis en ren formalitet, skulle ske i februari i år.
Men en omröstning har ännu inte hållits eftersom några länder i sista stund börjat vackla. Sverige är dock det enda landet som tidigare meddelat att man tänker rösta nej. Detta samtidigt som regeringen utmålar Sverige som ett föregångsland för hållbart företagande.
För oss, undertecknande organisationer, fackförbund och akademiker, är detta både djupt olyckligt och förvånande. Inte minst då det i Sverige och övriga Europa finns ett starkt stöd för direktivet från en bred grupp intressenter, däribland stora och små företag och flera näringslivs- och civilsamhällesorganisationer. Dessutom visar undersökningar att över 80 procent av befolkningen i EU vill se tydliga krav när det gäller företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö.
Utöver stödet från företag och civilsamhälle, publicerade flera FN-organ nyligen ett gemensamt brev för att uppmana EU:s regeringar att anta direktivet. Även svenska myndigheter, såsom Statskontoret och Institutet för mänskliga rättigheter, har påpekat bristen i svensk lagstiftning och därmed behovet av den här typen av direktiv.
I stället för att agera utifrån detta breda stöd, har Sverige valt att motarbeta en unik chans att introducera gemensamma spelregler för att hantera några av vår tids viktigaste utmaningar. När ett reviderat förslag nu ligger på bordet är det dags att regeringen visar kompromissvilja och handlingskraft. Det finns fortfarande en chans att få till ett direktiv som kommer spela stor roll för mänskliga rättigheter, miljö och sund konkurrens mellan ansvarsfulla företag. Vi uppmanar regeringen att ta den och rösta ja till direktivet.
Olof Palmes Internationella Center
Swedwatch
Fairtrade Sverige
Naturskyddsföreningen
ForumCiv
Oxfam Sverige
Act Svenska Kyrkan
Union to Union
Diakonia
Amnesty Sverige
ActionAid Sverige
Plan International Sverige
Fonden för mänskliga rättigheter
Kristna Fredsrörelsen
Svenska FN-förbundet
IM, Individuell Människohjälp
PMU
Right Livelihood
Operation 1325
Kvinna till Kvinna
Barnfonden
Afrikagrupperna
IOGT-NTO Movement
Östgruppen
Svenska Västsaharakommittén
Jordens Vänner
Artikel2 (tidigare Emmaus Stockholm)
Latinamerikagrupperna
WaterAid Sverige
Fair Action
Erikshjälpen
Läkarmissionen
Ekobanken medlemsbank
Organisationen Fair Trade Återförsäljarna
Vänsterns Internationella Forum
KFUM Sverige
Praktisk Solidaritet
Svalorna Latinamerika
Svalorna Indien Bangladesh
Framtidsjorden
IF Metall
Finansförbundet
Vårdförbundet
Byggnads
SACO
Handels
Vision
Akademikerförbundet SSR
Fackförbundet ST
Lin Lerpold, docent, Handelshögskolan i Stockholm
Cecilia Solér, Docent i marknadsföring vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Örjan Sjöberg, professor, Handelshögskolan i Stockholm
Deniz Kellecioglu, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet
Frans Prenkert, professor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Shruti Kashyap, universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Irene Molina, professor, Uppsala universitet
Emilene Leite, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Vojtech Klézl, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Lars-Gunnar Mattsson, professor em., Handelshögskolan i Stockholm
Karen da Costa, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet
Håkan Rodhe, universitetslektor, Lunds universitet
Beatrice Crona, Professor, Stockholms Resilienscenter, Stockholms Universitet och Global Economic Dynamics & the Biosphere Academy Programme, Kungliga Vetenskapsakademin
Andréas Litsegård, universitetslektor vid Göteborgs universitet
Erik Andersson, docent, Göteborgs universitet
Eric Boyd, senior lecturer, Göteborgs Universitet
Duncan Levinsohn, universitetslektor, Handelshögskolan vid Jönköping University
Mikela Lundahl Hero, universitetslektor vid Göteborgs universitet
Parul Sharma, människorättsjurist och hållbarhetsexpert
Theo Jaekel, människorättsjurist
Anna Sundström meddelade idag att hon slutar som generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center. Anna har lett organisationen sedan 2017 och fortsätter att vara i tjänst fram till i juni. Processen att rekrytera en ny generalsekreterare har nu påbörjats och leds av styrelsens ordförande Margot Wallström.
