Svenska folket vill känna stolthet över Sveriges internationella engagemang för fred, jämställdhet och demokrati, visar en undersökning. Regeringens omläggning av biståndet saknar stöd – inte ens var tionde tycker det är prioriterat att svensk export ska gynnas av biståndet.
2024 lider mot sitt slut. Det är svårt att inte känna hopplöshet och maktlöshet när krigen inte verkar ha något slut, demokratin går bakåt, klimatkrisens konsekvenser blir alltmer allvarliga och allt fler människor tvingas fly sina hem.
Under en period före pandemin gjordes stora framsteg – barnadödligheten gick ner kraftigt och hunger, fattigdom och barnarbete minskade. En anledning var att många länder gick samman och bidrog med resurser. I dag är läget ett annat. Rika länder, inte minst Sverige, drar ner på sitt bistånd. På FN:s klimattoppmöte i slutet av november kom världens länder med nöd och näppe fram till ett avtal om klimatfinansiering, på en nivå som är många gånger lägre än behovet. Världshälsoorganisationen WHO saknar nödvändiga pengar till förebyggande insatser som tillgång till vaccin och rent vatten.
Viktigt att känna stolthet
I Sverige finns det ett djupt engagemang för omvärlden, och en stark känsla av att vi ska dela med oss till dem som har mindre. Vår opinionsundersökning visar att en stor majoritet (74 procent) av svenska folket tycker att det är viktigt att kunna känna stolthet över Sveriges internationella engagemang för fred, jämställdhet, klimat och demokrati.
Svenska folket förväntar sig att vårt land ska vara en del av lösningen på världens gemensamma problem.
Tre av fyra personer vi möter i matbutiken, i busskön och på fotbollsläktaren bryr sig alltså om vad vi som land gör för världen.
Regeringen har under sin tid vid makten i stället minskat biståndet och avslutat långsiktigt stöd till människor i några av de värst drabbade länderna. Resurserna till jämställdhetsarbete och arbetet med FN:s Globala mål har minskat. Regeringen styr en allt större del av den krympande biståndsbudgeten till att minska migration till Sverige och gynna svenska företags exportmöjligheter.
Den omställning av svenskt bistånd som sker har inte stöd hos svenska folket. Endast åtta procent tycker att det är prioriterat att biståndet ska gynna svenska företags export, medan en majoritet av befolkningen (63 procent) vill att biståndet ska gå till de människor som är värst drabbade.
Den kraftsamling för världen som har gjorts förut kan göras igen. Svenska folket förväntar sig att vårt land ska vara en del av lösningen på världens gemensamma problem. Det borde regeringen lyssna på.
Underskrivet av:
Oscar Ernerot,generalsekreterare Olof Palmes internationella center Ulrika Grandin, generalsekreterare, UN women Sverige Isabella Olsson, global påverkanschef, Läkarmissionen Mattias Ingeson, generalsekreterare, Erikshjälpen Ulrika Urey, generalsekreterare Fairtrade Sverige Maria Nyberg, generalsekreterare, Union to union Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan Anna Stenvinkel, generalsekreterare, Forumciv Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare, Kvinna till kvinna Martina Hibell, generalsekreterare, Barnfonden
Den fackliga centralorganisationen Trade Union Congress of Eswatini (TUCOSWA) har sett fackliga ledare dödas och tvingats i exil. Men med hjälp från LO och Palmecentret håller man ändå igång viss verksamhet.
– Stödet från Sverige gör det möjligt att utbilda fackliga ledare så att vi kan bygga en stark organisation och ge stöd till våra medlemmar. Det händer att polisen sitter med på utbildningarna och lyssnar på vad vi säger, berättar Bheki Ephraem Mamba som är ordförande.
Bheki Ephraem Mamba deltog på årets Palmedag i Malmö.
I ett land som Eswatini spelar facket rollen som en demokratirörelse. Kanske är det därför Bheki Ephraem Mamba regelbundet hotas av regimen.
– Vi uppskattar den solidaritet som människor i Sverige visar oss i vår kamp för demokrati och mänskliga rättigheter, säger han.
Faktaruta/Fackliga rättigheter i världen
Världsfacket ITUC presenterar årligen sitt GlobalRightsIndex som mäter situationen för fackliga rättigheter i världen. Palmecentret stöttar partnerorganisationer i flera av de tio länder som rankas som de allra värsta för arbetstagare. Bland annat Eswatini, Myanmar (Burma), Belarus, Turkiet och Filippinerna.
