Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Vi måste fortsätta stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter

I dag på den internationella dagen för demokrati behöver vi alla påminna oss om den allvarliga tillbakagången för demokratin i världen. Bara omkring 30 procent av världens befolkning lever i dag i en demokratisk stat, och utvecklingen ser ut att fortsätta gå i fel riktning.

Det handlar inte bara om länder långt bort. Belarus ligger alldeles nära oss, och styrs av en maktfullkomlig diktator. Ungern, som ju är ett medlemsland i EU, räknas inte längre som en fullvärdig demokrati

I Sverige har vi just fått se politiker som angriper den journalistiska friheten på Sveriges Television eller som lägger förslag med syftet att få färre invandrare att rösta.

Palmecentret har under flera år arbetat under kampanjtemat ”Varning! Frihet i fara”, för att öka medvetenheten om den auktoritära utvecklingen och att demokratin måste försvaras. Palmecentret och våra medlemsorganisationer driver projekt i en rad länder runt om i världen till stöd för organisationer och aktivister som står upp för demokratin och friheten.

I artiklarna nedan får du möta två människor som under svåra förhållanden arbetar för att de människor som deras organisationer stöttar inte ska tystas, fängslas eller torteras. Vi behöver alla ta till oss budskapet från Ayse och Khaing, och inse att det inte finns någon annan väg än att vi fortsätter stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och rättvisa.

Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center


Khaing: Fackliga ledare måste gömma sig

Khaing Zar

Khaing Zar är facklig ledare från Burma som nu lever i exil i Tyskland.

Läs Khaings berättelse

Ayse: ”Vi tvingas censurera oss själva”

Ayşe Tepe Doğan

Situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet har kraftigt försämrats. De som drabbas värst är personer som verkar för mänskliga rättigheter, journalister, oppositionspolitiker och de som arbetar för kurders rättigheter.

Läs Ayses berättelse

Burma: Fackliga ledare måste gömma sig

Videon ovan är från ett tidigare tillfälle än intervjun. 

Hur är läget i ditt hemland och i din organisation?

I Burma blir det bara värre för varje dag. Det finns nu omkring tio tusen politiska fångar. Över en miljon människor har flytt sina hem. Ungefär en miljon människor har förlorat jobbet och bönderna kan inte odla på grund av strider och minor.

Alla viktigare fackliga ledare är eftersökta av militären. Några av dem har gripits, andra gömmer sig. Det finns fortfarande människor som vågar protestera öppet, men någon normal facklig verksamhet går inte att bedriva. Vårt kontor har utsatts för en räd och militären tog alla dokument.

Vilket slags stöd behöver ni från omvärlden?

Fackförbunden behöver stöd för att vi ska kunna fortsätta kämpa. De fackliga ledare som gömmer sig behöver säkra gömställen och mat. Det behövs stöd till transporter. Vi hoppas också att omvärlden skärper sanktionerna mot militärjuntan.

Hur är din egen personliga situation?

Jag lever nu i exil i Tyskland. Min familj, alltså min mamma, bror och syster, har tagit sig över gränsen till Thailand. Men de har inga pass eller andra dokument så de kan inte ta sig vidare.


Stöd Palmecentrets verksamhet!

Bli månadsgivare

 

 

Att försvara människorätt under israelisk ockupation

På Jipfs inbjudan besöker Roy Yellin från den israeliska människorättsorganisationen B’tselem Sverige i slutet av september för att berätta om organisationens arbete.

B’tselem arbetar för en framtid då mänskliga rättigheter, frihet och jämlikhet garanteras för alla människor, palestinier och judar, som lever mellan Jordanfloden och Medelhavet. Sedan 30 år har B’tselem dokumenterat, undersökt och publicerat statistik, vittnesmål, videoinspelningar och rapporter om övergrepp och överträdelser mot mänskliga rättigheter i de områden som ockuperas av Israel.

Organisationen är politisk obunden och har mottagit många internationella utmärkelser för sitt arbete. Läs mer om organisationen!

Samtalsleder gör Dror Feiler från Jipf.

Datum: Tisdag 20 september, kl. 18-20.00.

Plats: Teater Tribunalen, Hornsgatan 92 Stockholm

Samtalet hålls på engelska.