– Att vara generalsekreterare för Palmecentret är det finaste och viktigaste uppdrag jag kan tänka mig, säger Anna Sundström. Det har varit fantastiska år. Men också utmanande. Kriserna har avlöst varandra under de här sju åren. Coronapandemin, den ryska invasionen av Ukraina, neddragningarna inom biståndet och en tilltagande kris för demokratin. Samtidigt har vi vässat vårt kommunikations- och påverkansarbete, ökat insamlingen och utvecklat verksamheten. Nu är det läge för en ny person att kliva in med nya idéer och rusta organisationen med förnyad kraft, för att fortsätta arbetet med att stärka arbetarrörelsens internationella solidaritetsarbete. Det är viktigare än någonsin.
– Det finns mycket att vara stolt över. Inte minst våra samarbetsorganisationer världen över som arbetar under allt svårare förhållanden för grundläggande demokratiska fri- och rättigheter i en tid när auktoritära krafter utmanar. Men för egen del tycker jag mig ha bidragit till att stärka Palmecentrets röst, öka kännedomen om organisationen och vår roll i arbetarrörelsen. Att i Olof Palmes anda rakryggat försöka stå upp för den internationella solidariteten och internationellt samarbete i en tid när allt fler talar om att sätta egenintresset först.
Anna Sundström kommer fortsätta arbeta för en mer solidarisk och jämställd värld. I juni börjar hon arbeta på Jämställdhetsmyndigheten med ansvar för att utveckla myndighetens internationella arbete.
Stöd Palmecentrets insamling för ’LIV, FRED och FRIHET’ i PalestinaOrganisationer kan välja att ge en gåva på Plusgiro 570-2. Märk gåvan med ”PALESTINA”.
NYHET FÖR VÅRA MEDLEMSORGANISATIONER: Skapa en egen Palestinainsamling. Enkelt att använda på möten, kongresser och i egna utskick. Ni kan följa hur mycket som samlas in.
Nu växlar vi upp stödet till det palestinska civilsamhället. Palmecentret fortsätter att kämpa för ett slut på kriget och ockupationen – och att palestiniers mänskliga rättigheter ska respekteras. Den högerextrema israeliska regeringen försöker att ta död på det palestinska samhället. Läget på Gaza-remsan och Västbanken är katastrofal. Ett starkt palestinskt civilsamhälle behövs därför mer än någonsin för att kunna möta den allvarliga utvecklingen – och sen när de militära attackerna tagit slut – för att kunna organisera arbetare, kvinnor och ungdomar för ett säkert, fritt och demokratiskt Palestina.
Situationen på Gaza-remsan och Västbanken är nu mer desperat än någonsin tidigare. När det svenska biståndet minskar och USAID:s verksamhet har avvecklats behöver stödet till palestinska civilsamhällesorganisationer öka.
Civilsamhället är hjältarna och ryggraden i det palestinska samhället, och de är oumbärliga för att nå fram och kunna hjälpa människorna på marken. De behöver nu vårt stöd. Kriget, attackerna och de senaste årens våldsamma förtryck har inneburit stora påfrestningar för deras organisering och resurser.
Palmecentret har en unik möjlighet att direkt stötta dem och deras kamp. Flera av arbetarrörelsens samarbetsparter är verksamma på plats. De har särskild kunskap och egna nätverk för att hjälpa personer och grupper med olika behov.
Det handlar också om att fackliga kamrater ska kunna fortsätta sitt arbete att stärka arbetares rättigheter, liksom kvinnors och ungdomars möjligheter att komma samman för att ta en större roll i att påverka utvecklingen.
