Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Vi måste fortsätta stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter

I dag på den internationella dagen för demokrati behöver vi alla påminna oss om den allvarliga tillbakagången för demokratin i världen. Bara omkring 30 procent av världens befolkning lever i dag i en demokratisk stat, och utvecklingen ser ut att fortsätta gå i fel riktning.

Det handlar inte bara om länder långt bort. Belarus ligger alldeles nära oss, och styrs av en maktfullkomlig diktator. Ungern, som ju är ett medlemsland i EU, räknas inte längre som en fullvärdig demokrati

I Sverige har vi just fått se politiker som angriper den journalistiska friheten på Sveriges Television eller som lägger förslag med syftet att få färre invandrare att rösta.

Palmecentret har under flera år arbetat under kampanjtemat ”Varning! Frihet i fara”, för att öka medvetenheten om den auktoritära utvecklingen och att demokratin måste försvaras. Palmecentret och våra medlemsorganisationer driver projekt i en rad länder runt om i världen till stöd för organisationer och aktivister som står upp för demokratin och friheten.

I artiklarna nedan får du möta två människor som under svåra förhållanden arbetar för att de människor som deras organisationer stöttar inte ska tystas, fängslas eller torteras. Vi behöver alla ta till oss budskapet från Ayse och Khaing, och inse att det inte finns någon annan väg än att vi fortsätter stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och rättvisa.

Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center


Khaing: Fackliga ledare måste gömma sig

Khaing Zar

Khaing Zar är facklig ledare från Burma som nu lever i exil i Tyskland.

Läs Khaings berättelse

Ayse: ”Vi tvingas censurera oss själva”

Ayşe Tepe Doğan

Situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet har kraftigt försämrats. De som drabbas värst är personer som verkar för mänskliga rättigheter, journalister, oppositionspolitiker och de som arbetar för kurders rättigheter.

Läs Ayses berättelse

Burma: Fackliga ledare måste gömma sig

Videon ovan är från ett tidigare tillfälle än intervjun. 

Hur är läget i ditt hemland och i din organisation?

I Burma blir det bara värre för varje dag. Det finns nu omkring tio tusen politiska fångar. Över en miljon människor har flytt sina hem. Ungefär en miljon människor har förlorat jobbet och bönderna kan inte odla på grund av strider och minor.

Alla viktigare fackliga ledare är eftersökta av militären. Några av dem har gripits, andra gömmer sig. Det finns fortfarande människor som vågar protestera öppet, men någon normal facklig verksamhet går inte att bedriva. Vårt kontor har utsatts för en räd och militären tog alla dokument.

Vilket slags stöd behöver ni från omvärlden?

Fackförbunden behöver stöd för att vi ska kunna fortsätta kämpa. De fackliga ledare som gömmer sig behöver säkra gömställen och mat. Det behövs stöd till transporter. Vi hoppas också att omvärlden skärper sanktionerna mot militärjuntan.

Hur är din egen personliga situation?

Jag lever nu i exil i Tyskland. Min familj, alltså min mamma, bror och syster, har tagit sig över gränsen till Thailand. Men de har inga pass eller andra dokument så de kan inte ta sig vidare.


Stöd Palmecentrets verksamhet!

Bli månadsgivare

 

 

Turkiet: ”Vi tvingas censurera oss själva”

Hur vill du beskriva situationen i Turkiet och för din organisation?

Situationen när det gäller mänskliga rättigheter har blivit väldigt svår. De som drabbas värst är personer som verkar för mänskliga rättigheter, journalister, oppositionspolitiker och de som arbetar för kurders rättigheter. Till det kommer att korruptionen växer och rättsväsendet inte längre fungerar.

Vår organisation arbetar för att ge kurdiska akademiker en röst. Vi har nyligen åtalats för något som stått i vår tidning, trots att den inte är politisk. Det dyker upp okända människor och ställer frågor när vi har aktiviteter.

Vi tillämpar självcensur. Innan vi till exempel går ut med ett pressmeddelande eller publicerar en rapport så skickar vi den till en jurist som går igenom innehållet. Vi kan bli anklagade för att sprida ”terroristpropaganda” och då kan myndigheterna stänga organisationen.

