Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
ENG
Swisha ett valfritt belopp till
123 24 060 72Tack för ditt stöd!
Folkrörelser, människorättsorganisationer och fackförbund spelar alla en viktig roll för samhällsutvecklingen. De ökar kunskap, mobiliserar och stärker människors kapacitet att tillsammans kräva sina rättigheter.
Runt om i världen ser vi hur auktoritära krafter systematiskt bryter ner demokratin och civilsamhällets utrymme att agera krymper. Trots krig och förtryck hittar organisationer sätt att verka för att hjälpa och organisera människor.
Palmecentrets samarbetspartner i Belarus, ABF BY, har drivits i exil på grund av det allt hårdare förtrycket i landet. De har i över tio år anordnat populära studiecirklar i många ämnen och utbildat belarusiska ungdomar i ledarskap, främmande språk, retorik, konsthantverk. Allt som ABF Sverige också brukar göra.
Nu finns ABF BY i Litauen, Polen och flera andra länder. Nya studiecirkelutbildningar anordnas i Moldavien, Ukraina och Georgien. Det var inte deras val att gå i exil, med exilen har inte inneburit att man slutat organisera folkbildning.
Under 2023 samarbetade Palmecentret med Social Democratic Platform (SDP), en gräsrotsrörelse som vuxit fram bland studenter och lärare vid några av Ukrainas universitet. De siktar mot att bilda ett politiskt parti i framtiden. Under tiden organiserar de sig, bygger upp lokalavdelningar och utbildar nya medlemmar och ledare.
Temat för aktiviteterna var ett framtida samhälle med en starkare välfärd och mer rättvisa. Samtidigt som de omedelbara behov och problem som kriget skapat nu oftast är i förgrunden.
I militärdiktaturens Burma (Myanmar) har facken blivit ogiltigförklarade. Fackliga ledare har tvingats fly utomlands. Palmecentret samarbetar i stället med vad som kallas fackliga resursorganisationer, som genom olika säkerhetsåtgärder ändå kan bedriva viss verksamhet.
Ett litet exempel på en facklig seger är att man under förra året lyckades driva fram att en säkerhetsvakt som råkat ut för en allvarlig arbetsskada får lön och sjukvårdskostnader betalda för åtminstone ett år framåt. Företaget – en textilfabrik som producerar för den europeiska marknaden – försökte först smita undan sitt ansvar genom att erbjuda en låg engångssumma.
I vårens debatt om biståndets framtid har det svenska civilsamhällets roll alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av regeringen. Inget kan vara mer missvisande. Civilsamhällets roll inom svenskt bistånd, stödet folkrörelse till folkrörelse, handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd.
Exempelvis har en statlig myndighet sällan samma kapacitet att stötta mindre organisationer på gräsrotsnivå och begränsas också av vilka organisationer de kan samarbeta med i auktoritära länder. Civilsamhällen i repressiva miljöer vill ofta hålla en armlängds avstånd till statliga aktörer.
Palmecentrets lokala samarbetsorganisation SIM-CARRD stödjer människors organisering på Mindanao, den näst största och sydligaste ön i Filippinerna. De arbetar framför allt på landsbygden där människor stärks i att kräva sina rättigheter och aktivt påverka sin livssituation.
Under 2023 har organisationen arbetat aktivt med att stärka gräsrötternas röst i samband lokalvalen. SIM-CARRD har genom möten, utfrågningar och enkäter undersökt vad medborgarna har för krav på de politiska kandidaterna som ställde upp i valen till barangays. Det är den minsta administrativa enheten på Filippinerna, som ett mindre distrikt på en nivå under en stad eller kommun.
Lika viktigt har det varit att motverka korruption och bekämpa oegentligheter. I val till barangays säger lagen att bara personer som bor i distriktet får kandidera och inte personer som tillsätts utifrån. Ändå försöker guvernörer och andra makthavare ofta föra fram sina kandidater på listorna. Det kan vara personer som får betalt för att ställa upp.