Konflikten måste också lösas på lång sikt för att skapa fred i området. Den illegala israeliska ockupationen måste få ett slut, och båda folken måste kunna leva i säkerhet och frihet. Det kommer därför krävas politiska lösningar. Insamlingen kan därför komma att stödja fredsrörelser i Palestina som arbetar med israeliska fredsrörelser. Palmecentret har lokala samarbetspartners på plats som arbetar med dialog och konfliktförebyggande.
I början av 2024 startade vi en akutinsamling till Palestina. Ni har sedan dess visat en enorm solidaritet! Under första året samlades över 1,5 miljoner kronor in till en lång rad insatser. Nedan följer exempel på insatser som genomförts av vår partnerorganisation DRWC, som ett exempel på våra samarbeten, där insamlingen gjort skillnad för människor i Palestina.
DWRC har mobiliserat för att hjälpa utsatta människor i Gaza och delat ut matpaket till arbetare och deras familjer.

Under sommaren anordnade DWRC tillsammans med andra lokala organisationer ett sommarläger för barn som fördrivits.
– Barnen i Gaza har lämnats utan utbildning, lek och allt det väsentliga i livet. De har rätt att leva i fred och värdighet, precis som resten av världens barn, sa Mona som är projektledare.

Sommarlägret har döpts till ”en glimt av hopp”.
Tusentals enheter av mjölkersättning har kunnat levereras till behövande.
Ett annat exempel på en insats av Democracy and Workers Rights Center (DWRC) är att stötta kvinnor som förlorat sin försörjning i småföretag och kooperativ i Gaza. Under en tid anställdes sex kvinnor för att baka bröd för Eid som kunde delas ut till fördrivna familjer.
– Sådana initiativ hjälper kvinnor ekonomiskt och hjälper familjer att klara av basbehoven som de inte kan möta, sa Fathieh Abu Amrah, ägare av Al Amals enhet för livsmedelstillverkning, om insatsen.

Foto: DWRC
Ett stort tack till alla som solidariskt har skänkt en gåva!
Vi behöver höja rösten tillsammans och kräva att regeringen ska agera och hålla den israeliska regeringen ansvarig.
Palmecentret medverkar till och stödjer också olika påverkansinitiativ. Såsom gemensamma upprop att FN:s medlemsländer omedelbart avbryter vapenexport, att EU ska frysa sitt associeringsavtal med Israel samt förbjuda handel med olagliga bosättningar.
Fler exempel:
2/3-2024: Debattartikel i Aftonbladet: Sverige måste öppna stödet till UNRWA igen!
5/2-2024: Call4Peace: Peace Grounded in International Law. (Inför det belgiska ordförandeskapet av EU, 100 tidigare ministrar, diplomater, forskare, folkrättsjurister, fredspristagare – inklusive Palmecentrets ordförande Margot Wallström och fd. generalsekreterare Anna Sundström).
30/11-2023. Skuggrapport om Palestinabiståndet. (Palestinabiståndet frystes av regeringen under hösten 2023 och Sida fick i uppdrag att göra en översyn. Sju svenska biståndsorganisationer gjorde parallellt en skuggrapport om biståndets betydelse).
23/10-2023: Open Call for Ceasefire. (Över 800 organisationer världen över, samt mer än 1.4 miljoner människor).
Belarus: På söndag sker ett ”val” som varken är rättvist, fritt eller demokratiskt
Söndagen den 25 februari ”väljer” belaruserna nytt parlament. Trots att valet formellt kallas en valprocess, är det i själva verket en teaterföreställning där makten ligger koncentrerad hos diktatorn Lukasjenka.