Vad för slags stöd behöver ni?

Vi får nu stöd från S-kvinnor i Västerbotten och från Palmecentret. Det stödet går både till aktiviteter och den personal vi behöver för att genomföra aktiviteterna. Vi skulle önska att svenskt bistånd blev mer långsiktigt och att vi kunde lita på att vi får resurser under längre tid.

Hur är din personliga situation, är du orolig?

Jag och min familj har aldrig varit trygga. Min äldste bror var journalist och blev skjuten. Min mamma har deltagit i protestaktioner och blev nyligen misshandlad så hon hamnade med på sjukhus. Jag är född in i det här. Men situationen har på senare tid blivit allt svårare.

Detta att president Erdogan ställer krav för att släppa in Sverige och Finland i Nato är det något man hör talas om även i Turkiet?

Erdogan nämner det hela tiden. Valet i Turkiet närmar sig och Erdogan vill visa att han har inflytande. Han njuter av det.

 


Stöd Palmecentrets verksamhet!

Bli månadsgivare

Läget för demokratin snart lika akut som klimathotet

Jimmie Åkesson kan inte välja mellan Biden och Putin, efter att ha fått denna direkta fråga i tv 16 februari i år. Lite drygt en vecka senare anfaller Putins Ryssland Ukraina.

Åkesson och Sverigedemokraterna har sedan dess fördömt Putin och Rysslands krig, med all rätt och säkerligen genuint i många och de flesta fall. Och SD gör nu sitt yttersta för att städa bort alla tecken på de tidigare Putinvänliga strömningar som funnits inom partiet.

Under en lång period tillät partiledningen öppet Putinvänliga tendenser inom partiet. Men också på senare tid har SD jämställt Putins auktoritära politik med det vänsterliberala etablissemanget. Det ena har i sådana fall inte varit bättre än det andra, har det låtit. Det har lett till att SD i konkret politik ofta hamnat på samma sida som Putinvänliga krafter i exempelvis Europaparlamentet.

Högerextrema och populistiska rörelser i Europa

I just EU-parlamentet samlas som bekant de högerextrema och -populistiska partier och rörelser som i vida ordalag skulle kunna benämnas som SDs systerpartier i Europa. I ett försök att göra sitt parti mer rumsrent har SD valt att inte gå med i samma partigrupp, Identitet och Demokrati (ID), som bland andra italienska Lega, franska Nationell Samling, österrikiska Frihetspartiet (FPÖ) och nederländska Frihetspartiet (PVV).

”Ett enkelt svar är att Putin vill splittra Europa och EU. Dessa nationalistiska partier och rörelser delar den viljan i sin EU-kritik.”

 

Partier som i likhet med SD vunnit gehör på både hemmaplan samt i europeiska sammanhang. Att dessa partier är samma andas barn kartlade Olof Palmes Internationella Center redan inför EU-valet våren 2019 med rapportboken ”Ödesvalet – En orosanmälan om ett brunt Europa”.

Något som förenar dem är deras, åtminstone fram till och med 24 februari, öppet positiva inställning till Ryssland. Legas Salvinis och Nationell Samlings Le Pens Putinhyllande i synnerhet, men alltså också inom svenska SD. Varför?

Ett enkelt svar är att Putin vill splittra Europa och EU. Dessa nationalistiska partier och rörelser delar den viljan i sin EU-kritik. Men synen på migration, nationell kultur samt dekadent vänsterliberalism förenar dem också idémässigt.

Auktoritära tendenser på kommunal nivå

SDs tidigare Putinvänliga hållning ger en föraning om vad det skulle innebära om SD fick ett ökat inflytande efter valet 11 september. SD är ett i grunden högerradikalt och auktoritärt parti. I flera av de kommuner där SD i dag styr tillsammans med Moderater (och där KD och olika lokala partier också ofta finns med i koalitionen) försöker partiet ta kontroll över innehållet i kultur, folkbildning och offentlig förvaltning.