Trots att det fanns kandidater som trakasserades, utsattes för våld och till och med blev dödade var 30 procent av de som valdes in nya personer. Med andra ord minskade inflytandet för de som försökt förhindra förnyelse.
SIM-CARRD arbetar också för en rättvis fördelning av samhällets tillgångar, med miljöpåverkan och hållbart jordbruk, samt med fredsbyggande. Bland annat arbetar de med att skydda lokala samhällen mot klimatkatastrofer. Detta genom att se till att kvinnor får inflytande över myndigheternas planer för hur de ska möta klimatkrisen.
Se mer i videon ovan.
Organisationen stöttas av den svenska arbetarrörelsen och ingår i det fadderskap för rättvis klimatomställning som Handelsanställdas förbund driver tillsammans med Palmecentret.
I vårens debatt om biståndets framtid har det svenska civilsamhällets roll alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av regeringen. Inget kan vara mer missvisande. Civilsamhällets roll inom svenskt bistånd, stödet folkrörelse till folkrörelse, handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd.
Exempelvis har en statlig myndighet sällan samma kapacitet att stötta mindre organisationer på gräsrotsnivå. Civilsamhället har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet eller en multinationell NGO inte har. Och genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring. Oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Hbtqi-rörelsen har gjort enorma framsteg på Balkan, från en nästan total osynlighet på 1990-talet. LGBTI Equal Rights Association (ERA) formades 2015 och är en paraplyorganisation bestående av 25 organisationer över västra Balkan och Turkiet. ERA stödjer sina medlemsorganisationer att försvara hbtqi-personers rättigheter och fyller en unik roll i regionen för en utsatt grupp.
Västra Balkan har sett en framväxt av anti-hbtqi+ och anti-genderrörelser, likt på många håll i världen. Aktivister och organisationer är vanliga måltavlor för kvarvarande homofobi och transfobi i samhället, och hatbrott är ett problem i regionen.
I slutet av 2023 ordnades en regional konferens om framväxten av dessa rörelser och deras effekter på demokratin, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Mer än 100 representanter deltog från regeringar, civilsamhället, media, högre lärosäten och det internationella samfundet.
Det är samma populistiska krafter som undergräver demokratier och arbetares rättigheter som också riktar in sig på att ta bort kvinnors och hbtqi+-personers rättigheter. Det betonade världsfacket ITUC på den internationella dagen mot homofobi, bifobi och transfobi i maj i år. För att motverka detta lyfte de att fackliga behöver organisera och utbilda kring hbtqi+-rättigheter både på arbetsplatser, i samhället i stort och på global nivå.
– Vi uppmanar till handling mot de krafter som försöker splittra oss och därmed avveckla demokratin och jämlikheten. Ger man sig på en av oss ger man sig på oss alla, sa ITUC:s generalsekreterare Luc Triangle vid tillfället.
Tillsammans med Palmecentret och HBTQ+S bygger ERA allianser med fackförbund och socialdemokratiska hbtqi-vänliga partier.
I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande. Civilsamhällets roll, stödet rörelse till rörelse, handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring.
Inför valen i maj förra året arrangerade det nationella nätverket Perballja Ofertave Politike (POP) dialogforum mellan medborgarna och borgmästarkandidaterna i tio kommuner. Syftet var att få politikerna att skriva på ett kontrakt där de lovade att arbeta för att åtgärda de problem som kommer fram i diskussionerna. Nära 1 000 personer var sammanlagt på plats för att samtala med politikerna. Nästan 20 000 personer följde i stället mötena digitalt.
Massmedia var också på plats och rapporterade. Uppmärksamheten gör att politikerna pressas till att uppfylla det som står i kontraktet de skrivit under. POP övervakar sedan att de som väljs till borgmästare arbetar för att uppfylla vad de åtagit sig.
Dessa forum är ett sätt att få politiken att handla om konkreta problem som medborgarna upplever. Annars är det vanligt att de som kandiderar håller abstrakta valtal som inte berör de problem som väljarna upplever i sin vardag.