Det belarusiska parlamentet består av två kamrar: överhuset, ”Republikens Råd”, bestående av 64 ledamöter som inte väljs av folket utan utses av de sju olika regionerna och representanthuset, underhuset, med 110 platser. Trots att det finns 130 kandidater till de 110 platserna i detta val, är det värt att notera att valet inte erbjuder en verklig valmöjlighet. I parlamentsvalet 2016 utsåg Lukasjenka ut två representanter från oppositionen som fick delta, men inte ens den möjligheten finns nu längre kvar. Inga genuina oppositionspartier tillåts delta; de har alla förbjudits och deras medlemmar tvingats i fängelse eller i exil. Den enda meningsfulla reaktionen är bojkott från dem som värnar om demokratiska principer, då valet endast syftar till att ge Lukasjenkas auktoritära regim någon form av legitimitet. Men Lukasjenka har även begränsat denna möjligheten då man kan straffas med böter om man väljer att inte delta i ”valet”.
Detta står i skarp kontrast till Belarus historiska ögonblick då landet antog sin första demokratiska konstitution i modern tid år 1994. Konstitutionen undertecknades bland annat av den dåvarande talman i parlamentet, Vjatjeslav Grib, en framstående socialdemokrat. År 1996 manipulerade Lukasjenka konstitutionen för att säkra total kontroll över makten, inklusive parlamentet och presidentämbetet. Sedan dess har diktatur varit styrande i landet.
Det belarusiska ”parlamentsvalet” år 2024 genomförs utan närvaro av internationella eller inhemska valobservatörer som av Lukasjenka förbjudits. Denna brist på övervakning understryker det pågående bristfälliga demokratiska tillståndet i landet. Nästa presidentval planeras år 2025, men utsikterna för en verklig demokratisk process ser lika dystra ut.
Samtidigt sitter över 1400 politiska fångar fängslade i Lukasjenkas fängelser. Det är tydligt att människorna i Belarus fortsatt saknar rättvisa, demokrati och frihet under Lukasjenkas auktoritära styre.
Inför helgens utrikesministermöte i Bryssel har 100 framstående personer – tidigare ministrar, diplomater, advokater, akademiker och fredspristagare – skrivit under ett öppet brev till EU och det belgiska ordförandeskapet, med uppmaning till unionen att göra mer för att upprätthålla internationell rätt i Gaza och för att skapa fred i Palestina och Israel. Uppropet inkluderar nio rekommendationer som EU bör implementera för att bidra till att lägga grunden för hållbar fred och rättvisa. Bland annat genom att alla medlemsstater avbryter vapenleveranser till stridande parter, mobiliserar för att öka det humanitära stödet, samt erkänner staten Palestina.
“Vi är djupt besvikna över bristen på ledarskap från Europa och förskräckta över den svaga reaktionen från det internationella samfundet gällande det extrema våldet i Gaza och Israel”.
“Vi fördömer Hamas horribla attacker mot Israel den 7 oktober och efterföljande tagande av gisslan som fortfarande hålls i dag, såväl som de israeliska styrkornas oproportionerliga militära attacker, vilka har orsakat massförstörelse i Gaza och ett dödande av civila palestinier som saknar motstycke. EU kan inte vänta med att agera.”
Professorn Olivier De Schutter, medinitiativtagare, säger i ett pressmeddelande:
“Europa har ett unikt historiskt ansvar gentemot både israeler och palestinier. Trots detta sviker vi dom. Européer måste kliva fram och uppmana parterna att avsluta konflikten för att rädda liv, och ta uti med uppenbara och systematiska brott mot internationell humanitär rätt.”
Palmecentrets ordförande Margot Wallström och generalsekreterare Anna Sundström finns bland de 100 personer som har undertecknat initiativet. Bland de svenska undertecknarna finns även:
1. Officiellt och offentligt begära att Schweiz brådskande kallar till en konferens för de höga fördragsslutande parterna av den fjärde Genèvekonventionen gällande skydd av civila i tider av krig.
2. Mobilisera för att garantera en omedelbar ökning av humanitärt bistånd som faktiskt levereras på marken, säkert och utan restriktioner, samt att effektivt skydda humanitära biståndsarbetare och deras insatser i Gaza.
3. Omedelbart avbryta försändelser av vapen från medlemsstater till parter i konflikten, som är ett brott mot den fjärde Genèvekonventionen.