I Hörby i Skåne, där SD styr tillsammans med Moderaterna, har hälften av de kommunala cheferna sagt upp sig därför att de ansett det omöjligt att bedriva en seriös förvaltning när SD-politiker lägger sig i vad som måste göras. Den auktoritära politiken går som en röd tråd både i utrikes och inrikesfrågor.

”I flera av de kommuner där SD i dag styr tillsammans med Moderater (och där KD och olika lokala partier också ofta finns med i koalitionen) försöker partiet ta kontroll över innehållet i kultur, folkbildning och offentlig förvaltning.”

 

Efter valet kan Sverige för första gången, beroende på regeringsbildning, få ett högerradikalt parti med ett rejält inflytande. Det är ett hot att ta på allvar.

Frihet i fara

Palmecentrets inledde kampanjen ”Frihet i Fara” 2020 med en rapport om auktoritära ledare och följde i fjol upp med en rapport om civilsamhällen runt om i världen, som i samma auktoritära framfart kraftigt decimerats. Den pågående kampanjens fokus ligger på faran för att dessa högerpopulistiska idéer nu hotar även vår demokrati. Hur det globala och det lokala hänger ihop.

För att demokratin globalt, ute i världen, är på tillbakagång är inte bara Putins Ryssland ett exempel på. Faktum är att 70 procent av jordens befolkning lever i diktaturer och drygt 87 procent i mer eller mindre inskränkta samhällen. Den här utvecklingen har gått snabbt och för bara 10 år sedan var siffrorna betydligt lägre.

”Sverige är globalt sett i minoritet och i ett litet sällskap när det kommer till att vara en fri demokrati. De flesta länder som inte är rena diktaturer är skenbara demokratier, med kraftiga inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter.”

 

Den demokratiska tillbakagången hänger inte sällan samman med högerpopulism och nationalistiska tongångar. Och det handlar inte bara om länder som Filippinerna, där den forne diktatorn Marcos son efterträtt Duterte, Bolsanaros Brasilien eller USA under Trumps tid vid makten. Det handlar om Erdogans Turkiet och EU-länder som Polen och Ungern där den tidigare Putinvännen Orban och hans Fidez nyligen valdes om på nytt.

Sverige är globalt sett i minoritet och i ett litet sällskap när det kommer till att vara en fri demokrati. De flesta länder som inte är rena diktaturer är skenbara demokratier, med kraftiga inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter.

Friheten i vår omvärld och direkta närhet är under attack. Putins krig i Ukraina och hans grumliga motiv visar med all tydlighet detta. Men att hans idévärld och auktoritära ledarstil redan innan krigsutbrottet hade fäste i Europa och världen, och var på frammarsch vet vi också. Precis som kriget nu drabbar oss i Sverige och hela världen direkt och indirekt kommer dessa idéer att göra det i samma takt som de får ökat inflytande i land efter land.

Det kan svenska väljare motverka genom att rösta på alternativ som inte förespråkar dessa idéer och som aktivt kämpar för att stävja utvecklingen av auktoritära och antidemokratiska krafter i vår omvärld.


Frihet i fara

Artikeln publicerades i Aktuellt i Politiken 2/9-2022. 

Gradvis underminering av demokratin det stora hotet

Flera forskningsinstitut har rapporterat att demokratin trycks tillbaka i världen. Enligt V-dem vid Göteborgs universitet levde 70 procent av jordens befolkning i diktaturer förra året. Och andelen länder där yttrandefriheten allvarligt hotas har ökat från 5 procent 2011, till 35 procent tio år senare.

Den demokratiska nedgången visas även i världsfacket ITUC:s årliga ’Global Rights Index’, som mäter hur fackliga rättigheter respekteras runt om i världen. Mätningen för 2022 visade en fortsatt nedåtgående trend; 87 procent av länder inskränker strejkrätten, i 77 procent av länder hindras arbetares kollektiva organisering, och våldet mot fackliga ledare ökar.

Enligt tidskriften The Economist var nedgången för demokratin mellan 2020 och 2021 den största sedan tidningen började mäta demokratin i världen. Många av världens ledare har använt pandemin som svepskäl för att inskränka demokratiska fri- och rättigheter.