Det ger resultat. Valda borgmästare i Albanien som tagit innehållet i kontrakten på allvar har bland annat ökat budgeten för ungdomsaktiviteter, gett stöd till ensamma mödrar, rustat upp skolor, reparerat vägar på landsbygden och förbättrat kollektivtrafiken.
Det är inte första gången Palmecentret stödjer denna typ av dialogforum, men tidigare har stödet gått till ett antal enskilda lokala civilsamhällesorganisationer. I det här fallet har vi varit med om att bygga upp POP-nätverket som samordnar aktiviteterna i tio kommuner över hela landet. Från huvudstaden Tirana till små kommuner på landsbygden.
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Civilsamhällets roll, stödet rörelse till rörelse, handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring. Oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Unga tar täten i arbetet för fred och mänskliga rättigheter
Runt om i världen är unga människor drivande i frågor som rör klimatet, fred och social rättvisa. Flera av Palmecentrets samarbetspartners arbetar just med att stärka ungas kapacitet att påverka samhällsutvecklingen. Nedan listar vi några exempel från 2023.
Palmecentrets samarbetspartner Palestinian Peace Coalition (PPC) arbetar för möjliggörandet av en tvåstatslösning och en självständig palestinsk stat som kan leva i fred och säkerhet vid sidan av Israel. Bland annat är de med och koordinerar det israel-palestinska fredsnätverket Two State Coalition som Palmecentret bjöd till Stockholm under våren.
Men PPC arbetar också med att stärka ungdomars roll i fredsarbetet. De bedriver utbildningar, genomför expertutbyten samt kommunicerar med beslutsfattare.
2023 var givetvis ett mycket utmanade år med tanke på Hamas blodiga attack den 7 oktober och Israels brutala och dödliga krigföring i Gaza. Trots det lyckades de få över 50 olika beslutsfattare och opinionsbildare att sätta sig ner tillsammans med ungdomar, kvinnor och representanter från civilsamhället för att samtala och lyssna på varandra.
Foto: Trade Union Youth Network
Trade Union Youth Network i Ukraina organiserar unga medlemmar och volontärer. De ordnar seminarier och kurser mitt under brinnande krig. Vid ett av de tillfällen under året då Palmecentret medverkade genomfördes ett seminarium om framtiden efter kriget i ett skyddsrum under Charkiv, en av Ukrainas största städer som ligger nära gränsen till Ryssland och fronten. Där faller bomber och robotar varje dygn. Ändå orkar de fackliga ungdomarna tänka framåt, och planera för återuppbyggnad. Av hus och infrastruktur, men också av civilsamhälle och samhälleliga funktioner. De vill ha en rättvis återuppbyggnad som skapar ett bättre Ukraina efter kriget.
Målet för Zero Discrimination Association (ZDA) är att stärka unga romers kapacitet att delta i samhället och arbeta för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det görs främst genom folkbildningsprogrammet ”The Other School of Politics” som äger rum under en vecka varje år. Projektet genomförs i samarbete med ABF.
Programmet fungerar också som en plattform för nätverkande mellan deltagarna och beslutsfattare. Det ämnar bidra till en djupare förståelse för de utmaningar som romer har i det turkiska samhället och är en möjlighet för unga romer att göra sina röster hörda.
Läs mer:
Unga tar plats i politiken i Filippinerna.
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Civilsamhällets roll i stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Under året vann vår sydafrikanska partnerorganisation CoRMSA en stor seger för migranters rättigheter i landet. Man ifrågasatte tillsammans med Helen Sulzman Foundation ett regeringsbeslut att säga upp en form av uppehållstillstånd som garanterat över 180 000 zimbabwiska medborgares rätt att bo i Sydafrika.
Det rättsliga ingripandet ledde till att Gautengs högsta domstol fann att regeringens beslut bröt mot grundlagen. Ärendet ligger nu hos Sydafrikas författningsdomstol för vidare förhandling och sannolikheten för ett positivt domslut bedöms även här vara goda.
