Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
ENG
Swisha ett valfritt belopp till
123 24 060 72Tack för ditt stöd!
Putins övergrepp mot Ukraina upprör en hel värld. Just nu ligger fokus på akut stöd till den ukrainska befolkningen, och att sätta stopp för Putins krig. Men vad ska komma sedan?
Hur skapar vi en fredligare värld, där vi alla kan känna oss tryggare? Hur går vi från konflikt till dialog? Är det möjligt, eller ens önskvärt, att samtala med politiska ledare som förtrycker och hotar?
Välkommen att följa vårt live-samtal om fred och gemensam säkerhet. Fredag 11 mars kl 12:30.
Medverkar gör:
Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN, nu ordförande för Stockholm International Peace Research Institute
Anna Sundström, generalsekreterare på Olof Palmes Internationella Center
Facket satsar på nödhjälp med pengarna från PalmecentretMot slutet av intervjun ljuder återigen flyglarmet och Ivanna Khrapko måste hastigt avbryta för att bege sig till skyddsrummet. Under natten har det gång på gång varit flyglarm. Men trots de extremt svåra förhållandena måste Ivanna jobba på, för att leda och hålla i gång ett stort fackligt ungdomsnätverk, där man nu stöttar varandra för att stå emot Putins krig.
– Det är hemskt. Jag kan inte sova eller slappna av. Igår gick larmet när jag åt middag. Jag tar lugnande mediciner för att dämpa stressen, berättar hon.
Ivanna Khrapko är fackligt aktiv i facket för statsanställda. Nyligen valdes hon till ordförande för ett fackligt ungdomsnätverk för olika fackföreningar från hela Ukraina, som nu får stöd från Olof Palmes Internationella Center och den svenska fackföreningsrörelsen. För närvarande har de lagt traditionellt fackligt arbete åt sidan för att i stället hålla i gång en livsviktig verksamhet under brinnande krig.
Hennes fokus just nu är att ta ansvar för att leda och hålla kontakten med fackligt aktiva unga för att ordna med hjälp och stöd. De pengar som de nu får från den insamling som Palmecentret genomför ska i den akuta situation som råder användas till mat, mediciner och annan nödhjälp. De kan även betala transporter för medlemmar som behöver ta sig till säkra platser, eller bistå de som vill och kan lämna landet.
– I dag fick jag ett samtal från en person, bara 21 år gammal, som bor i närheten av en tågstation i Kiev, där det varit en fruktansvärd bombning. Han ringde för att han var rädd. Vi försöker nu hjälpa honom att hitta någonstans att fly till i västra Ukraina, berättar Ivanna.
Ivanna har uttalat sig i svensk media och försöker också tillsammans med övriga i nätverket att via sociala medier rikta sig till unga i Ryssland, Belarus och Europa, och uppmanar dem att inte vara rädda för att höja sina röster mot kriget.
– Vi vill att unga i Ryssland och Belarus hör oss. Det är deras vänner som dör i kriget.
Medlemmarna i ungdomsnätverkets chatt har gjort det till en vana att varje kväll skicka ett plustecken. Det betyder att de är säkra och vid liv.
Ivanna Khrapko bor i Kiev men befinner sig för närvarande i staden Tjernivtsi, nära gränsen till Rumänien. Hon följde med en vän och hennes ettåriga dotter som reste västerut för att fly landet. Ivannas plan var att återvända till Kiev men det hade hunnit bli alldeles för farligt. Den ryska armén hade förstört vägar och broar och det bombades oavbrutet. Därför har hon blivit kvar i Tjernivtsi och driver verksamheten därifrån.
Katerina Izmailova är också hon fackligt aktiv, i järnvägsbolagets fack. Men till skillnad från Ivanna har hon valt att lämna landet, tillsammans med en femårig dotter och en nioårig son. Hon befinner sig i Köln i Tyskland, där hon tack vare en volontär fått en bostad. Mannen är kvar i Ukraina, där han gått med i armén och strider nu mot invasionsstyrkan.