 


Samtalet arrangeras av Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (Jipf) och Olof Palmes Internationella Center

 

VÄLJARNAS VALSTUDIO: Dags att de globala frågorna tar plats i valdebatten

Sverige kan och ska inte vända världen ryggen. Alla kriser just nu – klimatet, ekonomin, hungern, energin, säkerheten och demokratin – är globala.

Vår tids stora frågor känner inga geografiska gränser, vilket vi mycket påtagligt märker. Därför är det viktigt med ett bibehållet och starkt bistånd.

Och det betyder att vilka vi röstar på i valet nu i september faktiskt spelar roll.

Medverkande:

Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Maria Nyberg, generalsekreterare Union to Union

Titta på Facebook!

Samtalet arrangeras av ABF Stockholm och Olof Palmes Internationella Center

OM VÄLJARNAS VALSTUDIO:

Inför valet 2022 öppnar ABF Stockholm en valstudio för att tillsammans med relevanta aktörer diskutera de mest brännande ämnena.

Live på Facebook 6 – 8 september från deras studio i ABF Huset. Välkommen att delta, kommentera och engagera dig inför valet!

Läget för demokratin snart lika akut som klimathotet

Jimmie Åkesson kan inte välja mellan Biden och Putin, efter att ha fått denna direkta fråga i tv 16 februari i år. Lite drygt en vecka senare anfaller Putins Ryssland Ukraina.

Åkesson och Sverigedemokraterna har sedan dess fördömt Putin och Rysslands krig, med all rätt och säkerligen genuint i många och de flesta fall. Och SD gör nu sitt yttersta för att städa bort alla tecken på de tidigare Putinvänliga strömningar som funnits inom partiet.

Under en lång period tillät partiledningen öppet Putinvänliga tendenser inom partiet. Men också på senare tid har SD jämställt Putins auktoritära politik med det vänsterliberala etablissemanget. Det ena har i sådana fall inte varit bättre än det andra, har det låtit. Det har lett till att SD i konkret politik ofta hamnat på samma sida som Putinvänliga krafter i exempelvis Europaparlamentet.

Högerextrema och populistiska rörelser i Europa

I just EU-parlamentet samlas som bekant de högerextrema och -populistiska partier och rörelser som i vida ordalag skulle kunna benämnas som SDs systerpartier i Europa. I ett försök att göra sitt parti mer rumsrent har SD valt att inte gå med i samma partigrupp, Identitet och Demokrati (ID), som bland andra italienska Lega, franska Nationell Samling, österrikiska Frihetspartiet (FPÖ) och nederländska Frihetspartiet (PVV).

”Ett enkelt svar är att Putin vill splittra Europa och EU. Dessa nationalistiska partier och rörelser delar den viljan i sin EU-kritik.”

 

Partier som i likhet med SD vunnit gehör på både hemmaplan samt i europeiska sammanhang. Att dessa partier är samma andas barn kartlade Olof Palmes Internationella Center redan inför EU-valet våren 2019 med rapportboken ”Ödesvalet – En orosanmälan om ett brunt Europa”.

Något som förenar dem är deras, åtminstone fram till och med 24 februari, öppet positiva inställning till Ryssland. Legas Salvinis och Nationell Samlings Le Pens Putinhyllande i synnerhet, men alltså också inom svenska SD. Varför?

Ett enkelt svar är att Putin vill splittra Europa och EU. Dessa nationalistiska partier och rörelser delar den viljan i sin EU-kritik. Men synen på migration, nationell kultur samt dekadent vänsterliberalism förenar dem också idémässigt.

Auktoritära tendenser på kommunal nivå

SDs tidigare Putinvänliga hållning ger en föraning om vad det skulle innebära om SD fick ett ökat inflytande efter valet 11 september. SD är ett i grunden högerradikalt och auktoritärt parti. I flera av de kommuner där SD i dag styr tillsammans med Moderater (och där KD och olika lokala partier också ofta finns med i koalitionen) försöker partiet ta kontroll över innehållet i kultur, folkbildning och offentlig förvaltning.

I Hörby i Skåne, där SD styr tillsammans med Moderaterna, har hälften av de kommunala cheferna sagt upp sig därför att de ansett det omöjligt att bedriva en seriös förvaltning när SD-politiker lägger sig i vad som måste göras. Den auktoritära politiken går som en röd tråd både i utrikes och inrikesfrågor.

”I flera av de kommuner där SD i dag styr tillsammans med Moderater (och där KD och olika lokala partier också ofta finns med i koalitionen) försöker partiet ta kontroll över innehållet i kultur, folkbildning och offentlig förvaltning.”

