ENG
Palestina
Tillbaka till studierEtt studiematerial om Palestina
Palestina – ett ockuperat land. Människor som ständigt måste passera militärkontroller för att ta sig till skolan, arbetet eller sjukhuset. Nya israeliska bosättningar som breder ut sig på det område som skulle vara palestiniernas land. Hur har det kunnat bli så här? Kan du på något sätt engagera dig för att förändra situationen?Vi på Olof Palmes Internationella Center har tagit fram det här materialet för att öka kunskapen och förståelsen om Palestina och konflikten i Mellanöstern. Texter som ger faktakunskap varvas med filmer med människor vi mött på plats.
Vi försöker också lyfta fram de ljusare sidorna. Palestina är också ungdomar som kämpar för en bättre framtid, god mat och en fascinerande historia.
Materialet är i första hand tänkt för studiecirklar och möten, men du kan förstås även läsa det på egen hand.
Välkommen att lära dig mer om en del av världen som vi behöver bli bättre på att förstå oss på, och aldrig glömma bort!
Foto: Karl Nordlund
– Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Till er som studerar i grupp
Materialet består av tre avsnitt, alla på denna webbsida, och bygger på att ni har en träff per avsnitt. Men det går naturligtvis att ha både fler och färre träffar.
Det första avsnittet fokuserar främst på människor i Palestina, det andra på organisationer som arbetar för fred och rättvisa. I det tredje avsnittet jobbar ni tillsammans med att göra konkreta avtryck i er egen organisation eller i den offentliga debatten. Avsnitten innefattar filmer, kortare texter och diskussionsfrågor.
Tanken är att ni tillsammans går igenom det aktuella avsnittets texter och filmer, och samtalar om det. Före och efter den första träffen ska var och en läsa några texter på egen hand. Inför den tredje träffen får alla deltagare i uppgift att formulera några tankar.
I texten ”Begrepp och fördjupning” finns några recept på palestinsk mat. Vill ni, så lagar ni mat när ni ses och kombinerar era samtal med att lukta och smaka på den palestinska vardagen.
Här är en studiehandledning till stöd för den som leder samtalet i gruppen
Merparten av materialet är framtaget i december 2022 och det är bra att ha i åtanke att situationen kan förändras snabbt. I texten ”Begrepp och fördjupning” finns länkar till några lokala mediesajter för den som vill hålla sig uppdaterad.
Filmerna har producerats i samverkan med PYALARA, en av Palmecentrets samarbetspartners i Palestina. De åsikter som uttrycks i filmerna är personernas egna och Palmecentret står inte nödvändigtvis bakom allt som sägs.
Karta över Palestina från januari 2019. Det gula på Västbanken är områden med olika grader av palestinskt självstyre. Det blå området står under full israelisk kontroll.
Källa: FN/OCHA. Klicka på bilden för att se i helskärm.
Att läsa inför första träffen
Historiebakgrund
En berättelse om vad som har hänt i regionen från slutet av 1800-talet till idag.
Arbetarrörelsens ståndpunkter
En översiktlig beskrivning av den svenska arbetarrörelsen syn och hur den har förändrats med tiden.
Begrepp och fördjupning
Förklaring av olika begrepp som används genom studiematerialet, samt länkar för ytterligare fördjupning.
Avsnitt 1
Om ni är flera som studerar frågan tillsammans så börjar ni nu med att presentera er för varandra. Tala om för de andra i gruppen vilka förväntningar du har och om du har några förkunskaper som du vill berätta om. Berätta också om dina intryck av det du skulle läsa till den här gången. Gå sedan vidare så får ni träffa några av de människor som lever och verkar i Palestina.Människor i Palestina
Hello Sweden!
Låt oss börja med att träffa några unga palestinier, som vill dela sina framtidsdrömmar med er som tittar. DISKUTERA: Känner ni igen er i de palestinska ungdomarnas sätt att resonera? Hur skiljer sig deras drömmar och verkligheter mot era?
Sabahs vardag
Vi ska nu följa nittonåriga Sabah Al Bajah under en helt vanlig dag. Sabah bor i Jerusalem men studerar i Ramallah på Västbanken, dit hon måste ta sig via en checkpoint, en särskild kontrollstation där israelisk militär granskar alla som passerar. Den här gången gick det smidigt, men andra dagar kan det vara fullt med människor och ta mycket lång tid att passera. Efter dagens lektioner är det samma väg tillbaka, och sedan är det samma procedur i morgon. Men livet pågår också mellan passagerna. DISKUTERA: Jämför er egen vardag med Sabahs. Vilka likheter och skillnader ser ni? Var det något särskilt i det som Sabah sa som ni slogs av?
