Enligt utrikesminister Tobias Billström var Sveriges feministiska utrikespolitik en etikett snarare än ett politiskt ramverk. Att slopa den skulle därför inte göra särskilt stor skillnad på innehållet.
Palmecentret sammanställde 2018 en rapport om effekterna av Sveriges feministiska utrikespolitik. Den visade att ”etiketten” hade betydelse, eftersom den också rymde en utrikespolitik som satte jämställdhetsfrågor på den internationella agendan. Inte minst i FN:s säkerhetsråd.
Så vad sänder slopandet av ”etiketten” för budskap? I tider av kamp mot förtryck, våld och för rätten till sin egen kropp i Afghanistan, Iran, Mexiko, USA och på många andra platser.
Särskilt i kombination med nedskärningar i biståndet. För vi vet att kvinnorna – som redan i dag utgör 70 procent av världens fattiga – drabbas värst när den rika världen tittar bort. Precis som att vi vet att satsningar på flickor och kvinnor betalar sig mest.
En feministisk utrikespolitik är därför mer än en etikett. Det är ett åtagande och ett löfte att världens kvinnor och flickor inte glöms bort.
I What about Sweden’s Feminist Foreign Policy – Voices from around the world (2018) intervjuar Anna-Karin Johansson åtta inflytelserika personer från runt om i världen och i Sverige om den feministiska utrikespolitikens avtryck.
Ge ditt stöd till människor och folkrörelser som kämpar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Bli månadsgivare till Palmecentret eller swisha en gåva till 123 24 060 72.
Just nu pågår en feministisk revolution i Iran. Unga kvinnor kastar de påtvingade slöjorna och klipper håret för att visa sitt ursinne över regimens mord på Jina (Mahsa) Amini. De som protesterar riskerar sina liv när de står upp mot förtryckarna, som brutalt slår tillbaka med massarresteringar, misshandel och framtvingade bekännelser. Trots detta fortsätter en bred opposition att protestera för sina grundläggande mänskliga rättigheter. Vad händer i landet och hur ser kvinnors situation ut? Vilken roll har kvinnorörelsen för oppositionen i landet?
Under samtalet uppmärksammar vi den fängslade författaren och människorättsjuristen och nyblivna Olof Palmepristagaren Narges Mohammadi med en direktrapport från händelserna i Iran och hur ordet används för att stärka kvinnornas kamp.
Fem kvinnorättsaktivister och organisationer som gör världen bättre
Namibia: Women’s Leadership Centre
Women’s Leadership Centre (WLC) arbetar med att stärka kvinnor att ta tillvara sina rättigheter och vara politiska aktörer i samhället. De har bland annat mobiliserat 190 organisationer för att protestera mot en planerad oljeborrning i Kavangoregionen. Borrningsprojektet kommer få allvarliga konsekvenser för miljön och sanfolket i området.
Filastiniyat är en palestinsk civilsamhällesorganisation som vill öka kvinnors och ungdomars deltagande i samhället. De arbetar bland annat med att stärka och stötta kvinnliga journalister i Palestina.
Eren Keskin är människorättsjurist och medordförande i IHD, Turkiets mest kända organisation för mänskliga rättigheter. Sedan 1990-talet har hon engagerat sig i minoritetsfrågor och erbjudit avgiftsfri juridisk assistans till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr av statliga styrkor. Arbetet har gjort henne till måltavla för Erdoganregimen.
Ikhwezi Women’s Support Centre arbetar med att ge stöd till våldsutsatta kvinnor och barn i Cathcart i de östra delarna av Sydafrika. Förutom stöd till offer håller Ikhwezi i utbildningar och pratar i skolor. Genom ett särskilt program engageras män att arbeta mot könsbaserat våld och sexuella trakasserier.
Nordmakedonien: Kristina Ampeva och Glasen Tekstilec
Kristina Ampeva fick själv sparken från en textilindustri efter att ha kritiserat arbetsförhållandena. Då grundade hon organisationen Glasen Tekstilec för att stödja andra kvinnor i samma situation. Glasen Tekstilecs arbete har uppmärksammats och fått regeringen att inleda en dialog med dem och textilföretagen om förbättrade arbetsvillkor.
Tack vare dessa och många andra kvinnorättskämpars arbete bli världen hela tiden lite mer jämställd och lite bättre.
Ge ditt stöd till dem och till folkrörelser som kämpar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Bli månadsgivare till Palmecentret eller swisha en gåva till 123 24 060 72.