 

Efter valet kan Sverige för första gången, beroende på regeringsbildning, få ett högerradikalt parti med ett rejält inflytande. Det är ett hot att ta på allvar.

Frihet i fara

Palmecentrets inledde kampanjen ”Frihet i Fara” 2020 med en rapport om auktoritära ledare och följde i fjol upp med en rapport om civilsamhällen runt om i världen, som i samma auktoritära framfart kraftigt decimerats. Den pågående kampanjens fokus ligger på faran för att dessa högerpopulistiska idéer nu hotar även vår demokrati. Hur det globala och det lokala hänger ihop.

För att demokratin globalt, ute i världen, är på tillbakagång är inte bara Putins Ryssland ett exempel på. Faktum är att 70 procent av jordens befolkning lever i diktaturer och drygt 87 procent i mer eller mindre inskränkta samhällen. Den här utvecklingen har gått snabbt och för bara 10 år sedan var siffrorna betydligt lägre.

”Sverige är globalt sett i minoritet och i ett litet sällskap när det kommer till att vara en fri demokrati. De flesta länder som inte är rena diktaturer är skenbara demokratier, med kraftiga inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter.”

 

Den demokratiska tillbakagången hänger inte sällan samman med högerpopulism och nationalistiska tongångar. Och det handlar inte bara om länder som Filippinerna, där den forne diktatorn Marcos son efterträtt Duterte, Bolsanaros Brasilien eller USA under Trumps tid vid makten. Det handlar om Erdogans Turkiet och EU-länder som Polen och Ungern där den tidigare Putinvännen Orban och hans Fidez nyligen valdes om på nytt.

Sverige är globalt sett i minoritet och i ett litet sällskap när det kommer till att vara en fri demokrati. De flesta länder som inte är rena diktaturer är skenbara demokratier, med kraftiga inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter.

Friheten i vår omvärld och direkta närhet är under attack. Putins krig i Ukraina och hans grumliga motiv visar med all tydlighet detta. Men att hans idévärld och auktoritära ledarstil redan innan krigsutbrottet hade fäste i Europa och världen, och var på frammarsch vet vi också. Precis som kriget nu drabbar oss i Sverige och hela världen direkt och indirekt kommer dessa idéer att göra det i samma takt som de får ökat inflytande i land efter land.

Det kan svenska väljare motverka genom att rösta på alternativ som inte förespråkar dessa idéer och som aktivt kämpar för att stävja utvecklingen av auktoritära och antidemokratiska krafter i vår omvärld.


Frihet i fara

Artikeln publicerades i Aktuellt i Politiken 2/9-2022. 

Att försvara det fria ordet under krig

Yttrandefrihet och pressfrihet får av säkerhetsskäl ofta stryka på foten i krig. Samtidigt är det också värden som Rysslands anfallskrig mot Ukraina handlar om – rätten att skriva, rätten att kritisera makten.

I ett samtal mellan Andrej Kurkov, ordförande i ukrainska PEN-klubben, och Inga Näslund från Olof Palmes Internationella Center, får vi höra om författares och journalisters villkor under brinnande krig.

Andrej Kurkov är en ukrainsk författare, född 1961, normalt bosatt i Kiev, men befinner sig för tillfället i Lviv. Sedan 2018 är han ordförande för ukrainska PEN. Kurkov skriver även barnböcker, så samtalet kommer också att handla om barns rätt till berättelser och hur barnen i Ukraina kan läka efter kriget.

*Eventet visas gratis på Facebook eller GT-play. För att kunna ta del av programmet på plats på Bokmässan krävs en entrébiljett. Köp din biljett till rabatterat pris genom Palmecentret:

Köp rabatterad biljett till Bokmässan!

Titta online!

För dig som är på plats på Bokmässan: förläng samtalet och ställ dina frågor till Andrej Kurkov i Tea Talks området på Globala Torget, direkt efter samtalet. 

Med:

Andrej Kurkov, författare och ordförande för ukrainska PEN.

Moderator:

Inga Näslund, Olof Palmes internationella center

Tid: Lördag 24 sep, kl. 15.00-15.30.

Scen: Globala Torgets studio, H-hallen, plan 1 på Bokmässan.