Politikern Saif
En som har erfarenhet från både Palestina och Sverige är 29-årige Saif Aqel. Han bor i Nablus på Västbanken men har även varit i Sverige som en del av sitt politiska engagemang. Här berättar han om sina intryck från de två världarna. DISKUTERA: Jämför era egna politiska, fackliga eller andra engagemang med Saifs. Vilka likheter och skillnader ser ni? Var det något särskilt i det som Saif sa som ni slogs av?
Att vara flykting i sitt eget land
Vi ska nu besöka flyktinglägret Qalandia strax utanför Ramallah på Västbanken, och få en bild av de palestinska flyktingarnas situation.
I samband med kriget 1948 flydde över 700 000 människor sina hem. De kom att bo i särskilda tältläger uppbyggda av FN. De trodde att de snart skulle kunna återvända, och det trodde även FN som inrättade UNRWA (The United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees) med uppgift att genomföra direkta hjälpprogram för palestinska flyktingar.
UNRWA inledde sin verksamhet 1950 och skulle arbeta på tillfälliga mandat i väntan på en lösning. Sedan dess har antalet flyktingar och deras efterlevande ökat dramatiskt och tälten har ersatts av hus som är tätt packade på både bredden och höjden. Förutom att nya människor föds ökade antalet flyktingar markant efter sexdagarskriget 1967 då ytterligare ett stort antal människor tvingades lämna sina hem, några för andra gången.
När UNRWA började sitt arbete 1950 var antalet palestinska flyktingar ca 750 000. Idag betjänar UNRWA nära sex miljoner människor. De finns i olika läger i Palestina och de omgivande länderna. Och någon permanent lösning är inte i sikte.
Titta på videon och diskutera:
- Vad tänker ni om flyktingsituationen?
- Hur skulle ni själva resonera om ni bodde i ett flyktingläger som barn eller barnbarn till en människa som tvingades lämna sitt hus för 55 eller 75 år sedan?
- Finns det något alternativ till att flytta tillbaka till ett hus som någon annan gjort till sitt?
Världens största utomhusfängelse
Det sista besöket i detta avsnitt går till Gaza, där konstnären Sobhi Qouta visar oss runt i olika miljöer. Även här får vi en liten inblick i ett av flyktinglägren, men får också se exempel på människors kreativitet i en mycket svår situation.
Gazaremsan är ungefär lika stor som den svenska ön Orust och den största staden heter Gaza City. I Gaza bor ca två miljoner människor och 80 procent av dem är beroende av humanitär hjälp. Arbetslösheten på drygt 40 procent är den högsta i världen.
Gazaremsan, som tillsammans med Västbanken och Östra Jerusalem utgör Palestina, brukar kallas för världens största utomhusfängelse. Det beror på att den är satt under blockad av Israel sedan 2007, vilket innebär att ingen kommer in eller ut via passagen till Israel utan särskilt tillstånd. Också möjligheten att resa via Egypten och Sinaihalvön är begränsad, och de som reser denna väg förnekas av Israel att åka vidare till Västbanken.
Även havsvägen är stängd och hårdbevakad av israeliska patrullbåtar, något som också drabbar fiskerinäringen hårt.
Enligt Israel är det säkerhetsskäl som ligger bakom blockaden. De vill isolera det styrande partiet Hamas, som stora delar av världssamfundet har stämplat som en terrororganisation som vägrar erkänna Israel som stat (även om de på senare år har gjort vissa öppningar).
Med jämna mellanrum skjuter olika militanta fraktioner i Gaza raketer mot Israel. Målen är till synes inte militära och därför är dessa raketer ett brott mot folkrätten. Israel har också ett väl utbyggt luftförsvar som framgångsrikt lyckas skjuta ner de flesta raketer, eller så landar de på obebyggd mark.
Israel svarar ofta på raketbeskjutningarna genom att bomba mål i Gaza. Dessa vedergällningar är så gott som alltid oproportionerliga, dvs. de förstör och dödar långt mer än vad raketerna från Gaza har kapacitet till. Också detta är ett brott mot folkrätten. Vid flera tillfällen har våldsamheterna varit så stora att det går att tala om fullskaligt krig.
Titta på videon och diskutera:
- Hur tänker ni kring situationen i Gaza?
- Går det att föreställa sig hur det är att leva i ett samhälle som är satt under blockad av en brutal ockupationsmakt och som dessutom har ett eget styre som inte bidrar till någon positiv utveckling?
- Om ni bodde i Gaza, vad skulle ni själva vilja göra för att förbättra situationen?