Nu krävs handling för Irans folk
I höstas greps 22-åriga Jina Masha Amini av Irans sedlighetspolis. De tyckte inte hennes slöja var tillräckligt täckande. Efter några dagars fångenskap var hon död. Mördad av en regim som gör allt för att stoppa kvinnors frihet.
För att visa sitt ursinne har Irans kvinnor sedan dess protesterat mot den politik och de lagar som begränsar och inskränker deras liv och rättigheter sedan den islamiska regimen tog makten 1979. Under parollen ”Kvinna, liv, frihet” har protesterna spridit sig. Alla samhällsklasser visar nu sin vrede genom demonstrationer och strejker. Med i kampen finns Irans fria fackföreningar som fortsatt sitt fackliga arbete, trots mångårigt förtryck. Ett stort antal fackliga ledare sitter sedan länge i fängelse. Många har mördats.
Regimen har inte lyckats slå ner de folkliga protesterna och blir nu allt mer desperat. Fredliga demonstrationer möts av brutalt våld från den iranska statens militär, Revolutionsgardet. Dödsoffren blir allt fler. Fängslade utsätts för våldtäkt och tortyr. Många har efter orättvisa och snabba rättegångar avrättats i vad som måste betraktas som statligt sanktionerade mord. Kampen för frihet, jämlikhet och jämställdhet är bokstavligen på blodigt allvar.
Inom arbetarrörelsen vet vi att internationell solidaritet ger resultat, även om kampen ofta är lång och svår. Därför kommer vi aldrig att svikta i vårt solidaritetsarbete med det iranska folket.
Men det räcker inte med ord. Nu krävs handling!
Avrättningarna i Iran måste stoppas och ansvar utkrävas för de avrättningar som hittills har skett. Alla som fallit offer för våldet måste få en oberoende utredning. Förövarna måste lagföras.
Det internationella samfundet måste, i ord och i handling, visa sitt stöd för kvinnornas kamp för mänskliga rättigheter, frihet, demokrati och jämställdhet.
Alla fängslade fackliga företrädare och andra politiska fångar måste omedelbart friges.
EU-sanktionerna mot regimens företrädare och deras anhöriga måste skärpas
Det statliga iranska Revolutionsgardet måste terrorstämplas.
Det internationella samfundet måste uttala ett tydligt stöd för demonstranterna och stödja det iranska folket med tillgång till internet och stärka skyddet för MR-aktivister som behöver en fristad.
De regimstyrda så kallade arbetarorganisationerna får inte tillåtas att representera Irans arbetstagare i ILO och andra internationella sammanhang.
Underskrivet av Olof Palmes Internationella Center och våra medlemsorganisationer:
S-kvinnor
LO Sverige
Facket Kommunal
Transportarbetareförbundet
ABF
Socialdemokraterna
SSU
S-Studenter
HBT-Socialdemokrater
Socialdemokrater för tro och solidaritet
Hyresgästföreningen
Folkets hus och parker
Handelsanställdas förbund
Seko
Byggnads
IF Metall
Unga örnar
Livsmedelsarbetarförbundet
Fastighets
Hotell- och restaurangfacket
Elektrikerna
Pappers
Målarna
Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch
Musikerförbundet
Verdandi
Föreningen arbetarrörelsens folkhögskolor
Internationell utblick: Iran, kvinnorna och revolutionen
Missnöjet över bristen på demokrati, mänskliga rättigheter, förtrycket och kvinnornas diskriminerade situation har pyrt länge i dagens Iran. Moralpolisens ingripande mot 22 åriga Jina Amini i september för att hon inte bar sjal på huvudet, och som ledde till hennes död, har intensifierat de folkliga protesterna och lett till omfattande demonstrationer både i Iran och utomlands. Regimen beordrade hårda repressalier mot de protesterande som förorsakat många dödsfall. Flera dödsstraff har utdömts. Iranska kvinnor har gått i täten för motståndet. Man kan tala om två revolutioner i en, dels en kvinnorevolution för förbättrade rättigheter, dels en revolution med krav på demokrati.