Arrangör: Olof Palmes Internationella Center


Globala Torget på Bokmässan i Göteborg är platsen där samtida litteratur möter aktuella världshändelser. Årets teman är Real CrimeTime (tillsammans löser vi världens värst brott!), Klimatkrisen, Sydafrika och Röster från Ukraina. Delta på plats på mässan eller följ programmet live på Facebook eller Globala Torgets hemsida.

Mer om Globala Torget
Mer om Bokmässan

Gradvis underminering av demokratin det stora hotet

Flera forskningsinstitut har rapporterat att demokratin trycks tillbaka i världen. Enligt V-dem vid Göteborgs universitet levde 70 procent av jordens befolkning i diktaturer förra året. Och andelen länder där yttrandefriheten allvarligt hotas har ökat från 5 procent 2011, till 35 procent tio år senare.

Den demokratiska nedgången visas även i världsfacket ITUC:s årliga ’Global Rights Index’, som mäter hur fackliga rättigheter respekteras runt om i världen. Mätningen för 2022 visade en fortsatt nedåtgående trend; 87 procent av länder inskränker strejkrätten, i 77 procent av länder hindras arbetares kollektiva organisering, och våldet mot fackliga ledare ökar.

Enligt tidskriften The Economist var nedgången för demokratin mellan 2020 och 2021 den största sedan tidningen började mäta demokratin i världen. Många av världens ledare har använt pandemin som svepskäl för att inskränka demokratiska fri- och rättigheter.

En gradvis urholkning

Urholkningen av demokratin sker mer i skymundan än tidigare i historien. I stället för drastiska svängar i auktoritär riktning i form av våldsamma kupper handlar det om gradvis underminering av demokratins institutioner. Genom exempelvis att:

Ojämlikhet och auktoritära allianser drivande

Det finns flera observationer om vad som driver den auktoritära utvecklingen. I viss mån kan det förstås som en motreaktion mot ökade ekonomiska klyftor i samhället. Orättvisor är starka drivkrafter bakom populism och polarisering, och många forskare pekar ut populismens tillväxt som ett av de största hoten mot demokratin.

Tilliten till demokratins institutioner har också varit på tillbakagång i många år i demokratiska och halvdemokratiska stater. Den har minskat som allra mest i Asien, Latinamerika och Östeuropa, men även i USA och resterade Europa har förtroendet backat.

När polariseringen i samhället ökar tenderar människor att bli mer benägna att smutskasta politiska aktörer man inte sympatiserar med. Förtroendet för nyhetskällor minskar och risken för polarisering blir därmed än större. När auktoritära ledare kommer till makten tenderar de att använda retorik för att förtrycka minoriteter och attackera den politiska oppositionen, vilket kan leda till ytterligare polarisering i en ständigt nedåtgående spiral.

Samtidigt är det också uppenbart att auktoritära regimer aktivt sprider sina idéer. Ryssland och Kina är två tydliga exempel.

Auktoritära regimer använder alltmer desinformation för att sprida sina åsikter och för att forma inhemsk och internationell opinion. Mediala kampanjer, falsk statistik och ”fejknyheter” används för att smutskasta motståndare, attackera media och rättfärdiga antidemokratiska auktioner. Denna spridning av desinformation går hand i hand med ökad polarisering och urholkning av liberala demokratiska fri- och rättigheter.

 

Denna artikel är ett utdrag från rapporten ”Demokrati på reträtt: varför ska man bry sig?”. Ladda ner hela rapporten här!


Vad kan vi i Sverige göra för att slå vakt om demokratin?

Läs mer: 4 sätt att ta friheten i försvar

 

 

Olof Palmes Internationella Center fördömer razzior mot palestinska civilsamhällesorganisationer

Under morgonen den 18 augusti har den israeliska militären genomfört razzior mot palestinska civilsamhällesorganisationer. Det är samma organisationer som Israel i oktober godtyckligt terrorstämplade. En av dem är till exempel den välrenommerade människorättsorganisationer Al-Haq som är en viktig organisation för att övervaka och sprida information om brott och övertramp mot mänskliga rättigheter i Palestina.  

Omvärldens stöd till de palestinska krafterna för demokrati och mänskliga rättigheter är viktigare än någonsin. Omvärlden måste agera när Israel smutskastar och attackerar legitima människorättsorganisationer. Rösterna som berättar om den israeliska ockupationen riskerar annars att tystna. 

Sverige och Europa måste fortsätta och fördjupa stödet till de krafter som kämpar för mänskliga rättigheter och demokrati, mot ockupationspolitiken.  

