Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Colombia räknas som det farligaste landet i världen för miljöaktivister, särskilt i Amazonas där väpnade grupper, illegal gruvdrift och avskogning hotar både människor och klimatet. Under 2023 mördades nära 80 personer som engagerat sig i miljöfrågor. Trots riskerna lyckades Palmecentrets partnerorganisation VozEs samla 50 miljöorganisationer i Amazonas så att de kunde föra fram sina krav till bland annat landets regering. De lyfte bland annat förslag på hur säkerheten för miljöförsvarare kan öka, hur skogsskövlingen i Amazonas ska stoppas och hur klimatomställningen kan göras rättvis för arbetare och lokalsamhällen.
Tillsammans utvecklade deltagarna en gemensam deklaration med sina viktigaste krav som de sedan överlämnade till representanter för regeringen, kongressen, FN och regeringens delegation i fredsdialogen med ELN. Att miljörörelsen talade med enad röst och för första gången mötte regeringen samlat var ett historiskt steg. Konventionen har stärkt rörelsens inflytande, bidragit till konkreta politiska reformer och förbättrat skyddet för miljöaktivister.
I Colombias del av Amazonas har ungdomar för första gången bjudits in till politiskt beslutsfattande om miljö och klimat. Det är tack vare VozEs, som också arbetar för att öka ungas inflytande, främja jämställdhet och ta fram klimat- och miljöpolitik med folkligt stöd – i en region som är avgörande för hela mänsklighetens framtid. Tusentals unga drillas nu till ledare i arbetet för Amazonas överlevnad.
Genom så kallade miljöakademier har ungdomar i bland annat Chocó och Cumaribo utbildats för att kunna påverka miljöarbetet i sina hemregioner, i dialog med borgmästare, guvernörer och lokala ledare. En stor framgång är att miljöakademierna nu har skrivits in som en del av de officiella utvecklingsplanerna, vilket innebär att 3 220 unga miljöförsvarare kommer att utbildas fram till år 2027.
Miljöakademierna har också haft stor betydelse för urfolksgrupper som Kankuamofolket. För första gången kunde unga, inklusive unga kvinnor, föra en öppen dialog med sina traditionella ledare om både klimat och jämställdhet – frågor som aldrig tidigare lyfts i det forumet. Det är ett avgörande steg mot att göra ungas röster hörda i lokalsamhällen där deras inflytande länge varit begränsat.
Stort nationellt miljömöte i Colombia
Den 17-18 september samlas 130 miljöorganisationer från fem av Colombias regioner, tillsammans med representanter för Colombias regering, kongress och internationella organisationer, i ett Nationellt Miljömöte.
Syftet är att samla organisationerna i en nationell miljökonvention för att med samlad kraft i en rörelse och med en gemensam agenda öka deltagandet och inflytandet över miljöpolitiken. Även inför FN:s toppmöte för biodiversitet, COP16, som äger rum i Colombia i oktober.
En viktig aspekt handlar om att analysera säkerhetssituationen för försvarare av och ledare i miljöarbetet. Colombia är nämligen det land i världen med flest mord och våld mot miljöaktivister.
Konventionen har föregåtts av flera förberedande möten i olika arbetsgrupper, och diskuterar bland annat miljörelaterade konflikter, klimaträttvisa, skogsskövling i Amazonas och Just Transition (rättvis klimatomställning).
Därutöver behandlas även Escazú-avtalets genomförande i landet. Det är ett regionalt avtal i Latinamerika och Karibien om tillgången till information, folkligt deltagande och rättvisa i miljöfrågorna.
På mötet samlades 130 miljöorganisationer från runt om i Colombia.
Mötet och konventionen är en del av Palmecentrets pilotprojekt i Colombia som genomförs med vår partnerorganisation VoZes. Projektet har som syfte att stärka ungdomars deltagande i det lokala miljöarbetet i Amazonas och regionen Chocó.
Under projektets första halvår har det bidragit till att såväl Chocó-regionen som Cumaribo-kommunen har inkluderat miljöutbildningar för ungdomar i sina regionala och lokala utvecklingsplaner.
Stöd till historisk fredsprocess i ColombiaFattigdomen på landsbygden och den orättvisa fördelning av land har varit en pådrivande faktor för det våld som under decennier präglat Colombia. Ofta har bönder tvingats bort från sina landområden genom våld och hot eller genom att tvingas sälja marken billigt till gerilla, paramilitär eller knarkkarteller.
Inom arbetet för landreform har en expertgrupp formats och gått igenom frågorna politiskt, tekniskt och juridiskt. De har även hållit i dialogen med bondeorganisationer och stöttat bildandet av en nationell bondekonvention. Redan i slutet av 2022 samlades 2 500 representanter från 54 olika bonde- och ursprungsbefolkningsorganisationer till ett möte i Bogotá. Man kom där fram till 1289 förslag på hur en reform bör genomföras.
Palmecentret stödde arbetet genom att leda och finansiera expertgruppen så att de kunde arbeta snabbt och strategiskt, och så att de många tusentals förslag har kunnat omsättas till politik.
Stödet fortsatte under 2023, och förslagen från bondekonventionen har omvandlats till lagförslag som sedan antagits i den nationella utvecklingsplanen. I juli organiserades ett möte med 120 representanter där deltagarna tog fram ett reglemente för hur den nya nationella kommissionen för bondefrågor ska arbeta, eftersom det krävs en organisation för att kunna genomföra reformen på ett ordnat sätt. Mötet möjliggjorde för bonderepresentanterna att delta i processen genom att träffas, diskutera och komma överens om gemensamma förslag.
Palmecentret fortsatte under 2023 att även stötta fredsprocessen mellan den colombianska regeringen och gerillarörelsen ELN. Vår huvudsakliga roll är att bidra till att kvinnor kan delta aktivt och att deras perspektiv beaktas i processen. Vi har hittills bidragit med finansiering av möten i olika delar av landet där representanter för regering, parlamentet, lokala myndigheter och civilsamhället kunnat träffas och föra en dialog.
I dialogen har man kommit överens att skapa en ”nationell pakt” med aktivt deltagande från alla samhällssektorer. Målet är att komma överens om de politiska, sociala, ekonomiska och miljömässiga förändringar som freden kräver, för att nå en lösning på den 60 år långa väpnade konflikten. Det resulterade i att den ”Nationella kommittén för deltagande” hölls i Bogotá i augusti förra året. Över 4 000 deltagare från civilsamhälle, regering, myndigheter och internationella organisationer medverkade. Detta inklusive förhandlingsdelegationerna från den colombianska staten och ELN samt 80 representanter från 30 olika samhälls- och civilsamhällesaktörer.
Palmecentret har hittills bland annat stöttat kvinnors deltagande i olika dialogmöten liksom framtagande av pedagogiskt material för processen. I december stöttades också ett evenemang för att öka civilsamhällets inkludering i fredsdialogen med särskilt fokus på kvinnors deltagande.
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Civilsamhällets roll i stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