Årets upplaga av rapporten visar dessutom att:
87 % av länder bröt mot strejkrätten.
Nära 8 av 10 länder nekade arbetarnas rätt att förhandla kollektivt för bättre villkor.
I 49 % av länder arresterades eller fängslades fackföreningsmedlemmar godtyckligt.
Fler än 4 av 10 länder nekade eller begränsade yttrande- och organisationsfriheten.
Trots krig och förtryck hittar civilsamhället sätt att verka
Folkrörelser, människorättsorganisationer och fackförbund spelar alla en viktig roll för samhällsutvecklingen. De ökar kunskap, mobiliserar och stärker människors kapacitet att tillsammans kräva sina rättigheter.
Runt om i världen ser vi hur auktoritära krafter systematiskt bryter ner demokratin och civilsamhällets utrymme att agera krymper. Trots krig och förtryck hittar organisationer sätt att verka för att hjälpa och organisera människor.
Belarus: Folkbildning och organisering i exil
Palmecentrets samarbetspartner i Belarus, ABF BY, har drivits i exil på grund av det allt hårdare förtrycket i landet. De har i över tio år anordnat populära studiecirklar i många ämnen och utbildat belarusiska ungdomar i ledarskap, främmande språk, retorik, konsthantverk. Allt som ABF Sverige också brukar göra.
Nu finns ABF BY i Litauen, Polen och flera andra länder. Nya studiecirkelutbildningar anordnas i Moldavien, Ukraina och Georgien. Det var inte deras val att gå i exil, med exilen har inte inneburit att man slutat organisera folkbildning.
Ukraina: SDP bygger politisk rörelse mitt i kriget
Under 2023 samarbetade Palmecentret med Social Democratic Platform (SDP), en gräsrotsrörelse som vuxit fram bland studenter och lärare vid några av Ukrainas universitet. De siktar mot att bilda ett politiskt parti i framtiden. Under tiden organiserar de sig, bygger upp lokalavdelningar och utbildar nya medlemmar och ledare.
Temat för aktiviteterna var ett framtida samhälle med en starkare välfärd och mer rättvisa. Samtidigt som de omedelbara behov och problem som kriget skapat nu oftast är i förgrunden.
I militärdiktaturens Burma (Myanmar) har facken blivit ogiltigförklarade. Fackliga ledare har tvingats fly utomlands. Palmecentret samarbetar i stället med vad som kallas fackliga resursorganisationer, som genom olika säkerhetsåtgärder ändå kan bedriva viss verksamhet.
Ett litet exempel på en facklig seger är att man under förra året lyckades driva fram att en säkerhetsvakt som råkat ut för en allvarlig arbetsskada får lön och sjukvårdskostnader betalda för åtminstone ett år framåt. Företaget – en textilfabrik som producerar för den europeiska marknaden – försökte först smita undan sitt ansvar genom att erbjuda en låg engångssumma.
Samarbete rörelse till rörelse – Värna civilsamhällets roll i biståndet!
I vårens debatt om biståndets framtid har det svenska civilsamhällets roll alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av regeringen. Inget kan vara mer missvisande. Civilsamhällets roll inom svenskt bistånd, stödet folkrörelse till folkrörelse, handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd.
Vad gör folkrörelsebiståndet unikt?
Exempelvis har en statlig myndighet sällan samma kapacitet att stötta mindre organisationer på gräsrotsnivå och begränsas också av vilka organisationer de kan samarbeta med i auktoritära länder. Civilsamhällen i repressiva miljöer vill ofta hålla en armlängds avstånd till statliga aktörer.
Mellan den 19-23 augusti bjuds på en rad olika seminarier om globala frågor. Bland annat om folkrätten och Gaza, om nedgången för arbetares rättigheter, motståndet mot diktaturen i Belarus och vad händer nu i Sydafrika efter valet?
Festivalen arrangeras av Global Bar Magazine, i samarbete med Palmecentret, Läkare utan gränser, Läkarmissionen, Uppsala Health Summit och Studio SN7.
Majoriteten av samtalen går att se i efterhand på Global Bar Magazines Facebooksida.
