OECD:s biståndsstatistik 2025: Sverige överger världens mest utsatta
För det första ser vi hur Sverige har prioriterat bort världens fattigaste och mest utsatta. Sverige har frångått sitt långvariga åtagande att minst 0,2 procent av BNI ska gå till de minst utvecklade länderna (MUL). Istället har stödet fallit till 0,11 procent – nästan en halvering sedan 2021. Detta är inte en tillfällig avvikelse, utan en medveten nedprioritering av Tidö-regeringen. Inte minst minskar biståndet till Afrika söder om Sahara kraftigt, med över 26 procent globalt enligt OECD, vilket särskilt drabbar regioner som södra Afrika där behoven är som störst.
För det andra sker denna utveckling i ett mycket allvarligt geopolitisk läge. I en tid då antalet väpnade konflikter ökar och fler civila dör än på decennier, försvagas samtidigt det internationella stödet till fattigdomsbekämpning och mänsklig säkerhet. Utvecklingen skapar också ett farligt vakuum där auktoritära aktörer som Ryssland och Kina snabbt kan stärka sitt inflytande. Sverige har länge varit en stark röst för demokrati, mänskliga rättigheter och fred – men den rollen urholkas nu snabbt när politiken inte längre utgår ifrån och prioriterar dessa värden.
För det tredje är utvecklingen oroande ur ett effektivitetsperspektiv. Biståndets grundläggande mål är att bekämpa fattigdom och förtryck, men inget i OECD:s analys tyder på att det svenska biståndet har blivit mer effektivt i att uppfylla det uppdraget. Tvärtom pekar utvecklingen mot minskad transparens, försämrad styrning och ökade risker för att biståndsmedel används på sätt som inte når de mest utsatta. Regeringens ambitioner om ökad effektivitet och minskad korruption motsägs av de faktiska resultaten.
Sammantaget visar OECD:s statistik att Sverige är på väg bort från sin traditionella roll som en solidarisk och pålitlig samarbetspart för global utveckling. Det får allvarliga och verkliga konsekvenser – för utsatta människor som lever under förtryck och i fattigdom – och för Sveriges röst i världen.
Oscar Ernerot
Generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Internationell demokratikonferens: Hur bemöter vi hoten mot demokratin?
Bakom initiativet står Political Party Peer Network som samlar världens mest erfarna demokratifrämjande organisationer som stödjer politiska partiers utveckling runt om i världen. Politiska partier är nyckelaktörer för att kunna påverka och bryta utvecklingen. De formulerar politiska alternativ, mobiliserar väljare, verkar som länk mellan folket och makten, och kan hållas ansvariga i fria och rättvisa val.
Områden som lyfts upp under dagarna rör exempelvis de globala demokratiska trenderna och demokratins nuvarande tillstånd, hoten från ökande desinformation och artificiell intelligens, vilken roll politiska partier spelar, liksom vilka de auktoritära motståndarnaär och hur de fungerar.
Gäster som deltar är till exempel Pedro Urruchurtu, Vente Party, Venezuela, Tijmen Rooseboom, Director NIMD, Ann Linde, tidigare utrikesminister, Petra Schleiter, Centre for Democratic Resilience, Oxford University, Birgitta Ohlsson, National Democratic Institute, Patrik Oksanen, Senior Fellow, Stockholm Free World Forum, Marina Nord, V-Dem Institute, Seema Shah, International IDEA, och många fler.
Årets konferens arrangeras av Swedish International Liberal Centre (SILC) och Kristdemokratiskt Internationellt Center (KIC) tillsammans med Green Forum, Centerpartiets Internationella Stiftelse (CIS) och Olof Palmes Internationella Center.
Svenska folket vill känna stolthet över Sveriges internationella engagemang för fred, jämställdhet och demokrati, visar en undersökning. Regeringens omläggning av biståndet saknar stöd – inte ens var tionde tycker det är prioriterat att svensk export ska gynnas av biståndet.
2024 lider mot sitt slut. Det är svårt att inte känna hopplöshet och maktlöshet när krigen inte verkar ha något slut, demokratin går bakåt, klimatkrisens konsekvenser blir alltmer allvarliga och allt fler människor tvingas fly sina hem.
Under en period före pandemin gjordes stora framsteg – barnadödligheten gick ner kraftigt och hunger, fattigdom och barnarbete minskade. En anledning var att många länder gick samman och bidrog med resurser. I dag är läget ett annat. Rika länder, inte minst Sverige, drar ner på sitt bistånd. På FN:s klimattoppmöte i slutet av november kom världens länder med nöd och näppe fram till ett avtal om klimatfinansiering, på en nivå som är många gånger lägre än behovet. Världshälsoorganisationen WHO saknar nödvändiga pengar till förebyggande insatser som tillgång till vaccin och rent vatten.
Viktigt att känna stolthet
I Sverige finns det ett djupt engagemang för omvärlden, och en stark känsla av att vi ska dela med oss till dem som har mindre. Vår opinionsundersökning visar att en stor majoritet (74 procent) av svenska folket tycker att det är viktigt att kunna känna stolthet över Sveriges internationella engagemang för fred, jämställdhet, klimat och demokrati.
Svenska folket förväntar sig att vårt land ska vara en del av lösningen på världens gemensamma problem.
Tre av fyra personer vi möter i matbutiken, i busskön och på fotbollsläktaren bryr sig alltså om vad vi som land gör för världen.
Regeringen har under sin tid vid makten i stället minskat biståndet och avslutat långsiktigt stöd till människor i några av de värst drabbade länderna. Resurserna till jämställdhetsarbete och arbetet med FN:s Globala mål har minskat. Regeringen styr en allt större del av den krympande biståndsbudgeten till att minska migration till Sverige och gynna svenska företags exportmöjligheter.
Den omställning av svenskt bistånd som sker har inte stöd hos svenska folket. Endast åtta procent tycker att det är prioriterat att biståndet ska gynna svenska företags export, medan en majoritet av befolkningen (63 procent) vill att biståndet ska gå till de människor som är värst drabbade.
Den kraftsamling för världen som har gjorts förut kan göras igen. Svenska folket förväntar sig att vårt land ska vara en del av lösningen på världens gemensamma problem. Det borde regeringen lyssna på.
Underskrivet av:
Oscar Ernerot,generalsekreterare Olof Palmes internationella center Ulrika Grandin, generalsekreterare, UN women Sverige Isabella Olsson, global påverkanschef, Läkarmissionen Mattias Ingeson, generalsekreterare, Erikshjälpen Ulrika Urey, generalsekreterare Fairtrade Sverige Maria Nyberg, generalsekreterare, Union to union Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan Anna Stenvinkel, generalsekreterare, Forumciv Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare, Kvinna till kvinna Martina Hibell, generalsekreterare, Barnfonden
ENG