Domen har lett till praktiska förbättringar av zimbabwiska medborgares legala status i landet och därmed i deras skydd mot utnyttjande, frihetsberövande och utvisning. Liksom till att deras rätt till samhällstjänster som utbildning, sjukvård och social omsorg säkrats.
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Civilsamhällets roll i stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Palmecentrets samarbetsorganisation Active Citizenship Foundation (ACF) arbetar med att få fler kvinnor och unga att ta plats i politiken och påverka samhällsutvecklingen. Ett exempel är Rainisa Nasser, som inte bara är ung och kvinna utan dessutom tillhör den muslimska minoriteten. En mycket ovanlig kombination i den filippinska politiken.
Rainisa tog steget att engagera sig partipolitiskt efter att ha deltagit i en utbildning och idag har hon blivit invald i ungdomsrådet i sin hemkommun. Ungdomsråden har en egen budget för att kunna göra insatser till stöd för barn och unga.
Rainisa har tidigare framför allt ägnat sig åt skolfrågor men har sedan dess breddat sitt samhällsengagemang. Som representant för det socialdemokratiska ungdomsförbundet Akbayan Youth har hon dessutom blivit ungdomssekreterare för en federation av olika ungdomsråd.
Akbayan är ett litet parti som satsar på att bygga upp en aktiv gräsrotsrörelse. Nära hälften av partiets 1 516 kandidater har blivit invalda i ungdomsråd över hela landet!
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Civilsamhällets roll i stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Att Sverige ska föra en politik som på alla områden bidrar till genomförandet av Agenda 2030 är beslutat både i Sveriges riksdag och av EU. Riksdagen har sagt att all svensk politik – nationell och internationell – ska bidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Det innebär bland annat att de Globala målen aldrig kan vara en angelägenhet för enbart en minister eller ett departement.
Därför har vi i rapporten Barometer 2024, som presenteras idag, granskat deklarationer, strategier, regleringsbrev, budgetar och regeringens officiella kommunikation inom 24 politikområden, bland andra miljö och klimat, jämställdhet, fred och säkerhet och internationell handel. Bara på ett enda område har regeringen fört en politik som tydligt bidragit positivt.
Inom övriga områden har politiken antingen bidragit direkt negativt eller utgjorts av en kombination av beslut som både främjar och hämmar global utveckling. Sammantaget är det en försämring jämfört med senaste granskningen (2020), inte minst på miljö- och klimatområdet och när det gäller finansiering av de Globala målen.
En förutsättning för att tackla de globala utmaningarna är att skapa synergier mellan olika politikområden. Regeringsföreträdare lyfter till exempel vikten av relationen mellan bistånd och handel. Men för att följa riksdagsbeslutet om att ”ingen ska lämnas utanför” måste de människor som lever i störst fattigdom och utsatthet prioriteras genomgående. Det gäller även när det uppstår målkonflikter med svenska handels- eller migrationspolitiska intressen.
Vi befinner oss i något som liknar en perfekt storm av sammanlänkade kriser. Klimatkrisen med torka och översvämningar leder till hunger och fattigdom. Tillbakagången för demokratin och jämställdhet globalt, att allt fler människor lever under förtryck, leder till krig och konflikter som tvingar människor på flykt. Det behövs krafttag av sällan skådat slag för att vända utvecklingen. Och vi behöver mer än någonsin göra detta i ett gränsöverskridande samarbete. Sverige kan bidra på många sätt, bland annat på FN:s toppmöte i september där världens länder måste ta sats för att accelerera arbetet framåt.
Trots att vi är en liten nation har Sverige länge spelat en viktig roll genom att leda och driva på en hållbar och rättvis global utveckling. Ett positivt exempel från vår granskning är hur Sverige använder sin röst för att lyfta kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter globalt. Goda exempel tenderar att sprida sig och plockas upp av fler.