Palmecentrets kommande generalsekreterare Oscar Ernerot, vår sydafrikanska samarbetspartner Labour Research Service samt den israeliska journalisten Gideon Levy medverkar i samtal under festivalen. Gideon fick Palmepriset 2015 och har bevakat den israeliska ockupationen av Palestina i nästan 35 år.
Vad händer nu med Gaza?
Enligt beräkningar som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet kan så många som 186 000 människor ha dödats i Gaza. Samtidigt fortsätter kriget – och det oerhörda civila lidandet. Hur är det att arbeta med den humanitära hjälpen på plats? Finns det någon lösning på lång sikt – och hur såg vardagen ut i Gaza innan allt raserades?
Medverkande: Fia Iveslätt, sjuksköterska på MSF som arbetat på plats. Lotta Schüllerkvist, journalist och författare till boken ”Marnas hemlighet” som första gången kom ut 2010 och som nu släpps i nyutgåva. Göran Paulsson, tidigare biståndsråd, fram till våren 2024 chef för det svenska biståndet till Palestina. Gideon Levy, israelisk författare och journalist för den vänster-liberala tidningen Haaretz (inleder seminariet, deltar digitalt).
Olof Palmes Internationella Center operates in five of the world‘s ten worst countries for workers, according to the Global Rights Index. In 2023, workers were subjected to violence in 44 countries. Employers threaten, initimate, and harass workers to prevent them from excercising their right to collective bargaining.
During this event, we will explore and discuss why trade union rights are being undermined, by whom, and who our opponents are. We will also highlight how trade union rights are linked to other progressive goals such as democracy, feminism and climate change.
Participants:
Oscar Ernerot, incoming Secretary General Olof Palme International Centre, currently head of the international department at The Swedish labour congress (LO).
Trenton Elsley, Executive Director, Labour Research Service (LRS) in South Africa.
Britta Lejon, president of the Swedish labour union ST and president of the global union PSI.
Can the new government solve South Africa’s problems?
For the first time since the end of the apartheid regime, the African National Congress (ANC) cannot govern by itself. Instead, ANC has formed a broad centre-left coalition government that includes the Democratic Alliance (DA). Will the new coalition succeed in turning the tide and revitalizing the economy? How will the opposition to the left of the ANC act?
Participants
Trenton Elsey, Labour Research Service (LRS).
Louise Lindfors, Secretary General of Afrikagrupperna.
Kaj Persson, former diplomat at the Swedish Ministry of Foreign Affairs with 40 years of experience in Southern Africa.
Fattigdomen på landsbygden och den orättvisa fördelning av land har varit en pådrivande faktor för det våld som under decennier präglat Colombia. Ofta har bönder tvingats bort från sina landområden genom våld och hot eller genom att tvingas sälja marken billigt till gerilla, paramilitär eller knarkkarteller.
Organisering av en bonderörelse
Inom arbetet för landreform har en expertgrupp formats och gått igenom frågorna politiskt, tekniskt och juridiskt. De har även hållit i dialogen med bondeorganisationer och stöttat bildandet av en nationell bondekonvention. Redan i slutet av 2022 samlades 2 500 representanter från 54 olika bonde- och ursprungsbefolkningsorganisationer till ett möte i Bogotá. Man kom där fram till 1289 förslag på hur en reform bör genomföras.
Palmecentret stödde arbetet genom att leda och finansiera expertgruppen så att de kunde arbeta snabbt och strategiskt, och så att de många tusentals förslag har kunnat omsättas till politik.
Stödet fortsatte under 2023, och förslagen från bondekonventionen har omvandlats till lagförslag som sedan antagits i den nationella utvecklingsplanen. I juli organiserades ett möte med 120 representanter där deltagarna tog fram ett reglemente för hur den nya nationella kommissionen för bondefrågor ska arbeta, eftersom det krävs en organisation för att kunna genomföra reformen på ett ordnat sätt. Mötet möjliggjorde för bonderepresentanterna att delta i processen genom att träffas, diskutera och komma överens om gemensamma förslag.
Fokus på kvinnor och civilsamhällets deltagande i fredsprocessen
Palmecentret fortsatte under 2023 att även stötta fredsprocessen mellan den colombianska regeringen och gerillarörelsen ELN. Vår huvudsakliga roll är att bidra till att kvinnor kan delta aktivt och att deras perspektiv beaktas i processen. Vi har hittills bidragit med finansiering av möten i olika delar av landet där representanter för regering, parlamentet, lokala myndigheter och civilsamhället kunnat träffas och föra en dialog.