En gradvis urholkning

Urholkningen av demokratin sker mer i skymundan än tidigare i historien. I stället för drastiska svängar i auktoritär riktning i form av våldsamma kupper handlar det om gradvis underminering av demokratins institutioner. Genom exempelvis att:

Ojämlikhet och auktoritära allianser drivande

Det finns flera observationer om vad som driver den auktoritära utvecklingen. I viss mån kan det förstås som en motreaktion mot ökade ekonomiska klyftor i samhället. Orättvisor är starka drivkrafter bakom populism och polarisering, och många forskare pekar ut populismens tillväxt som ett av de största hoten mot demokratin.

Tilliten till demokratins institutioner har också varit på tillbakagång i många år i demokratiska och halvdemokratiska stater. Den har minskat som allra mest i Asien, Latinamerika och Östeuropa, men även i USA och resterade Europa har förtroendet backat.

När polariseringen i samhället ökar tenderar människor att bli mer benägna att smutskasta politiska aktörer man inte sympatiserar med. Förtroendet för nyhetskällor minskar och risken för polarisering blir därmed än större. När auktoritära ledare kommer till makten tenderar de att använda retorik för att förtrycka minoriteter och attackera den politiska oppositionen, vilket kan leda till ytterligare polarisering i en ständigt nedåtgående spiral.

Samtidigt är det också uppenbart att auktoritära regimer aktivt sprider sina idéer. Ryssland och Kina är två tydliga exempel.

Auktoritära regimer använder alltmer desinformation för att sprida sina åsikter och för att forma inhemsk och internationell opinion. Mediala kampanjer, falsk statistik och ”fejknyheter” används för att smutskasta motståndare, attackera media och rättfärdiga antidemokratiska auktioner. Denna spridning av desinformation går hand i hand med ökad polarisering och urholkning av liberala demokratiska fri- och rättigheter.

 

Denna artikel är ett utdrag från rapporten ”Demokrati på reträtt: varför ska man bry sig?”. Ladda ner hela rapporten här!


Vad kan vi i Sverige göra för att slå vakt om demokratin?

Läs mer: 4 sätt att ta friheten i försvar

 

 

Fyra sätt att ta friheten i försvar!

1. Ta snacket! Vi måste våga ta snacket när mänskliga fri- och rättigheter ifrågasätts och attackeras, både på hemma- och bortaplan. Ett verktyg för auktoritära regimer är att använda desinformation för att forma opinion – så ta debatten för att kontra antidemokratiska krafter. Läs mer och få hjälp med argument!

2. Stötta våra fackliga kamrater. Påverka ditt fackförbund eller del av arbetarrörelsen att aktivt engagera er för internationella frågor.

Vill du vara med och stötta Palmecentrets fackliga partners med rådgivning och tips om fackligt arbete? Anmäl ditt intresse här, så kontaktar vi dig med mer info!

3. Stå upp för biståndet! Auktoritära ledare talar om nationens egenintresse, samt lobbar för  utträde ur internationella organisationer och avtal. Ett sätt att värna om internationell solidaritet och internationellt samarbete är att stå upp för att 1% av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) ska gå till bistånd.

Genom biståndet kan vi stötta demokratiska krafter i vår omvärld, bidra till att förebygga kriser och konflikter som driver människor på flykt, och bekämpa fattigdom och hunger. Det är en investering i vår gemensamma framtid.

Sätt press på regeringen och politikerna till valet och skriv under uppropet ”Rädda biståndet!”

4. Skänk en gåva eller bli månadsgivare. När motkrafternas kamp hårdnar måste vårt stöd öka! Som månadsgivare visar du på konkret internationell solidaritet varje månad. Din gåva hjälper demokratikämparna att fortsätta sitt arbete för alla människors frihet och rättvisa.

Stöd oss!


Frihet i fara

Quiz: Hur bra koll har du på den globala, auktoritära utvecklingen?