4. Omedelbart frysa handeln av israeliska produkter från ockuperade områden i Palestina. Israels bosättningspolitik bryter mot internationell lag enligt artikel 49 i den fjärde Genèvekonventionen, som förbjuder en ockupationsmakt att ”tvångsförflytta eller överlåta delar av sin egen befolkning till det territorium som den ockuperar”.
5. Stärka en kärngrupp av EU-medlemmar aktiva inom ett fredsinitiativ – med Spanien, Irland och andra stater som delar en liknande vision – för att tillsammans med arabländerna bidra till att lägga grunden för ett hållbart fredsinitiativ. Till en början med civila grupper som är villiga att diskutera fred.
6. Stärka de diplomatiska insatserna för ett ovillkorligt frigivande av alla 129 kvarvarande israeliska gisslan som hålls av Hamas och andra väpnade grupper, liksom för frigivningen av de runt 2000 palestinier som är olagligt frihetsberövade i Israel.
7. Erkänna Palestina som en stat i linje med FN:s resolution från 1947.
8. Finansiera Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och försäkra ansvarsutkrävande för att de som är ansvariga för allvarliga internationella brott, vilket nödvändiggör utfärdande av arresteringsorder mot ansvariga som står anklagade för internationella brott under och efter den 7:e oktober.
9. Investera i kultur och initiativ som främjar fred och internationellt samarbete, givet de akuta behov att bekämpa antisemitism, islamofobi och främlingsfientlighet i Europa.
Internationellt upprop: Stoppa överföringen av vapen!
16* internationella organisationer – däribland Amnesty, Rädda barnen och Oxfam – gick den 24 januari ut i ett öppet brev med uppmaning till FN:s medlemsstater att agera för vapenvila och omedelbart stoppa vapenleveranser till Israel och palestinska väpnade grupper. Palmecentret har anslutit sig till initiativet.
Uppropet kräver att alla stater omedelbart stoppar överföringen av vapen, vapendelar och ammunition så länge det finns risk för att dessa används för att begå eller underlätta allvarliga brott mot internationell humanitär rätt och de mänskliga rättigheterna.
Israels belägring, bombningar och de pågående striderna berövar civilbefolkningen deras grundläggande förutsättningar för att överleva och gör Gaza obeboeligt.
Omvärlden har ett ansvar att förhindra en ytterligare förvärrad humanitär katastrof! Alla stater har ett ansvar att förhindra illdådsbrott och främja efterlevnad av principer som skyddar civila.
*Den 11 april har över 250 organisationer från runt om i världen sällat sig till uppropet.
Mer än 33 000 palestinier har dödats i Gaza, varav minst 14 500 barn. Tusentals fler är begravda under rasmassorna och förmodas vara döda. Palestinier fortsätter att dödas i områden som de blivit uppmanade att fly till av den israeliska regeringen.
Ett okänt antal palestinska civila har olagligt frihetsberövats.
Över 70 procent av Gazas befolkning, omkring 1,7 miljoner människor, har tvångsförflyttats.
Hälften av Gazas befolkning, omkring 1,1 miljoner palestinier, utsätts för katastrofala nivåer av hungersnöd och svält är överhängande i norra Gaza. Hela befolkningen (omkring 2,2 miljoner människor) lever i akut osäker livsmedelsförsörjning.
Mer än 70 procent av Gazas byggnader och infrastruktur för vatten och sanitet har förstörts eller skadats. Befolkningen har nästan ingen tillgång till rent vatten.
Inget sjukhus i Gaza är i full drift. Över 489 sjukvårdsarbetare och minst 243 hjälparbetare har dödats.
(siffrorna från Gaza fr. den 10 april)
Omkring 1 200 israeler, varav 764 civila, har dödats av Hamas och andra terrorstämplade palestinska grupper.
Dessa beväpnande grupper har fortsatt att avfyra raketer mot civila befolkningscentra i Israel.