Vårt bidrag är rapportens 90 rekommendationer, både för enskilda politikområden och till hjälp för ett kraftfullt och effektivt genomförande av hela samstämmighetspolitiken.
Regeringens samtliga ministrar är bundna av beslut i EU och riksdagen att bidra till en hållbar och rättvis utveckling. När kommer regeringens plan för hur det ska gå till?
Debattartikeln publicerades i Altinget den 13/6-2024.
Upprop till regeringen: Bryt tystnaden! Skydda civilbefolkningen i Palestina!Netanyahu har visat att han inte lyssnar på omvärldens krav. Sverige behöver därför sätta tydligare politisk, ekonomisk och juridisk press på honom.
Om du känner som vi: Skriv på vårt upprop och sprid det!
Vi behöver agera tillsammans för att Sverige ska stå upp för internationell rätt och att skydda civilbefolkningen i Palestina!
Över 35 000* människor har hittills dödats, varav en majoritet är barn och kvinnor. Nästan två miljoner människor är på flykt utan skydd mot de urskillningslösa bombningarna. Ingen plats är säker och civilbefolkningen tvingas gång på gång fly. Den illegala israeliska blockaden av mat, mediciner och andra förnödenheter leder till att människor svälter och dör av sjukdomar. Sjukvården är slagen i spillror och nödhjälp hindras och beskjuts. Civilbefolkningen för en desperat kamp för sina liv.
Den israeliska regeringens brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter är väldokumenterade. Det har föranlett att chefsåklagaren på den Internationella brottmålsdomstolen ICC begärt att domstolen ska utfärda en arresteringsorder mot premiärminister Benjamin Netanyahu och landets försvarsminister för brott mot mänskligheten.
Redan i januari kom också den internationella domstolen ICJ:s utlåtande att det finns en rimlig risk för folkmord på Gazaremsan. Domstolen beordrade därför den israeliska regeringen att omedelbart vidta åtgärder för att förhindra folkmord och säkra att humanitär hjälp kommer fram. Ett domslut som den israeliska regeringen tydligt ignorerat. För en vecka sedan kom ICJ:s nya dom där man beordrar Israel att stoppa sin offensiv mot Rafah-området på Gazaremsan, som riskerar att bli en oöverblickbar humanitär katastrof. Domstolen kräver också att Israel öppnar gränsövergången mellan Rafah och Egypten för humanitär hjälp.
Men redan dagen efter dödades minst 45 människor i en israelisk flygräd mot ett tältläger utanför Rafah. Efter attacken har situationen ytterligare förvärrats med fortsatt bombardemang och strider i området med israeliska trupper inne i Rafah. Humanitära organisationer försöker få tillträde till området för att hjälpa de drabbade, men tillgången är mycket begränsad.
Det är bra att regeringen varit tydlig mot terrororganisationen Hamas brott mot mänskligheten och internationell rätt, men man måste nu också börja agera för att hålla den israeliska regeringen ansvarig för sina brott mot folkrätten.
Alla stater har enligt 1949 års Genèvekonventioner skyldighet att säkerställa att parter i en väpnad konflikt respekterar internationell humanitär rätt. Den svenska regeringen passivitet har under de senaste månaderna lett till man undvikit att tydligt kritisera den israeliska regeringen för deras krigsföring och brott mot internationell rätt. Man har dessutom stoppat stödet till UNRWA, den viktigaste hjälporganisationen i området, under en extremt kritisk period. Än idag håller regeringen inne Sveriges utlovade kärnstöd till organisationen.
Regeringen måste göra allt i sin makt för att skydda den palestinska civilbefolkningen! Skriv under och sprid uppropet!
Ge en gåva för att hjälpa civilbefolkningen genom våra lokala samarbetsorganisationer.
Under tisdagen röstade Georgien igenom en lag om utländska agenter i parlamentet. Därmed kör man över ett veto som lades av presidenten för en dryg vecka sedan. Massiva folkliga protester mot lagen har dessutom pågått sedan i april.