Medverkande:
Fataneh Farahani, professor i etnologi, Stockholms universitet Elisabeth Löfgren, Svenska Pen, ordförande i Fängslade författares kommitté Peimaneh Mollazehi, författare och människorättsaktivist född i Baluchistan i sydöstra Iran
Årets Palmepris till frihetskämpar i Ukraina, Turkiet och Iran
Årets Olof Palmepris tilldelas Marta Chumalo, Ukraina, Eren Keskin, Turkiet och Narges Mohammadi, Iran. För deras kamp för kvinnors frihet, i en tid då mänskliga rättigheter hotas av krig, våld och förtryck. Med sina liv och sina handlingar har dessa tre kvinnor tillsammans med många medsystrar inspirerat andra och genom sitt engagemang har de gått före och banat väg för de modiga unga kvinnor och män som nu tar kampen vidare för allas våra grundläggande mänskliga rättigheter.
Marta Chumalo
Marta Chumalo är feminist, genusexpert och psykolog. Som medgrundare till frivilligorganisationen Women’s Perspectives Centre har hon i 20 år arbetat med att stärka kvinnor utsatta för våld. Alltsedan 2014 och särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Marta Chumalo varit djupt engagerad i att informera om krigets effekter och möta behoven hos dess offer. Marta Chumalo kräver bland annat en effektiv implementering av Istanbulkonventionen för att ge stöd till krigets offer för sexuellt våld.
Eren Keskin
Eren Keskin är en människorättsadvokat som under decennier försvarat diskriminerade grupper i Turkiet; etniska minoriteter, hbtqi-personer och flyktingar. Anklagelser och mordhot har riktats mot henne, liksom fler än hundra åtal. Hon har också fängslats för sina åsikter alltmedan Amnesty International förklarade henne som samvetsfånge. Genom att bilda The Association of Legal Aid against sexual violence har hon under årens lopp fått flera militära och höga myndighetspersoner åtalade för grova brott.
Narges Mohammadi
Narges Mohammadi är journalist och människorättsaktivist som under årtionden varit en central person i kampen för kvinnors rättigheter och yttrandefrihet i Iran. Hon är en av grundarna till Iranian National Peace Council och förgrundsgestalt i organisationer som Defenders of Human Rights Centre och Legam (Campaign for Step-by-Step Abolition of the Death Penalty). För sitt engagemang har Narges Mohammadi gripits upprepade gånger och avtjänat flera fängelsestraff. Sedan november 2021 sitter hon i det ökända Evinfängelset i Teheran, dömd för att ”sprida propaganda med avsikt att skada staten”.
Pristagarna tilldelas ett diplom och en prissumma på vardera 33 000 USD.
Prisceremoni
Onsdagen den 1 februari tilldelas pristagarna Palmepriset vid en ceremoni i Stockholms Konserthus med start klockan 16:00. Prisceremonin kommer även att sändas live på minnesfondens hemsida.
På ceremonin deltar Marta Chumalo, pristagare, Eren Keskin, pristagare (digitalt), Stefan Löfven, ordförande Olof Palmes minnesfond, Joakim Palme, Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center. Narges Mohammadi, pristagare, kommer att vara representerad.
Musik framförs av Systrarna Sahin.
För mer information, kontakta Minnesfondens kansli på info@palmefonden.se eller 08 677 57 90.
Fakta om Olof Palmepriset:
Styrelsen för Olof Palmes Minnesfond beslutade den 6 februari 1987 att inrätta ett Olof Palmepris. Priset delas ut årligen för särskilt betydande insatser i Olof Palmes anda. Pristagaren/pristagarna får förutom ett diplom en prissumma om totalt 100 000 USD.
”Tillsammans kan vi motarbeta det könsbaserade våldet”
I förra veckan avslutades 16 Days of Activism. Det är en internationell kampanj där organisationer och privatpersoner runtom i världen uppmärksammar kampen för att motverka könsbaserat våld. Kampanjen tar avstamp i den internationella dagen mot våld mot kvinnor den 25 november, och avslutas den 10 december på den internationella dagen för mänskliga rättigheter.
Likt tidigare år har kvinnorättsorganisationen Ikhwezi Women’s Support Centre engagerat sig i kampanjen, med ett gediget arbete digitalt så väl som i staden Cathcart med omnejd. I deras digitala kanaler har fokus legat på att inspirera till aktivistiska handlingar, medan arbetet i staden har handlat om att utbilda kvinnor inom entreprenörskap. Syftet har varit att uppmuntra kvinnor att starta eget, för att öka deras ekonomiska självständighet och minska risken för att de blir beroende av män för att klara sig.
Linda Brukwe, som leder Ikhwezi, berättar om kampanjen:
Vad är 16 Days of Activism och varför är det viktigt?