- Samtidigt finns det de som säger att Gaza skulle kunna bli ett turistparadis. Vad såg ni i filmen som öppnade för det?
Att läsa inför andra träffen
Den här gången har ni fått en liten bild av hur det ser ut på marken i Palestina. Nästa gång får ni möta några människor och organisationer som arbetar för fred och rättvisa. Men innan ni ses igen ska ni på egen hand läsa materialet nedan.Avsnitt 2
I det här avsnittet ska vi träffa några av de många organisationer som arbetar för fred och rättvisa i Israel och Palestina. Avsnittet består av sex olika filmer. Men innan ni börjar, byt några ord om förra träffen och om det ni läst sedan sist. Var det något särskilt som fastnade och som ni funderar över?Kampen för mänskliga rättigheter
Video 1 & 2: Människorättsorganisationer
Det finns flera etablerade människorättsorganisationer i både Palestina och Israel. Två av dem, palestinska Al-Haq och israeliska B’Tselem, får vi möta i den första videon. Al Haq har sin bas på Västbanken, och i Gaza finns även Palestinian Centre for Human Rights (PCHR) och Al Mezan. En annan israelisk organisation som arbetar för att uppmärksamma människorättsbrott är Breaking the silence.
Ytterligare en palestinsk organisation som vi får möta är Filastiniyat som arbetar med att stärka och stötta kvinnliga journalister och ungdomar, i Gaza och på Västbanken.
Video 3: En svensk följeslagare
Det finns flera möjligheter att åka ner till Israel och Palestina som volontär. En sådan möjlighet ges via det ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel. Här berättar svenske Fredrik Carlson om sitt uppdrag som följeslagare i byn Nabi Samwil, som ligger på Västbanken men är inklämd mellan Jerusalem och den mur som Israel har byggt. Det betyder att de 300 byborna varken kan resa till palestinska östra Jerusalem eller Västbanken utan särskilda tillstånd – men innebär också andra umbäranden. I denna text från 2014 kan du läsa mer om detta.
När Fredrik i filmen talar om ”den blå linjen” menar han Jerusalems kommungräns.
Video 4: Två religiösa ledare
I Palestina är religionen närvarande på ett helt annat sätt än i Sverige. Vi får möta imamen Majed Saqer och prästen Mitri Raheb som utifrån sina perspektiv som muslim och kristen resonerar om religionens roll i arbetet för fred, försoning och rättvisa.
I filmen pekar imamen Majed på att olika trossamfund lever sida vid sida i Palestina. Bland dem nämner han ”samarier”, en judiskliknande grupp som håller till på norra Västbanken.
Annars finns det inte så många judar i det nuvarande Palestina, utöver de illegala bosättarna. Däremot flera judiska organisationer som arbetar för en rättvis fred. Svenska JIPF (Judar för israelisk-palestinsk fred) är en av dem. En annan är israeliska Rabbis for Human Rights som jobbar med opinionsbildning och civil olydnad för att till exempel stoppa demoleringar av palestinska hus.
Människorättsorganisationer
DISKUTERA: Vad tänker ni om det som Susan och Roy förmedlar? Ser ni några likheter och skillnader i deras sätt att uttrycka sig? Mot slutet av filmen resonerar de båda om vad det internationella samfundet kan göra, bl.a. lyfter de att brotten mot mänskliga rättigheter borde få konsekvenser. Håller ni med om omvärldens ansvar och hur skulle konsekvenserna i så fall ta sig uttryck?
En svensk följeslagare
DISKUTERA: Vad tänker ni om det ni sett av situationen i Nabi Samwil? Kan ni se er själva i Fredriks roll, som följeslagare eller som volontär på annat sätt?
Två religiösa ledare
DISKUTERA: Vad tänker ni om det som de religiösa ledarna säger? Har ni egna erfarenheter av att vara verksamma i ett trossamfund? Prästen Mitri talar om att mötas över samfundsgränserna och bygga långvariga relationer. Hur skulle det kunna ta sig uttryck i vår egen politiska kontext? Vad kan trossamfunden i Sverige tillföra i samhällsdebatten?
PYALARA
PYALARA är en palestinsk civilsamhällesorganisation som arbetar med att stärka ungas rättigheter, deras inkludering i beslutsprocesser och deras förutsättningar att vara förändringsaktörer i samhället, särskilt i marginaliserade områden. Palmecentret har bland annat stöttat PYALARAs påverkansarbete för att sänka åldersgränsen för att ställa upp som kandidat i kommunval.