Hundratals israeler och utlänningar har tagits som gisslan, inklusive barn. Mer än 130 gisslan hålls fortfarande i Gaza.
Brevet skickades till biståndsminister Johan Forssell, den 16 januari 2024
Regeringens reformagenda avser att bidra till ett starkt civilsamhälle och stödja organisationer, demokratirörelser, aktörer och nätverk som står upp för mänskliga fri- och rättigheter, samt bevakar och slår vakt om demokrati och rättsstatens principer. Regeringen säger sig också vilja öka stödet till människorätts- och demokratiförsvarare. Signaler vi får om kommande beslut kring “Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” (“CSO-strategin”) påvisar nu motsatsen.
CSO-strategin är den enda strategin som huvudsakligen fokuserar på civilsamhället i sin egen rätt, och som utgår från att långsiktigt bygga ett hållbart och oberoende civilsamhälle som ett fundament för demokratisering och människors förutsättningar att ta sig ur fattigdom och förtryck. Strategin möjliggör ett anpassat och pluralistiskt stärkande av civilsamhället i utsatta kontexter, genom att jobba med, och inte för, civilsamhället utifrån olika perspektiv, kunskaper och erfarenheter. Anslaget utgör en ekonomisk grundsten för de samarbetspartners som utför ett långsiktigt svenskt utvecklingssamarbete, genom lokal förankring och närvaro. Ändringar i CSO-strategin kommer direkt beröra verksamheten och villkoren för ett stort antal civilsamhällsorganisationer, globalt och i Sverige.
I regleringsbrevet 2024 till Sida konstateras att beslut om CSO-strategin ska tas i januari 2024. Enligt de Gemensamma Åtaganden (GÅ) ska regeringen samråda med berörda civilsamhällesorganisationer inför övergripande och principiella beslut om den svenska biståndspolitiken, och inför förestående förändringar i politiken som direkt berör civilsamhällsorganisationernas verksamhet och villkor. Dessutom står det uttryckligen i GÅ att regeringen ska samråda med berörda civilsamhällesorganisationer i ett tidigt skede när strategier ska utarbetas. Konsultationer kring CSO-strategin skedde med den tidigare regeringen under 2021, men sedan den nya regeringen tillträdde med en ny biståndspolitik har inget samråd skett. Detta är ett allvarligt avsteg från den överenskomna arbetsordning som regeringen och civilsamhällets organisationer enats om.
I det samråd som skedde 2021 bidrog civilsamhället med många inspel till förbättring av CSO-strategin. Dessa inspel förblir relevanta och vi hoppas att regeringen tagit del av dessa i framtagandet av en ny strategi. En fråga som inte diskuterades närmare då, och som enligt uppgift diskuteras nu är förändringar i egeninsatsen. I gällande CSO-strategi krävs en egeninsats på 5, respektive 10 procent, som ska utgöras av kontanta medel insamlade i Sverige. Enligt information som vi har fått ta del av, i brist på dialog direkt med regeringen, diskuteras en egeninsats på 20 procent. Utan att ha haft tillgång till regeringens motivering och konsekvensanalys av ett sådant förslag kan vi snabbt konstatera att det skulle få allvarliga konsekvenser för civilsamhällesorganisationers och Sidas arbete, och därmed för genomförandet av strategin.
Insamlingsinsatser är resurskrävande och framgången beror på många faktorer som inte nödvändigtvis kopplar till organisationens resultat i relation till biståndsmålet. Insamlingsinsatser tar lång tid att bygga upp och resultatet är oförutsägbart inte minst i ekonomiskt utmanande tider som dessa. Med varje procent som egeninsatsen ökas, riskerar antalet organisationer som klarar att möta den att krympa. En kraftig höjning av egeninsatsen skulle innebära att många små samarbetspartners slås ut helt, medan större samarbetspartners drastiskt skulle behöva begränsa sin insats inom CSO-strategin. Ju snabbare denna förändring fasas in, desto större blir konsekvenser för demokratiarbetet och den omfattande och viktiga delen av svenskt utvecklingssamarbete som utförs med civilsamhället som aktör.