Katerina och Ivanna känner varandra väl och har nu tät kontakt. Katerina är till stor hjälp i och med att hon har koll på de tillfälliga tidtabellerna för tågen, och därmed kan informera fackliga kamrater som behöver sätta sig i säkerhet. Hon arbetar också på eget initiativ med förberedelser för att skicka mediciner, kläder och andra förnödenheter in i Ukraina från Tyskland.
Ivanna och Katerina betonar båda vikten av att så många som möjligt hjälper till att sprida sann information om vad som sker i Ukraina just nu.
– Vi slåss inte mot ryssar. Vi slåss mot ondskan, säger Ivanna Khrapko.
– Stort tack till alla er som sprider information. Det behövs och vi vägrar att låta oss tystas, säger Katerina Izmailova.
Civila som tvingas fly krigets vanvett, vara rädda, skadas eller dödas. Människor som inte ser eller kan finna någon annan utväg än att ta till vapen för att försvara sig och varandra. Putin sällar sig nu definitivt till historiens satans mördare.
Innan kriget kom kunde människor i Ukraina engagera sig politiskt, i en organisation eller vara fackligt aktiva. Utan att se sig över axeln. Luften gick att andas i Kiev. Så är inte fallet i Moskva eller Minsk. Därför är demokratibiståndet Sverige beviljar varje år till dessa och andra länder av oerhörd vikt. Syrgas till det civila samhället.
Putins och Lukasjenkos oönskade och huvudlösa krig och det mänskliga lidande det för med sig måste få ett snabbt slut. Palmecentret står i solidaritet med Ukrainas folk.
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Marita Ulvskog, ordförande Olof Palmes Internationella Center
Putins olagliga och förödande invasionskrig av Ukraina är en attack mot de värderingar som ligger till grund för alla fria och demokratiska samhällen. Europa befinner sig i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Sedan invasionens första dag har Palmecentret mobiliserat hela den svenska arbetarrörelsen för att stötta demokratirörelser, fackföreningar och det civila samhället i Ukraina. Insamlingen har visat på en enorm vilja att visa solidaritet med Ukrainas folk.
Hittills har vi tillsammans samlat in över 3,5 miljoner kronor. Tack för er solidaritet! Eftersom kriget fortsätter förblir behoven stora. Palmecentret och den svenska arbetarrörelsen fortsätter därför att ställa upp för ukrainska folkrörelser och aktivister som behöver akut hjälp.
Stödet går till organisationer och nätverk som Palmecentret och arbetarrörelsen samarbetar med i Ukraina. Hittills har stödet bland annat gått till:
Rysslands krig mot Ukraina har pågått sedan 24 februari 2022. De allra första utbetalningarna gjordes 8 mars 2022. Insamlade medlen har bland annat gått till nödhjälp som mediciner, sjukhusutrustning, förnödenheter och möjlighet att skapa trygga platser. Men även till traumasupport efter övergrepp och bearbetning av mycket svåra upplevelser, samt möjlighet att fly från Ukraina för de i våra nätverk som behöver det.
– Genom stödet har vi möjlighet att förse kraftstationer och generatorer till våra aktivister, till lärare, till kvinnor och till unga, berättar Bohdan Ferens, ledare för den ukrainska ungdomsorganisationen Social Democratic Platform som delar av stödet går till. Se hans videohälsning till alla som har gett en gåva ovan.
Civilsamhället och den fackliga rörelsen är oumbärliga för att kunna hjälpa befolkningen på plats liksom i det långsiktiga arbetet för ett säkert, fritt och rättvist Ukraina. De behöver nu vårt stöd. Kriget har inneburit stora påfrestningar för deras organisering och resurser.
Stöd Palmecentrets arbete att hjälpa Ukraina genom våra lokala ukrainska samarbetsorganisationer och nätverk. Vi har en unik möjlighet att direkt stötta dem och deras kamp. Flera av arbetarrörelsens samarbetsparter är verksamma på plats. De har särskild kunskap och egna nätverk för att hjälpa personer och grupper med olika behov.