Fackligt stöd: PGFTU
Den palestinska fackföreningsrörelsens arbete försvåras av ockupationsmaktens förtryck och separationspolitik. LO:s systerorganisation PGFTU (Palestinian General Federation of Trade Unions), är den största fackföreningsfederationen i Palestina. LO har bistått PGFTU med att utbilda nya och unga fackföreningsledare i organisering, rekrytering, kollektivavtalsförhandling och arbetsmiljöfrågor.
Läs mer om hur du kan engagera dig
Klicka på bilden ovan och ta reda på mer konkret vad du och din organisation kan göra tillsammans med oss på Palmecentret. Det finns flera sätt att engagera sig, beroende på vilka resurser ni har.
Fundera på om ni skulle vilja gå vidare med ett konkret engagemang, och hur det skulle kunna se ut. Det är också en diskussion som ni kan ta upp vid den tredje och sista träffen.
Får ni tid över, titta tillsammans på denna film från 2018 som handlar om vårt arbete bland barn i Betlehem, och på denna film från 2015 om psykosocialt arbete via organisationen Al Marfa. Annars går det bra att titta på egen hand efteråt.
En viktig inkomstkälla för Palmecentret är gåvor, både från enskilda stödjare och från våra medlemsorganisationer. Det behovet har ökat med regeringens stora nedskärningar av biståndet. Du kan bidra genom att bli månadsgivare eller genom att swisha en gåva till 123 24 060 72. Ditt och andras bidrag är en förutsättning för att arbetarrörelsens stöd till Palestina och andra delar av världen ska kunna fortsätta.
Inför tredje träffen
Inför nästa träff finns några saker att förbereda:
- Fundera på hur du själv skulle vilja gå vidare. Känner du dig klar eller vill du lära dig mer? Vad kan den organisation du tillhör göra?
- Formulera dina tankar på max en A4. Det kan vara dina intryck efter de två träffarna, ett utkast till debattartikel eller en motion till den förening du är engagerad i. Vid nästa träff fångar ni upp det skrivna och jobbar vidare med det tillsammans. Det är en möjlighet att göra konkreta avtryck i er organisation eller i den offentliga debatten.
- Titta på Palmecentrets engagemangssida och särskilt filmen.
Avsnitt 3
De två tidigare avsnitten har varit fyllda av fakta och intryck. Det här avsnittet handlar om dig/er och fortsatt engagemang.Vi tar det vidare
Nu har ni möjlighet att göra konkreta avtryck i er organisation eller i den offentliga debatten. Redovisa de texter som ni har skrivit sedan förra träffen. Fånga upp något av det och jobba fram en gemensam debattartikel och/eller motion till ert årsmöte, representantskap eller liknande. Bestäm vem som tar den vidare, eller om den ska stanna i byrålådan.
Kom ihåg att ni kan ha kommit olika långt. Alla som har försökt har gjort en insats, oavsett hur välformulerat det är.
Alternativ aktivitet
Ett alternativ till att jobba med texter är att bjuda in någon från Palmecentret eller någon annan svensk organisation (se i ”Begrepp och fördjupning”), som kan berätta mer om läget i Palestina och vad ni kan göra. Är ni ute i god tid kan det också finnas möjlighet att ha direktkontakt med någon av Palmecentrets partnerorganisationer i Palestina. Eller så ses ni en gång till och gör något av detta.
Utvärdering och framtiden
Nu börjar det bli dags att avrunda. Inför den avslutande diskussionen, titta återigen på filmen som vi inledde materialet med.
DISKUTERA:
- Vad tar ni med er från era träffar?
- Har något förändrats i ert sätt att lyssna på de unga palestiniernas drömmar?
- Har var och en av er fått ut det ni förväntade er? Om inte, varför?
Bestäm om ni ska fortsätta ses och i så fall med vilket syfte. Diskutera om ni kan engagera er i ett projekt, via Palmecentret eller någon annan organisation.
Till sist
Tack för att du har varit med så här långt. Kom ihåg att det är människor som förändrar världen, på gott eller på ont. Du väljer själv hur du vill bidra.
Vi vill gärna veta vad du tyckte om det här studiematerialet. Hur använde du dig av det? Skapade du/ni en studiecirkel? Har du synpunkter på innehållet? Både beröm och kritik är välkommet så att vi kan göra förbättringar för framtiden. Mejla gärna dina synpunkter till seminarier@palmecenter.se.
#CaseSvår situation för civilsamhället i krigsdrabbat Palestina
Olof Palmes Internationella Center har nyligen rest med en delegation till Palestina och Israel för att träffa våra lokala samarbetspartners och andra representanter från civilsamhället och politiken.#DebattSverige måste öppna stödet till Unrwa igen
Wallström, Eliasson och Sundström: Det handlar om liv och död för hundratusentals palestinier.#Nyheter