I dialogen har man kommit överens att skapa en ”nationell pakt” med aktivt deltagande från alla samhällssektorer. Målet är att komma överens om de politiska, sociala, ekonomiska och miljömässiga förändringar som freden kräver, för att nå en lösning på den 60 år långa väpnade konflikten. Det resulterade i att den ”Nationella kommittén för deltagande” hölls i Bogotá i augusti förra året. Över 4 000 deltagare från civilsamhälle, regering, myndigheter och internationella organisationer medverkade. Detta inklusive förhandlingsdelegationerna från den colombianska staten och ELN samt 80 representanter från 30 olika samhälls- och civilsamhällesaktörer.
Palmecentret har hittills bland annat stöttat kvinnors deltagande i olika dialogmöten liksom framtagande av pedagogiskt material för processen. I december stöttades också ett evenemang för att öka civilsamhällets inkludering i fredsdialogen med särskilt fokus på kvinnors deltagande.
Samarbete rörelse till rörelse – Värna civilsamhällets roll i biståndet!
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Vad gör folkrörelsebiståndet unikt?
Civilsamhällets roll i stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Sydafrika tog under 2023 ett stort steg mot ökad jämställdhet när det gäller rätten till föräldraledighet. I ett nyckelfall i Johannesburgs högsta domstol prövades om lagen om arbetstagares anställningsvillkor också skulle omfatta lika rättigheter för föräldraledighet, oavsett kön eller föräldraskapets natur. Resultatet? Varje förälder har idag rätt till fyra månaders föräldraledighet.
Palmecentrets partnerorganisation Labour Research Service (LRS) bistod aktivt i fallet som expert- och stödorganisation i förhandlingen. Som en facklig resursorganisation väl förankrad i fackföreningsrörelsen och med ett starkt jämställdhetsprogram kunde deras arbete för att erkänna värdet av omsorgsarbete, och att utmana könsstereotyper, bidra till ett positivt domslut.
Nina Benjamin, ledare för jämställdhetsprogrammet hos LRS:
– Domen utmanar föreställningen att omsorg enbart är en kvinnas ansvar. När män väljer att ta ut föräldraledighet skapar det ett mervärde som bidrar till att förändra uppfattningen och synen på föräldraledighet.
Nu fortsätter arbetet med att få domen översatt till konkret handling. Exempelvis är det är avgörande att kollektivavtalen reflekterar domslutet.
LRS har under många år samarbetat med landets fackföreningar för att formulera policyförslag och gemensamma krav på jämställdhet i kollektivförhandlingar. Till exempel har organisationens medlemsförbund SACCAWU och Massmart, det amerikanska företaget Walmarts afrikanska dotterbolag, numera ett kollektivavtal med föräldraledighet.
RÄDDA DET FACKLIGA BISTÅNDET
Den fackliga kampen är global. Arbetstagares villkor och rättigheter påverkar oss alla i en sammankopplad värld och världsekonomi. Fackliga rättigheter är dessutom grundläggande demokratiska rättigheter och fackliga organisationer är ofta bland de första att förbjudas i länder där auktoritära ledare har makten.
Just nu riskerar det svenska fackliga biståndet att försvinna. Biståndsmyndigheten Sida har fått i uppdrag av regeringen att se över sitt samarbete med det svenska civilsamhället, som sedan länge varit en central samarbetspart i genomförandet av det internationella civilsamhällesstödet. Sida har därefter beslutat att säga upp samtliga avtal med svenska civilsamhällesorganisationer till årsskiftet, vilka i sin tur kommer behöva säga upp nästan 2000 avtal med internationella samarbetspartners. Detta drabbar inte minst Palmecentret och Union to Union, och därmed våra fackliga samarbeten runt om i världen.
Var med och rädda det fackliga biståndet genom att:
HÖJA RÖSTEN om att facklig samverkan och organisering fortsatt ska vara del av den svenska biståndspolitiken! (I regeringens reformagenda för biståndet nämndes inte ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling.)
STÖTTA EKONOMISKT genom att bli månadsgivare till Palmecentret eller som facklig medlemsorganisation stötta ett internationellt projekt. I den nya ansökningsprocessen ska svenska organisationer nämligen betala en egeninsats på 15%. Det är en ökning med 50% sedan tidigare år.