Ett starkt ukrainskt civilsamhälle behövs också den dag när de militära attackerna tagit slut – för att organisera arbetare, kvinnor och ungdomar för ett starkt, jämlikt och rättvist Ukraina.
Kollegor från Kievs regionala fackliga råd och organisationen Labour Initiatives skapade tidigt ”Trade Union Lifeline”. De arbetar för att hjälpa fackliga medlemmar över hela Ukraina med deras olika behov. Genom ett brett nätverk av fackförbund och aktivt arbete i ett fackliga ungdomsnätverk kan de nå och hjälpa många människor.
Trade Union Lifeline tilldelades i maj 2022 ett särskilt pris av Anna Lindhs Minnesfond för deras hjälpinsatser.
Parallellt med aktiviteter relaterade till kriget bygger de samtidigt upp facklig verksamhet för framtiden.
– Vi har ordnat en facklig grundkurs för ungdomar från nästan hela landet, förutom de delar där striderna är som hårdast, berättar Ivanna Khrapko, ledare för det fackliga ungdomsnätverket som också får stöd av insamlingen.
Palmecentret, och alla som har stöttat vår insamling, har fått ett fint bevis på uppskattning för stödet till Ukraina. Trade Union Lifeline har överlämnat ett diplom där man tackar för den solidaritet som visats efter Rysslands invasion.
Ivanna Khrapko understryker hur viktigt det är att solidariteten med Ukraina inte sviktar.
– Tack för det ni gjort och fortsätt med det. Varje gång ni gör en solidaritetsaktivitet så innebär det en påminnelse om att kriget fortfarande pågår och att människor dör varje dag.
Även Bohdan Ferens manar till fortsatt solidaritet.
– Som ni vet så invaderade Ryssland Ukraina och fortsätter det här brutala kriget. Det betyder att vi definitivt behöver ert stöd även i framtiden.
Palmecentret kommer att fortsätta agera och förmedla stöd till där det behövs som mest. Var insamlade medel kommer att göra mest nytta beror helt på hur kriget utvecklar sig. Palmecentret gör löpande bedömningar och följer utvecklingen på nära håll. Oavsett vilken riktning kriget kommer ta, är Palmecentrets och den svenska arbetarrörelsens insamling till Ukraina en viktig symbol för internationell solidaritet.
***
Inga insamlade medel går till att köpa in vapen eller militär utrustning.
Vi är alla chockade och förtvivlade över Putins grymma och världsfrånvända invasion av #Ukraina, liksom över den eskalerande utvecklingen i dess spår. Media rapporterar om tusentals döda, ukrainska städer under bombanfall och hundratusentals civila på flykt. Den ryska ledningens försök att skrämma Ukraina och omvärlden till underkastelse genom att därtill aktivera sin kärnvapenarsenal är fullkomligt oacceptabelt. Ett kärnvapenkrig skulle släcka vår gemensamma framtid.
Ryska tillfångatagna soldater förklarar att de kallats till övning medan de i själva verket skickats ut i krig mot ett brödrafolk. Belarus diktator har slutit upp vid Putins sida och föder kriget med mat, mark och militär. Vi uppmanar alla som kan att sluta upp i en tydlig och fredlig manifestation i solidaritet med Ukrainas hårt prövade befolkning, för fred och mot denna folkrättsvidriga ockupation.
Vi står enade mot Putins aggression och kräver:
-Att ryska och belarusiska trupper omedelbart lämnar Ukraina!
-Att Ryssland omedelbart drar tillbaka sina kärnvapen!
-Att Ryssland och Belarus slutar förtrycka sina egna medborgare, som också är gisslantagna i denna förfärliga situation.