Med detta brev vill vi härmed understryka vikten av att utreda konsekvenserna av en förändrad egeninsats innan några eventuella förändringar beslutas.
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan
Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna
Brian Kelly, generalsekreterare, Artikel2
Martina Hibell, generalsekreterare, Barnfonden
Catherine Isaksson, generalsekreterare, CIS – Centerpartiets Internationella Stiftelse
Farhad Mazi Esfahani, generalsekreterare, Clowner utan Gränser
Mattias Brunander, generalsekreterare, Diakonia
Ulrika Strand, generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheter
Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv
Sonja Markovic, ordförande, Framtidsjorden
Malin Nilsson, generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF
Johanna Davén, generalsekreterare, IOGT-NTO Movement
Alexander Clemenson, generalsekreterare, KFUM Sverige
Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
M.fl. Hela listan med undertecknande organisationer hittar du här.
COP28: Historiskt med klarspråk om fossila bränslen – men rikare länder smiter från notanKlimattoppmötet COP28 har nu avslutats i Dubai. Palmecentret sammanfattar vad som bör firas och vad som var en besvikelse.
Att världens ledare för första gången kom överens om att fossila bränslen driver klimatkrisen och att vi ska röra oss bort från dem. Det är förstås en självklarhet, men fossilbolag och oljestater har lyckats blockera all diskussion om det på tidigare klimattoppmöten.
På många sätt är mötet dock ännu en besvikelse. Fina ord om att bryta fossilberoendet till trots – mötet levererade inga konkreta planer för hur det ska ske. Ute i verkligheten är världens fossilbolag i färd med att pumpa upp mer fossila bränslen, inte mindre. Och rikare länder, som orsakat klimatrisen, vägrade än en gång att ta sitt globala ansvar. De åkte hem utan löften om att minska sina utsläpp snabbare, hjälpa fattigare länder att ställa om till fossilfria samhällen och bistå de människor som drabbas hårdast att skydda sig mot klimatkrisens dödliga konsekvenser.
För Palmecentret är det solklart: Takten i klimatomställningen behöver öka, och den behöver minska klyftorna och bygga på internationell solidaritet. Därför driver vi på för rättvis klimatomställning, i världen och i Sverige.
Öppet brev till utrikesminister Tobias Billström
Sedan den 7 oktober har vi med fasa bevittnat hur tusentals civila har dödats i Palestina och Israel, och dödssiffran stiger för varje timme. Hamas och andra väpnade grupper utförde urskillningslösa och olagliga attacker mot Israel och dödade omkring 1 200 personer och tog över 200 personer som gisslan. Gisslan som omedelbart och villkorslöst måste friges. Israel har svarat med urskillningslösa och olagliga motangrepp som hittills har dödat minst 18 000 personer, varav över 6 000 barn, i Gaza. Tusentals fler har skadats. Minst 1.9 miljoner människor, över 85 procent av befolkningen, har tvingats på flykt i Gaza.
Vi får inte glömma att bakom dessa siffror befinner sig människor: barn, unga och vuxna som en gång delat minnen och erfarenheter med sina nära och kära.
Situationen är akut och den humanitära katastrofen i Gaza är ofattbar. Israels 16-åriga olagliga blockad har intensifierats och hindrat människors tillgång till basala förnödenheter, så som gas, mat, vatten och medicin. Att straffa civila i Gaza för handlingar som de inte ansvarar för utgör kollektiv bestraffning och är en krigsförbrytelse. Flera internationella oberoende människorätts- och humanitära organisationer, FN-organ och FN:s oberoende människorättsexperter har rapporterat om folkrättsbrott i Gaza.
Samtidigt som situationen i Gaza saknar motstycke pågår det även människorättskränkningar på ockuperade Västbanken där israeliska myndigheter kraftigt ökat användningen av godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och omänsklig behandling mot palestinier. Ansvaret vilar på oss alla att aldrig någonsin rättfärdiga eller normalisera folkrättsbrott.