ENGAGERA DIG i fackliga projekt internationellt genom ditt förbund. Om vi är fler som är med i verksamheten kan vi lättare klara kraven på egeninsats tillsammans.
Att Sverige ska föra en politik som på alla områden bidrar till genomförandet av Agenda 2030 är beslutat både i Sveriges riksdag och av EU. Riksdagen har sagt att all svensk politik – nationell och internationell – ska bidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Det innebär bland annat att de Globala målen aldrig kan vara en angelägenhet för enbart en minister eller ett departement.
Därför har vi i rapporten Barometer 2024, som presenteras idag, granskat deklarationer, strategier, regleringsbrev, budgetar och regeringens officiella kommunikation inom 24 politikområden, bland andra miljö och klimat, jämställdhet, fred och säkerhet och internationell handel. Bara på ett enda område har regeringen fört en politik som tydligt bidragit positivt.
Uppstår målkonflikter
Inom övriga områden har politiken antingen bidragit direkt negativt eller utgjorts av en kombination av beslut som både främjar och hämmar global utveckling. Sammantaget är det en försämring jämfört med senaste granskningen (2020), inte minst på miljö- och klimatområdet och när det gäller finansiering av de Globala målen.
En förutsättning för att tackla de globala utmaningarna är att skapa synergier mellan olika politikområden. Regeringsföreträdare lyfter till exempel vikten av relationen mellan bistånd och handel. Men för att följa riksdagsbeslutet om att ”ingen ska lämnas utanför” måste de människor som lever i störst fattigdom och utsatthet prioriteras genomgående. Det gäller även när det uppstår målkonflikter med svenska handels- eller migrationspolitiska intressen.
”Tillbakagången för demokratin och jämställdhet globalt, att allt fler människor lever under förtryck, leder till krig och konflikter som tvingar människor på flykt.”
Vi befinner oss i något som liknar en perfekt storm av sammanlänkade kriser. Klimatkrisen med torka och översvämningar leder till hunger och fattigdom. Tillbakagången för demokratin och jämställdhet globalt, att allt fler människor lever under förtryck, leder till krig och konflikter som tvingar människor på flykt. Det behövs krafttag av sällan skådat slag för att vända utvecklingen. Och vi behöver mer än någonsin göra detta i ett gränsöverskridande samarbete. Sverige kan bidra på många sätt, bland annat på FN:s toppmöte i september där världens länder måste ta sats för att accelerera arbetet framåt.
90 rekommendationer
Trots att vi är en liten nation har Sverige länge spelat en viktig roll genom att leda och driva på en hållbar och rättvis global utveckling. Ett positivt exempel från vår granskning är hur Sverige använder sin röst för att lyfta kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter globalt. Goda exempel tenderar att sprida sig och plockas upp av fler.
Vårt bidrag är rapportens 90 rekommendationer, både för enskilda politikområden och till hjälp för ett kraftfullt och effektivt genomförande av hela samstämmighetspolitiken.
Regeringens samtliga ministrar är bundna av beslut i EU och riksdagen att bidra till en hållbar och rättvis utveckling. När kommer regeringens plan för hur det ska gå till?
Fem framgångar för arbetares rättigheter i världen
2023 var ett kämpigt år på många sätt. Men runt om i världen finns det också ljusglimtar för demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa. Vi listar fem exempel på framgångar för arbetares rättigheter från våra partnerorganisationers viktiga arbete.
Albanien: Rättsliga segrar för kvinnliga textilarbetare
Flera av Palmecentrets partners i Albanien arbetar för att kvinnliga arbetares rättigheter inom kläd- och skoindustrin ska respekteras. De utbildar kvinnorna i deras rättigheter, hjälper dem att organisera sig, genomför möten med myndigheter, arrangerar protester och tillhandahåller juridisk hjälp. Det har under 2023 resulterat i flera små segrar:
Tre kvinnor från textilföretaget Xibretex vann sitt fall i domstol. Företaget beordrades att betala arbetarna för de hälso- och sociala avgifter som de var skyldiga för åren 2016-2020. Palmecentrets partner Gender Alliance for Development Center (GADC) stödde kvinnorna i processen samt bistod med rättshjälp.