Dag och tid: Onsdagen den 2 mars kl 18.00
Plats: Sergels Torg
Talarlista:
Information kommer
Arrangörer: Östgruppen och Olof Palmes Internationella Center
Behåll ditt lugn – men med ett putsat maskingevärI september 2021 hölls en tväckfacklig ledarutbilding i Kiev med deltagare från flera länder i öst. Då träffade vi Katerina Izmailova, Victoria Pimenova och Evgeny Stempkovsky, tre unga aktivister inom facket för järnvägen. Ett halvår senare är läget ett annat. Ryssland mobiliserar runt Ukrainas gränser, Asienbörsen har fallit rejält och omvärlden befarar fysisk och digital attack. Hur upplever Katerina och Victoria läget nu?
– Det viktigaste för vårt land är att vi förblir lugna och inte får panik. För oss som jobbar inom järnvägen gäller att säkerställa stabil oavbruten transport och logistik till alla hörn av Ukraina.
Är vi rädda? Kanske lite, för vi vet inte riktigt vad vi kan förvänta oss, men vi förstår att utgången hänger på vad vi gör för åtgärder. Så vårt fackliga ungdomsråd har, utan att vänta på order, satt i gång en kurs i egenläkarvård i hemmet. Eugene, går nu grundläggande kunskapskurser i vapenanvändning och taktisk medicin.
I allmänhet råder ingen panik och de flesta har känslan av att allt detta är ännu ett geopolitiskt informationsspel och bluff.
Så sloganen för vårt ungdomsråd är just nu skämtsamt ”Håll dig lugn, men smörj maskingeväret”. Vi vill tro att det inte blir så farligt eller någon attack, men gör oss redo ändå både mentalt och praktiskt.
– Läget som Katerina och Victoria vittnar om, stämmer väl överens med andra som jag har pratat med. Man ser Rysslands mobilisering som en styrkedemonstration. Samtidigt förbereder man sig genom att bunkra mat och matriel. Dessa människor har varit med förr och är medvetna om att läget kan ändra sig mycket snabbt, säger Inga Näslund, handläggare för våra partnersamarbeten i öst.
Världen efter pandemin – Investera i fred och utveckling, inte krig och konfliktVärldens regeringar spenderar nästan två tusen miljarder dollar om året på militära utgifter. Detta medan människor svälter, lider av fattigdom och sjukdomar och saknar de mest grundläggande offentliga tjänsterna. Fred ger bättre avkastning. Ju mer vi använder militära utgifter för viktiga samhällsinvesteringar, desto bättre blir våra möjligheter att skapa gemensam säkerhet för alla människor.
Samtidigt måste arbetare i försvarsindustrin känna att omställningen från militära till sociala ändamål inte gör dem arbetslösa, utan att deras kompetens tas tillvara på andra sätt. Om världen ska ta sig ur covid19-pandemin med en mer motståndskraftig, människocentrerad återhämtning, kommer vi att behöva den finansiering och den kompetens som har slösats bort i årtionden på kärnvapen och andra vapen. De resurserna kan istället läggas på till exempel hälsovård och utrustning och utveckling av klimatsmarta tekniska lösningar.
Detta seminarium kommer att granska de pengar som för närvarande slösas bort på vapen och argumenten för en social, rättvis och fredlig användning. Seminariedeltagarna kommer att visa på praktiska exempel på hur man säkrar folkligt stöd för omfördelning av militära utgifter, särskilt de miljarder som spenderas på kärnvapen.
Seminariet hålls på engelska.
Medverkande:
• Hilary Wainwright, författare till ”The Lucas Plan – A New Trade Unionism in the Making?”, och assistent vid Transnational Institute och Institute of Development Studies, Sussex University. Hon kommer att tala om rättvis omställning från militär produktion till socialt nyttig och miljömässigt hållbar produktion
• Dr Mahmoud Mohieldin, FN:s särskilda sändebud för finansiering av 2030-agendan för hållbar utveckling, och en verkställande direktör för IMF. Han talar om vad som kan göras för att främja målen för hållbar utveckling med de pengar som sparas genom att minska investeringar i vapen
• Dr Michael Brozska, Associate Senior Researcher, SIPRI. Kommer att beskriva hur mycket pengar som spenderas på krigsvapen
• Owen Tudor, biträdande generalsekreterare, International Trade Union Confederation (ITUC). Talar om hur fackföreningarna skulle vilja se nuvarande militärutgifter omdirigeras till ett nytt socialt kontrakt – utbildning, hälsa, klimatsmart teknik och investeringar i vård.