Gör quizet här

Hotet mot Taiwan – i skuggan av Ukraina

På ön Taiwan, öster om Kina, bor 24 miljoner människor som utvecklat en fungerande och innovativ demokrati. Ett land med snabb tillväxt som utvecklar ett modernt välfärdssamhälle. Men ett allt mer aggressivt Kina hotar demokratin. Efter att demokratin i Hongkong krossats riktas nu allt mer uppmärksamhet mot Taiwan. Militära provokationer och hybridattacker är bara några av de metoder vi sett under senare tid. Kina och Ryssland har ingått ett nära partnerskap och stöttar i praktiken varandras militära ambitioner.

På kort tid har situationen i världen förändrats dramatiskt. Rysslands invasion i Ukraina, som få trodde skulle ske, är nu verklighet. Kinas agerande i Hongkong, mot Taiwan och i Sydkinesiska havet är allvarligt. Vad händer i relationen Taiwan–Kina? Och vad beror det på? Vad gör Sverige och EU för att stötta demokratin? Det är hög tid att Taiwans utsatthet uppmärksammas. Gör vi tillräckligt? Vad kan vi göra?

Seminarium i Almedalen tisdagen den 5 juli kl. 9–10.00
Folkets Bio, Adelsgatan 39, Visby – eller live på Facebook. 

Titta på Facebook!

Medverkar gör bland andra:

Vincent Yao, Taiwans representant i Sverige
Kerstin Lundgren, riksdagsledamot för Centerpartiet, sitter i utrikesutskottet
Mathias Tegnér, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, sitter i näringsutskottet
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Håkan A Bengtsson, VD för Arenagruppen
Björn Jerdén, Chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina


Seminariet arrangeras av Arenagruppen och Olof Palmes Internationella Center

 

 

 

 

Ny rapport: Demokratin på reträtt – därför ska vi bry oss

Demokratin är på tillbakagång. Bara under 2021 genomfördes den största ökningen av kupper under de senaste två decennierna. Men det stora hotet handlar i dag inte om våld och kupper. Det handlar snarare om en gradvis förändring där den sittande regeringen urholkar de liberala och demokratiska rättigheterna, som fria och rättvisa val, yttrandefriheten och likhet inför lagen.

Läs rapporten!

Rapporten är framtagen av Tankesmedjan Tiden, LO och Olof Palmes Internationella Center. Rapportförfattare är Johan Sjölander och Lisa Weegar.


2021 levde 70 procent av världen befolkning i diktaturer. 2011 var den siffran 49 procent (källa: V-dem).

 

Processen när det gäller hur länder går mot ett mer auktoritärt styre följer ofta ett likartat mönster:

 

 

Demokratin på reträtt: Varför ska man bry sig?

Läs rapporten!

Demokratin är på tillbakagång. Runt om i världen vinner auktoritära och nationalistiska krafter mark samtidigt som demokratiska och fackliga rättigheter pressas tillbaka. I vår integrerade värld är det ingen som undgår konsekvenserna av en alltmer odemokratisk värld. Hur påverkar egentligen den globala demokratiska nedgången oss i Sverige? Vad kan vi göra för att vända trenden?

Tankesmedjan Tiden har tillsammans med LO och Olof Palmes Internationella Center tagit fram rapporten ”Demokratin på reträtt: Varför ska man bry sig?”. Rapporten visar på konsekvenserna av det krympande demokratiska utrymmet i världen. Rysslands hade inte invaderat Ukraina om man haft samma demokratinivå som för 30 år sedan. I en mer auktoritär värld minskar vår förmåga att tackla klimatkrisen, svenska löner och arbetsvillkor påverkas negativt.

Sveriges långa tradition av fackligt engagemang och internationellt solidaritetsarbete behövs mer än någonsin idag. Både för att stå upp för människovärdet/demokratin där behovet är som störst, men också för att säkra en trygg och rättvis framtid för oss själva. Rapporten visar vad som behöver göras.

Välkomna att lyssna på seminarium på LO!

Tidens Johan Sjölander och Lisa Weegar kommer att presentera rapporten. Därefter kommer en diskussion föras med Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center, och Oscar Ernerot, chef för LOs internationella enhet.

Maria Arkeby, biträdande verksamhetschef för Tankesmedjan Tiden, modererar samtalet. Fika serveras från 14:00.


Arrangörer och rapportförfattare: Tankesmedjan Tiden, LO och Olof Palmes Internationella Center.