Nyligen kom parterna överens om frigivande av gisslan och fångar, samt en humanitär paus för att tillåta humanitärt bistånd till Gazas civilbefolkning. Detta var ett första steg, men det krävs betydligt fler ansträngningar för att få slut på det pågående lidandet. Ett eldupphör som omfattar hela Gaza och som är tillräckligt långvarig för att stoppa den humanitära katastrofen. För detta krävs större politiska insatser av världens länder.
Sverige har historiskt sett haft en viktig röst i globala sammanhang när det kommer till att försvara mänskliga rättigheter. Som en del av det internationella samfundet bör Sveriges regering nu göra allt i sin makt för att agera för en politisk lösning för hållbar fred.
Vi kräver att regeringen agerar för:
Vi undertecknade organisationer kräver att ni, den svenska regeringen, agerar för att skydda civila.
Anna Sundström, Generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Anna Johansson, Generalsekreterare Amnesty International Sverige
Anna Stenvinkel, Generalsekreterare ForumCiv
Elin Wernquist, Generalsekreterare Barnrättsbyrån
Jennifer Vidmo, Generalsekreterare ActionAid Sverige
Kerstin Bergeå, Ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Martin Nihlgård, Generalsekreterare, Individuell Människohjälp
Mattias Brunander, Generalsekreterare Diakonia
Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Shahab Ahmadian, Förbundsordförande MÄN
Farhad Mazi Esfahani, generalsekreterare Clowner utan Gränser
Det öppna brevet, inklusive referenser finns att läsa här.
Att stoppa bistånd till freds- och demokratiarbete förvärrar utvecklingen
Den humanitära krisen, hopplöshet och brist på rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter ökar risken för radikalisering. Palestinska organisationer, som med stöd av svenska biståndspengar, arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är viktiga för att ge hopp om en annan framtid och verktyg för människor att arbeta för en förändring.
Imorgon lämnar Sida sin översyn av utvecklingsbiståndet till Palestina, till regeringen. Vi, sju svenska biståndsorganisationer, vill komplettera Sidas rapport med en skuggrapport.
Den 10 oktober i år pausade regeringen biståndet till Palestina. Syftet var att göra en översyn av biståndet till Palestina för att ”säkerställa att inga svenska medel går till aktörer som inte förbehållslöst fördömer Hamas, utför våld, hotar eller uppmuntrar till våld mot staten Israel eller dess befolkning, som driver en antisemitisk agenda och personer som har samröre med sådana aktörer.” Regeringen ville också se över kontrollerna för att se till att skattemedel inte går till fel aktörer.
Biståndet får aldrig orsaka skada. Att offentligt ta avstånd från Hamas skulle kunna utsätta våra samarbetsorganisationer och deras familjer för stora risker och innebära ett brott mot den så kallade Do No Harm-principen. En princip som gällt för svenskt bistånd i många år och som ingår i OECD:s rekommendationer.
– Att stoppa biståndet till konstruktiva krafter som arbetar för demokrati, dialog och fred vore kontraproduktivt och riskerar dessvärre att spela extremisterna i händerna och ytterligare förvärra läget när nu många demokratiska röster tystnar, säger Anna Sundström, Palmecentrets generalsekreterare.
Tillsammans har vi sju biståndsorganisationer samlat en rad exempel på vad biståndet åstadkommer i Palestina och varför ett fortsatt stöd är avgörande för att motverka konservativa och antidemokratiska krafter. Utvecklingsbiståndet syftar också till att förebygga att kriser och akuta nödbehov uppstår. Utan ett utvecklingsbistånd till Palestina kommer det att behövas långt mer humanitär hjälp för att rädda liv och lindra människors akuta nöd och behov. Det minskar både effektiviteten, långsiktigheten och värdigheten i det svenska biståndet.
Övriga medverkande organisationer är Diakonia, Act Svenska kyrkan, Centerpartiets internationella stiftelse, Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel, Kvinna till Kvinna och We Effect.