70 kvinnor som arbetade för företaget Ozgun Kan Albania fick inte sina löner utbetalda. Med hjälp av Albanian Coalition for Labour Rights (CLR) – en allians mellan civilsamhällesorganisationer och fackföreningar – gick kvinnorna samman och stämde företaget. Fallet kommer att användas för att driva på lagändringar som skyddar arbetare när företag går i konkurs.
Namibia: Ökat fackligt inflytande i arbetet med ny arbetsmiljölag
Metallarbetarfacket, Metal and Allied Namibian Workers Union (MANWU), har lyckats få plats i den regeringskommission som ska utforma ny lagstiftning på arbetsmiljöområdet. En proposition ska läggas fram under 2024. Man har även haft dialog med berörda departement om rättvis klimatomställning och digitalisering av arbetslivet.
Janeth Jockney leder en facklig utbildning. Hon har gått från att vara anställd på ett företag där MANWU organiserade arbetarna, till att idag vara ansvarig för fackföreningens utbildningsverksamhet. Foto: MANWU.
Serbien: Rätt att pröva brott mot ekonomiska och sociala rättigheter
Parlamentet i Serbien ratificerade under 2023 ett tilläggsprotokoll till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Det innebär att serbiska invånare nu har möjlighet att driva sina fall till internationell nivå om landets domstolar inte upprätthåller konventionen.
Palmecentrets serbiska samarbetsorganisation A11 har ägnat fem år åt ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd en ratificering. I det har man också samarbetat med andra partners i Palmecentrets program på Västra Balkan, inklusive flera fackförbund.
Zimbabwe: Bättre lönevillkor för lantarbetare under ekonomisk kris
Lantarbetarfacket GAPWUZ har lyckats driva igenom att en större del av lönen ska betalas ut kontant i amerikanska dollar. Därmed har arbetarna en reallön som motsvarar lönen år 2016, vilket ses som en framgång i förhållande till den djupa ekonomiska kris som råder i landet.
Foto: Chairmaine Chitate
Zimbabwes motsvarighet till LO, ZCTU, har också under 2023 kommit överens med arbetsgivarna om en gemensam plan för hur de ska agera mot regeringen i den så kallade trepartdialogen. Det handlar bland annat om att man nu gemensamt kräver att regeringen ökar insynen i den ekonomiska politiken.
Somalia: Historisk satsning på sociala trygghetssystem
För första gången ska somaliska arbetare få tillgång till statliga sociala trygghetsnät som mildrar effekterna av fattigdom och kriser. Reformen sjösattes i november 2023. Den fackliga centralorganisationen FESTU som bidragit till att få systemen på plats, underströk att detta är en vinst för landets arbetare.
FESTU (som har samarbetat med LO genom Palmecentret) har länge drivit på för att sociala trygghetssystem ska införlivas. De ser införandet som ett stort genombrott i kampen mot fattigdom. Reformen innebär att utsatta grupper och arbetare med mycket låga inkomster kan få statligt stöd.
Rädda det fackliga biståndet!
Just nu genomför regeringen stora förändringar i det svenska biståndet. Ett resultat av det är att Sida har beslutat att till årsskiftet säga upp alla avtal med svenska civilsamhällesorganisationer, som länge har varit en viktig samarbetspart för det internationella civilsamhällesstödet, och som i sin tur kan komma att tvingas säga upp avtal med nära 2000 internationella partnerorganisationer. Det drabbar inte minst Palmecentret och Union to Union, och därmed våra fackliga samarbeten runt om i världen. I den nya processen finns det inga garantier att några av de svenska organisationerna som arbetar med att stödja facklig organisering och fackliga rättigheter kommer att få ett uppdrag (i regeringens reformagenda nämndes det inte heller ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling). Man har dessutom höjt kraven på egeninsats, vilket gör att många organisationer kommer att få det mycket svårt att upprätthålla sin verksamhet.
Läs mer om hur du kan vara med och rädda det fackliga biståndet:
Transportarbetarfack driver på för rättvis klimatomställning
Transportarbetarfacket på Filippinerna har de senaste åren arbetat för att säkerställa omställning till grönare kollektivtrafik på ett rättvist sätt.
Regeringen bestämde att fasa ut de gamla uttjänta diesel-bussarna som ofta rullat på vägarna ända sedan 1950-talet. Utan ny miljövänlig buss, inget tillstånd att köra passagerare.