Lagen är framtagen av styrande partiet Georgian Dream och är officiellt känd som ”lagen om insyn i utländskt inflytande”. Den är i stor utsträckning inspirerad av en liknande rysk lag från 2012 som lett till omfattande restriktioner för icke-statliga organisationer och oberoende mediers verksamhet.
Med den nya georgiska lagen kommer organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utländska källor att registreras som ”förespråkande av främmande makts intressen”. Denna beskrivning, i stället för den tidigare formuleringen ”agent för utländskt inflytande,” är avsedd att undvika viss negativ tolkning men uppnår trots det samma stigmatiserande effekt.
Georgian Progressive Forum är en tankesmedja och ett exempel på en organisation som kommer tvingas att registreras under den nya lagen.
– Dessutom kommer regeringen ha juridiska mekanismer för att etablera kontroll över organisationens arbete. Därmed riskerar organisationen att förlora sitt oberoende eller behöva avsluta verksamhet som inte går i linje med regeringens politik, berättar Dimitri Tskitishvili, ordförande för tankesmedjan.
Organisationer som omfattas av lagen – många med verksamhet för att främja demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter – måste registrera sig hos justitieministeriet och årligen lämna in ekonomiska deklarationer som avslöjar detaljer om deras finansiering.
Lagen inför även hårda påföljder för de som inte registrerar sig eller inte lämnar in sina ekonomiska deklarationer i tid. Böterna är oproportionerligt höga i jämförelse med andra brott.
– Lagens verkliga syfte är att begränsa yttrandefriheten genom att skapa misstro för kritiska organisationer och begränsa deras funktion, menar Dimitri.
Enligt Dimitri är det tydligt, baserat på både innehållet i lagen och regeringens retorik, att dess huvudsakliga måltavla är media och civilsamhällesorganisationer som är kritiska mot regeringens politik och agerande.
Det har också styrkts av de våldsamma metoder som regeringen använt för att skingra de folkliga protesterna. Dimitri berättar att demonstranter har fått hotfulla telefonsamtal. Aktivister och representanter från civilsamhällesorganisationer och politiska partier har även fysiskt attackerats under demonstrationer. Dessa metoder från regeringen leder till ökad polarisering i landet och driver på fortsatta protester.
Enligt Dimitri riktar sig lagen dessutom huvudsakligen mot aktörer som är engagerade i valobservation inför valet i oktober senare i år, och riskerar därmed att bidra till en mer kontrollerad och mindre transparent valprocess. Allt detta hotar grundläggande demokratiska principer och rättvisan i det politiska systemet, och banar väg för ett mer auktoritärt styre.
Den nya lagen strider därmed också mot EU:s standarder och kan försena eller omintetgöra Georgiens ambitioner om EU-integration, något som befolkningen starkt stöder.
– Istället rör sig landet mot mer samverkan med Ryssland, säger Dimitri.
***
Det är avgörande att internationella och nationella aktörer fortsätter att övervaka situationen och arbeta för att skydda civilsamhällets rättigheter och demokratiska utrymme i Georgien.
Kritik har också riktats mot EU för ett liknande lagförslag som tagits fram av EU-kommissionen. Lagens övergripande mål är att skapa nationella register över organisationer som får finansiering från tredje länder. Kritiken handlar om att den riskerar att stigmatisera civilsamhället och underminera unionens trovärdighet internationellt när det kommer till att förespråka demokrati och mänskliga rättigheter.
– Liknande lagförslag är på tapeten i flera andra länder, inklusive Bosnien-Hercegovina, Ungern, Serbien och Turkiet, alla mötta med hård kritik från EU. Men hur kan denna kritik få betydelse om EU själv antar liknande lagar? Den typ av lagstiftning som kallas ”utländska agentlagar” underminerar inte bara civilsamhällets handlingsutrymme, utan också EU:s egna möjligheter att främja demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter hos sina medlemsländer, kandidatländer och länder med vilka EU har handelsavtal, säger Patrik Desthon, policyrådgivare på Palmecentret.