 

 

 

Fakta 

De palestinska organisationer som utsatts för razzior och nedstängningsorder är enligt den israeliska dagstidningen Haaretz: 

I oktober förra året (2021) utfärdade det israeliska försvarsdepartementet en anklagelse om att sex organisationer, inklusive de fyra ovan, stödde terrorverksamhet. EU och europeiska stater, som ger bistånd till det palestinska civilsamhället, har krävt bevis för påståendena. Några övertygande bevis har dock inte kunnat påvisas. EU har dessutom själva låtit utreda bland annat stödet till al-Haq. EU:s egen utredning kom fram till att de israeliska anklagelserna var grundlösa.  

Dagens Nyheter (DN) rapporterar att försvarsminister Benny Gantz, samtidigt som razziorna genomfördes, utfärdade ett dekret som förbjuder israeliska advokater att representera de sex rörelserna då deras sak inom kort skall prövas inför domstol. Enligt DN är det bara israeler som erhållit speciellt tillstånd – av försvarsdepartementet – har rätt att föra palestiniers talan. 

Turkiet 100 – på väg varthän?
DATUM: 31/8
TID: 18:00
PLATS: ABF-huset, Sveavägen 41 Stockholm (Katasalen, plan 1).
PRIS: 90:- (Ord. pris). Skaffa biljett här!
Student/pensionär: 70 kr

 

Efter kuppförsöket 2016 har demokratin i Turkiet raserat. Landet har övergett parlamentarismen och är en exekutiv presidentrepublik sedan 2017. Makten är koncentrerad vid presidenten och en auktoritär regim har utvecklats under Erdogans ledarskap. Regimkritiker flyr utomlands. Människorättsaktivister och politiska motståndare, inte minst på den kurdiska sidan, förföljs, stämplas som terrorister och får långa fängelsestraff. Europarådet har dömt Turkiet flertal gånger för brott mot yttrandefriheten och enligt tankesmedjan Freedom House är Turkiet inte längre ett fritt land.

Samtidigt har Erdogans ekonomiska politik lett till rekordstor inflation med hög arbetslöshet, växande klyftor och polarisering. Dessutom huserar Turkiet sedan Syrien-krigets början ca 3,7 miljoner människor från Syrien, som Turkiet använder flitigt som påtryckningsmetod gentemot EU. Som Natomedlem med västalliansens näst efter USA starkaste militära styrkor är Turkiet en regional stormakt med svåra utmaningar när regeringspartiet AKP med president Erdogan i spetsen kämpar med att vara kvar vid makten även efter presidentvalet 2023. 

Under seminariet kommer Turkiets utveckling att granskas och dess nära framtid analyseras. 

Medverkande:

Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet,
Helin Sahin, regionchef, Menaregionen, Olof Palmes Internationella Center.
Michael Sahlin, tidigare bland annat Sveriges Turkietambassadör och Thomas Hammarberg, sakkunnig om mänskliga rättigheter, samtalsledare.

Köp biljett!

OBS! Samtalet kommer att filmas av SVT Forum.


Detta är ett samarrangemang mellan ABF StockholmOSSE-nätverket och Olof Palmes Internationella Center. 

Kommentar på Anderssons ickesvar om fängslad Turkiet-politiker

I Ekots partiledarutfrågning under tisdagsmorgonen fick statsminister Magdalena Andersson frågan om hon kunde ställa sig bakom kravet att Turkiet bör frige den fängslade kurdiske oppositionspolitikern Selahattin Demirtas.

Detta är något som bland annat utrikesminister Ann Linde krävt tidigare. Men Magdalena Andersson svarade att hon inte är insatt i detaljerna.

Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center, hade velat få tydligare besked från statsministern:

– Jag hade naturligtvis önskat att hon hade haft så mycket information att hon hade känt sig fullständigt bekväm med att rakt ut kräva Selahattin Demirtas omedelbara frigivande. Och att hon hade kunnat hänvisa till det utlåtande som Europadomstolen kom med 2020, som visar att den här processen är politiskt motiverad och som också slår fast att han bör friges.

Den kurdiska oppositionsledaren har varit fängslad i Turkiet sedan 2016, anklagad bland annat för att ha spridit terrorpropaganda. Men till exempel Europadomstolen för mänskliga rättigheter har slagit fast att målet är politiskt och begärt att han släpps omedelbart.

Lyssna på hela inslaget i Ekot