– 16 Days of Activism är en kampanj som skapades med syftet att motverka könsbaserat våld. Under kampanjens gång bedriver organisationer kontinuerliga evenemang. Kampanjen är betydelsefull då den belyser en oerhört viktig fråga, samtidigt som den ger organisationer likt vår, och andra aktörer, möjlighet att engagera oss djupare i frågan.
Vad har Ikhwezi jobbat med under kampanjen i år?
– Vi började med att hålla i ett evenemang den 25 november med fokus på entreprenörskap för kvinnor. Syftet var att stärka kvinnor ekonomiskt så att risken för att de blir beroende av män för att klara sig minskar. Sedan har vi fortsatt med dessa evenemang i olika städer ända fram till den sista dagen av kampanjen. I Cathcart avslutades 16 Days of Activism med ett stort evenemang som borgmästaren deltog i.
– Vi har också fört en kampanj i våra digitala kanaler, samt varit med i radio och pratat om ämnet. Utöver det har vi drivit ett samarbete med en organisation som arbetar med barns rättigheter. Det samarbetet resulterade i en guide för barns säkerhet.
Hur kan människor engagera sig i 16 Days of Activism?
– På en högre nivå så tror vi att samarbete är en god idé. Vi tror starkt på att vi kan uppnå mycket genom att som organisationer gå samman under denna kampanj och samarbeta för att belysa ämnet. Som privatperson kan man göra allt från att delta i evenemang likt de vi har hållit i till att prata om ämnet. Exempelvis genom att dela sina åsikter och prata om hur det är i staden eller byn man lever i. Ingen handling är för liten!
Linda Brukwe och Ikhwezis styrelseordförande Lucy Kapa samt styrelsesekreterare Ruth Mnyengeza talar på ett evenemang under ”16 days of activism”. Foto: Karolina Jurcevic
***
Ikhwezi är en av våra partnerorganisationer i Sydafrika och får stöd av S-kvinnor genom Palmecentret.
Den här artikeln är skriven av vår praktikant Karolina:
Mitt namn är Karolina och jag är en utbildad kommunikatör och grafisk designer på 27 år. De senaste månaderna har jag gjort min praktik på kvinnorättsorganisationen Ikhwezi Women’s Support Centre i Cathcart, där jag har arbetat med sociala medier och marknadsföring.
Mitt dagliga arbete har inkluderat allt från att följa med som fotograf på evenemang till att skapa innehåll till organisationens digitala kanaler och utveckla deras hemsida. Hela tiden med Ikhwezis huvudsakliga syfte i tankarna – att hjälpa till att minska det könsbaserade våldet och antalet kvinnomord i Cathcart och dess närområde.
Stötta fackliga kamrater och demokratikämpar i Iran
Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter. Skriv under och kräv att våra fackliga kamrater och andra orättvist fängslade i Iran omedelbart friges.
Namninsamlingen är stängd
Namninsamlingen är ett initiativ tillsammans med LO och kommer lämnas till politikerna i riksdagen. Uppdateringar kommer.
Läs LO, TCO och Saco:s brev till den iranska ambassadören i Sverige.
”Stödet gör oss starkare”
Nadia April arbetar på Womens Leadership Centre (WLC) i Namibia. De arbetar med att stärka kvinnor och unga kvinnor, särskild i marginaliserade grupper, att ta tillvara sina rättigheter och vara politiska aktörer i samhället.
I Namibia finns ursprungsbefolkningen sanfolket, som har lidit hårt under förtrycket från vita kolonisatörer. De senaste åren har de drivit en kampanj med protester och marscher mot oljeborrningen i Kavangoregionen, som den namibiska regeringen och ett kanadensiskt företag vill driva genom. Det skulle innebära en enorm miljökatastrof och förstöra grundvattnet.
Stödet stärker deras röst
– Tack vare Olof Palmes Internationella Center har vi fått internationellt stöd och uppmärksamhet. Och möjligheter att knyta kontakter med andra nätverk i Afrika och globalt, vilket gör oss starkare och underlättar vårt arbete, säger Nadia.
WLC och Nadia har bland annat kunnat delta i klimatprotester utanför Namibia, som i Sverige och på klimatkonferensen Stockholm +50 i juni 2022.