• Nice Coronacion, biträdande generalsekreterare för fackförbundet SENTRO från Filippinerna. Kommer att tala om varför arbetande människor och de fattiga i allmänhet i utvecklingsländer tjänar på att de militära utgifterna minskar och investeringar i social rättvisa ökar.
Moderator: Winnie Byanyima, chef för UNAIDS och tidigare chef för Oxfam International (uppträder i sin personliga egenskap).
”Det är åter dags att marschera för freden”
Den senaste tiden har vi upplevt en säkerhetspolitisk diskussion där fokus legat på det militärstrategiska, på stridsvagnar, på upptrappning och hot.
Nu behöver det även höras röster som talar för fred och dialog. Det kräver att man samtidigt kan ha två tankar i huvudet.
Den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland är mycket oroväckande. Den ökade repressionen mot oppositionen ska givetvis kraftfullt fördömas. Putins anspråk på att bestämma över länder i Rysslands närhet och den militära upptrappningen vid Ukrainas gräns, där nu också diktaturen i Belarus gett sig in i spelet, behöver också bemötas konsekvent. Men samtidigt måste vi stå upp för dialog och fredliga lösningar.
För precis 40 år sedan marscherade 100 000 människor genom gatorna i Göteborg, i en mäktig manifestation för fred.
Liknande fredsmanifestationer hölls runt om i Västeuropa och Nordamerika, utifrån insikten att det kalla kriget inte på några villkor kunde tillåtas övergå i ett förödande kärnvapenkrig som sannolikt skulle innebära slutet för hela mänskligheten. Var finns den fredsrörelsen i dag?
För precis 40 år sedan presenterade också en internationell kommission under ledning av Olof Palme en rapport där begreppet gemensam säkerhet etablerades. Kommissionen hade representanter från såväl Sovjetunionen som USA, och från utvecklingsländer. Deras budskap till militärallianserna var att ingen part kan vinna ett kärnvapenkrig, ett sådant skulle enbart resultera i ömsesidig förintelse. Således kan man inte trygga sin säkerhet genom fler och kraftfullare bomber, utan enbart i en dialog med motståndaren kring hur man gemensamt bygger säkerhet.
Nu arbetar en ny internationell kommission, Common Security 2022, under ledning av bland andra Olof Palmes Internationella Center. Utifrån de tankar som formulerades av Palmekommissionen ska detta nya initiativ senare i vår lägga fram förslag på hur vi i dag kan möta kärnvapenhotet, men även andra globala utmaningar som hör vår tid till, som pandemier och klimatkrisen.
Svensk arbetarrörelse har historiskt spelat en framträdande roll i kampen för fred och nedrustning. Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj Britt Theorin är exempel på socialdemokrater som varit tunga namn i nedrustningsfrågor. Och så förstås Olof Palme.
För den som förfäras över det den allt mer krigiska tonläget är det hoppingivande att läsa det tal som Olof Palme höll inför FN 1985, där han bland annat säger att det är dags att överväga en internationell lag som förbjuder användning av kärnvapen, som en del i en process för total nedrustning. I dagarna firar just en sådan lag – FN:s konvention om förbud mot kärnvapen – ett år. Det visar hur visioner och idéer kan omsättas till praktisk handling.
Nu behöver fredsarbetet inom arbetarrörelsen, liksom från en bredare svensk fredsrörelse, återigen stärkas. Freden kan inte tas för given. När nu skramlet från vapnen hörs allt tydligare så behöver vi snart åter bli minst 100 000 som samlas någonstans i Sverige för att manifestera för freden. Och vi borde våga hoppas att minst lika många tågar längs gatorna i Moskva. Freden behöver oss.