De små familjeföretag som alltid kört ”sina rutter”, hade inte råd att köpa någon ny. Så även om busschaufförerna som tillbringar en stor del av dygnet bland avgaserna i trafiken var den grupp som kanske mest av allt såg fram emot miljövänliga bussar, så protesterade de kraftigt mot miljöreformen samtidigt som stora internationella företag var på väg in för att ta över.
Stöd till insatser för en rättvis klimatomställning
Med hjälp av Palmecentrets projekt har bussförarna bildat kooperativ och därmed kunnat ta banklån och köpa bussar. Genom facket har de också krävt att få statliga bidrag till omställningen.
Just nu lobbar de för att ändra systemet så att busstrafiken i städerna ska finansieras genom att myndigheterna sluter servicekontrakt med kooperativen. Då slipper bussförarna vara beroende enbart av passagerarnas avgifter och det skulle göra att det går att tjäna drägligt även på rutter som bedöms vara socialt nödvändiga men som inte är kommersiellt gångbara.
Rädda det fackliga biståndet
Den fackliga kampen är global. Arbetstagares villkor och rättigheter påverkar oss alla i en sammankopplad värld och världsekonomi. Fackliga rättigheter är dessutom grundläggande demokratiska rättigheter och fackliga organisationer är ofta bland de första att förbjudas i länder där auktoritära ledare har makten.
Just nu riskerar det svenska fackliga biståndet att försvinna. Biståndsmyndigheten Sida har fått i uppdrag av regeringen att se över sitt samarbete med det svenska civilsamhället, som sedan länge varit en central samarbetspart i genomförandet av det internationella civilsamhällesstödet. Sida har därefter beslutat att säga upp samtliga avtal med svenska civilsamhällesorganisationer till årsskiftet, vilka i sin tur kommer behöva säga upp nästan 2000 avtal med internationella samarbetspartners. Detta drabbar inte minst Palmecentret och Union to Union, och därmed våra fackliga samarbeten runt om i världen.
Var med och rädda det fackliga biståndet genom att:
HÖJA RÖSTEN om att facklig samverkan och organisering fortsatt ska vara del av den svenska biståndspolitiken! (I regeringens reformagenda för biståndet nämndes inte ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling.)
STÖTTA EKONOMISKT genom att bli månadsgivare till Palmecentret eller som facklig medlemsorganisation stötta ett internationellt projekt. I den nya ansökningsprocessen ska svenska organisationer nämligen betala en egeninsats på 15%. Det är en ökning med 50% sedan tidigare år.
ENGAGERA DIG i fackliga projekt internationellt genom ditt förbund. Om vi är fler som är med i verksamheten kan vi lättare klara kraven på egeninsats tillsammans.
Rädda det fackliga biståndet: Ingen demokrati utan facklig organisering!
Fackliga rättigheter är grundläggande demokratiska rättigheter och fackliga organisationer är ofta bland de första att förbjudas i länder där auktoritära ledare har makten. Fackföreningsrörelsen organiserar och representerar hundratals miljoner arbetstagare runt om i världen, och de förkroppsligar dagligen de demokratiska värderingarna i sin verksamhet.
Ytterst stärker facket människors gemensamma strävanden att säkra sina rättigheter och göra sin röst hörd tillsammans. Genom organisering av många människor kan de ofta stå som motvikt mot självsvåldiga autokrater och populister.
Respekt för arbetstagarnas rättigheter och hög facklig täthet leder också till en mer rättvis fördelning av samhällens resurser och till ett större förtroende hos allmänheten för demokratin och demokratiska institutioner.
Liksom fackföreningsrörelsen var en avgörande kraft för demokratins genombrott i Sverige, står de idag ofta emot och agerar vakthundar i länder där den demokratiska utvecklingen går bakåt. Särskilt i länder där övriga delar av civilsamhället fortfarande är för svagt.
Kort sagt, fackföreningar är en oersättlig del av ett starkt och levande civilsamhälle som kan organisera människor, ge dem makt över sina liv, och kunna stå emot antidemokratiska rörelser.
DET FACKLIGA BISTÅNDET RISKERAR NU ATT FÖRSVINNA
I vintras presenterade regeringen sin reformagenda för biståndspolitiken. Det är till stora delar en sorglig läsning för alla som tror på internationell solidaritet och facklig organisering. I den nämns inte ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling. När regeringen sedan presenterade en ny strategi för utvecklingssamarbete med det civila samhället stod det också klart att stora förändringar av det svenska demokratistödet var på gång.