– Där satt jag i panelen om rättvis omställning och kunde verkligen föra ut våra lokala perspektiv. Vi ser ett direkt samband mellan att rädda miljön och leva mer jämlikt. Och hur klimatomställningen påverkar oss lokalt ute i landet i Namibia och problemet med att politiker på hög nivå inte lyssnar på våra förslag till lösningar och metoder, som vi vet har fungerat genom århundranden. De är inte möjliga nu genom de senaste decenniernas västerländska industrilösningar, som är direkt och påvisbart förödande för miljön.
Utmaning att få alla delaktiga
Nadia berättar att planerna för det fortsatta arbetet är att fortsätta bjuda på ett starkt motstånd.
– Vi håller på att omgruppera och överväga hur vi verkligen ska nå människors hjärtan och vilja att ändra sina beteenden, så att vi är fler som bidrar till omställningen, säger hon.
Den stora utmaningen är att nå den fattigaste urbefolkningen, som egentligen har minst medel för att ställa om. Men som också behövs för att göra det möjligt.
– Utmaningen är att få alla delaktiga och aktiva utan att förbli passiva och tycka att det är de vitas ansvar. Vi försöker göra det genom kultur, musikkonserter, serieteckningar. Vi håller också på att undersöka möjligheten att starta ett folkets parlament, berättar Nadia.
– Vi har lärt oss hur andra kommunicerar effektivt, för att göra ännu mer motstånd och sätta press. Det har betytt mycket för mig och utvecklat min förmåga att kunna bidra ännu mer som en motkraft. Jag vill därför säga stort tack för den möjligheten som Palmecentret ger mig.
I över 40 år har den iranska regimen hållit sin befolkning gisslan och förvägrat dem grundläggande fri- och rättigheter. Vi stödjer de fredliga demonstrationerna i Iran och fördömer regimens brutala svar mot demonstranter och kritiker. Vi uppmanar utrikesdepartementet att kalla upp den iranska ambassadören i Sverige och EU att införa nya riktade sanktioner mot den iranska regimen.
Den islamiska regimen kränker kvinnor och tvingar dem bland annat att täcka håret när de vistas utanför hemmet. Den 22-åriga Jina (Mahsa) Amini greps den 16 september vid ett besök i Teheran. Gripandet skedde för att hennes huvudbonad (hijab) inte satt på rätt sätt enligt sedlighetspolisen, även kallad moralpolisen. Hon kom senare att mista livet efter att ha misshandlats av sedlighetspolisen.
Med början i Jinas hemstad Saqqez, i provinsen Kurdistan, har landsomfattande protester och strejker inletts över hela Iran. Ett dussintal demonstranter har dödats av iranska styrkor och hundratals människor har gripits, inklusive människorättsaktivister, journalister, kulturprofiler och idrottare som har uppmärksammat dödsmisshandeln av Jina Amini. Dessa bör omedelbart friges.
Vi uttrycker vårt stöd för folket i Iran och dess legitima krav att bestämma över sina liv, sin framtid och att få leva fritt från den iranska regimens tyranni.
Vidare fördömer vi iranska revolutionsgardets bombningar av de kurdisk-iranska oppositionella partiernas bas i kurdiska regionen i Irak.
Olof Palmes Internationella Center SSU ABF-förbundet ABF Södertälje/Nykvarn Akademikerförbundet SSR S-kvinnor Västerbotten Umeå Arbetarkommun IF-Metall Västra Skaraborg Marieborgs Folkhögskola The Association of Legal Aid against Sexual Violence in Turkey IHD – Human Rights Association in Diyarbakir Baytna Syria Syrian Women’s Network FESTU – The Federation of Somali Trade Unions Democracy and Worker’s Rights Center, Palestine Palestinian Youth Union Palestinian Peace Coalition
Den här webbsidan använder cookies så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookieinformationen sparas i din webbläsare, och utför olika funktioner, som t.ex. att känna igen dig när du kommer tillbaka till sidan. Detta gör i sin tur att vi kan förstå vilka delar av sidan du använder mest och finner viktiga.
Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies ska alltid vara påslagna så vi kan spara dina preferenser för cookie-inställningar.
Om du inaktiverar den här cookien kommer vi inte kunna spara dina preferenser. Det betyder att varje gång du besöker sidan kommer du att bli tillfrågad om cookies igen.
Cookies från tredje part
Den här webbsidan använder Google Analytics, Meta/Facebook för att samla anonym information så som antal besökare, och vilka sidor som är populärast.
Om du håller den här cookien påslagen hjälper det oss att förbättra webbsidan.
Please enable Strictly Necessary Cookies first so that we can save your preferences!
ENG