Anna Sundström
Generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center
Debattartikeln publicerades 25/1 i OmVärlden
Turkiet – i mötet med verkligheten och framtidenEfter kuppförsöket sommaren 2016 har Turkiet genomgått en mycket negativ utveckling. Demokratin har urholkats. Regimen har tagit kontroll över media och förbjudit oberoende media. President Erdogans auktoritära styre har brutaliserats med massfängslanden och flykt utomlands av oliktänkanden, massavskedanden av journalister, lärare, universitetsfolk och tjänstemän som ogillats av regimen. Tortyr och andra avskräckningsmetoder har använts. Människor har dödats.
Det råder en politisk maktkamp i Turkiet mellan sekulära kemalister och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Pandemikrisen har drabbat Turkiet hårt ekonomiskt och socialt. Landets ekonomiska kris hotar att leda till kollaps. Kurder och andra minoriteter förföljs. Antalet syriska flyktingar som angetts vara drygt 3,5 miljoner utgör en svår belastning för landet.
Utrikespolitiskt har Turkiet uppträtt allt mera aktivistiskt och skaffat sig fiender genom sitt handlande. I Syrien ser landet ”hotet från kurderna” som viktigare att ta itu med än att bidra till en fredslösning. I östra Medelhavet har Turkiet uppträtt aggressivt och provocerat grannstater. Förhandlingar om medlemskap i EU är avbrutna. Med USA har Turkiet gjort sig ovän genom att som Natomedlem köpa ett ryskt försvarssystem.
Hur ser situationen ut, och vad kan förväntas under den närmaste framtiden? Hur utvecklas Turkiets internationella relationer? Hur bör omvärlden, inklusive EU och Sverige, agera gentemot Turkiet? Finns det några ljusglimtar att peka på?
Seminariet sänds digitalt vi Facebook.
Medverkande:
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet
Helin Sahin, Turkiethandläggare, Olof Palmes Internationella Center
Michael Sahlin, tidigare bland annat Sveriges ambassadör i Turkiet
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center, samtalsledare
Studio Solidaritet: Risk för nytt krig i Bosnien-Hercegovina?
–
Efter kriget på Balkan under 90-talet landade Bosnien-Hercegovina i ett skört fredsavtal (Daytonavtalet) som statuerade att makten skulle delas mellan de tre folkgrupperna i landet – bosniaker, kroater och serber. I ett kvarts sekel har detta avtal hållits men nu oroas omvärlden över att ett nytt krig kan bryta ut. Anledningen är att oroligheter blossat upp i den delvis självstyrda regionen Republika Srpska som utgör nästan hälften av landets yta.
I Republika Srpska bor en blandning av landets folkgrupper, men en majoritet är serber. Enligt fredsavtalet har regionen en egen president, parlament och egna lagar – men lyder också under vissa av landets statliga institutioner. Sedan krigets slut har svåra politiska spänningar förekommit i området, och återkommande har Republika Srpska hotat med att bryta sig loss från Bosnien-Hercegovina för att bli en del av Serbien. Sedan den nationalistiska serbiska ledaren Milorad Dodik valdes till en av landets presidenter har dessa hot nu börjat bli mer verkliga.
I december röstade parlamentet i Republika Srpska för att dra sig ur Bosnien-Hercegovinas militär, skattesystem och rättsväsende, och använda pengarna till att bilda egna motsvarigheter. Detta är oförenligt med fredsavtalet, där landets författning ingår, och risken för en ny väpnad konflikt är därför överhängande.
Bosnien-Hercegovina står nu inför det största existentiella hotet sedan kriget. I veckans Studio Solidaritet reder vi ut varför. Med oss har vi Palmecentrets handläggare för Västra Balkan, Aida Zekic och historikern Sanimir Resic. Anna Sundström modererar samtalet. Välkommen att lyssna och ställa dina frågor.