Inte minst drabbar detta Palmecentret och Union to Union och våra fackliga samarbeten runt om i världen.
Frågan som många ställer sig just nu är varför regeringen vill begränsa det svenska civilsamhällets roll i biståndet.
Inledningsvis verkade målet vara att Sida själva skulle ta över förmedlingen av biståndsmedlen till internationella civilsamhällesorganisationer, men när kritiken mot ett förstatligande av biståndet blivit för stor verkar regeringen nu ha backat. Frågan kommer dock inte helt avgöras förrän Sida återrapporterat på sitt utvärderingsuppdrag och regeringen presenterat en ny strategi för civilsamhällesstödet som ska träda i kraft 1 januari 2025.
Under tiden har Sida inlett en ansökningsprocess där civilsamhällesorganisationer från hela världen nu bjuds in till att ansöka att bli partner till Sida. I denna process finns inga garantier att några av de svenska organisationerna som arbetar med facklig organisering och fackliga rättigheter kommer att få ett uppdrag. Det skulle i sådant fall innebära slutet för det svenska fackliga biståndet.
I processen ställs också ett antal krav på det svenska civilsamhället som regeringen inte ställer på internationella aktörer. Inte minst ska svenska organisationer betala en egeninsats på 15%. Det är dessutom en ökning med 50% sedan tidigare år och det innebär att många organisationer kommer att få det mycket svårt att upprätthålla sin verksamhet.
VAR MED OCH RÄDDA DET FACKLIGA BISTÅNDET!
Internationell solidaritet ligger i den fackliga rörelsens DNA. Svensk fackföreningsrörelse har en viktig roll att fylla i arbetet för demokrati, facklig organisering och arbetstagares rättigheter internationellt. Vi vet också att den fackliga kampen är global. I en sammankopplad värld och världsekonomi påverkar arbetstagares villkor och rättigheter i andra länder oss alla.
Nu behöver vi tillsammans agera för att rädda det fackliga biståndet innan det är för sent. Det här kan du göra:
HÖJ RÖSTEN om vikten av det fackliga biståndet, och det som sker just nu. Dela information i sociala medier, prata med beslutsfattare och samla er i era fackliga organisationer kring frågan. Om du arbetar på en facklig organisation: få upp frågan på agendan genom att lyfta den i era egna kommunikationskanaler. Kräv att fackliga samarbeten och facklig organisering fortsatt ska vara en del av den svenska biståndspolitiken!
BIDRAekonomiskt till fackliga projekt. Antingen genom att din fackliga organisation bidrar till projektverksamheten, eller att du som privatperson blir månadsgivare. Varje krona kommer att gå till att finansiera regeringens krav på ökad egeninsats, så att vi kan stödja fackliga kamrater ute i världen. Här kan du läsa mer om hur du kan bli månadsgivare.
ENGAGERA ER i fackliga projekt internationellt. För att kunna bedriva fackliga projekt behöver de svenska civilsamhällesorganisationerna kunna betala 15% i egeninsats. Om vi är fler som är med i verksamheten kan vi lättare klara detta tillsammans. Det finns en mängd former för hur man kan engagera sig i internationella projekt. Det är både viktigt och stimulerande att arbeta med fackliga kamrater från runt om i världen. Här kan du läsa om hur Palmecentret arbetar.
Fackliga rättigheter internationellt
Förutom att facklig organisering effektivt bidrar till länders demokratisering är också fackliga rättigheter grundläggande demokratiska rättigheter som behöver stärkas. International Trade Union Confederation (ITUC), Världsfacket, mäter och presenterar årligen utvecklingen av fackliga villkor i det som kallas Global Rights Index. Även ur ett fackligt perspektiv finns många exempel på att det demokratiska utrymmet minskar:
9 av 10 länder i undersökningen kränkte strejkrätten.
77 procent av länderna förnekar rätten att bilda eller gå med i en fackförening.
I 42 procent av länderna begränsades rätten till yttrandefrihet och mötesfrihet.
8 av 10 länder kränkte rätten till kollektivavtalsförhandlingar.
I 69 länder arresterades och fängslades arbetare med fackföreningsledare som mål.
ENG
