Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

”Stödet gör oss starkare”

Nadia April arbetar på Womens Leadership Centre (WLC) i Namibia. De arbetar med att stärka kvinnor och unga kvinnor, särskild i marginaliserade grupper, att ta tillvara sina rättigheter och vara politiska aktörer i samhället.

I Namibia finns ursprungsbefolkningen sanfolket, som har lidit hårt under förtrycket från vita kolonisatörer. De senaste åren har de drivit en kampanj med protester och marscher mot oljeborrningen i Kavangoregionen, som den namibiska regeringen och ett kanadensiskt företag vill driva genom. Det skulle innebära en enorm miljökatastrof och förstöra grundvattnet.

Stödet stärker deras röst

– Tack vare Olof Palmes Internationella Center har vi fått internationellt stöd och uppmärksamhet. Och möjligheter att knyta kontakter med andra nätverk i Afrika och globalt, vilket gör oss starkare och underlättar vårt arbete, säger Nadia.

WLC och Nadia har bland annat kunnat delta i klimatprotester utanför Namibia, som i Sverige och på klimatkonferensen Stockholm +50 i juni 2022.

– Där satt jag i panelen om rättvis omställning och kunde verkligen föra ut våra lokala perspektiv. Vi ser ett direkt samband mellan att rädda miljön och leva mer jämlikt. Och hur klimatomställningen påverkar oss lokalt ute i landet i Namibia och problemet med att politiker på hög nivå inte lyssnar på våra förslag till lösningar och metoder, som vi vet har fungerat genom århundranden. De är inte möjliga nu genom de senaste decenniernas västerländska industrilösningar, som är direkt och påvisbart förödande för miljön.

Utmaning att få alla delaktiga

Nadia berättar att planerna för det fortsatta arbetet är att fortsätta bjuda på ett starkt motstånd.

– Vi håller på att omgruppera och överväga hur vi verkligen ska nå människors hjärtan och vilja att ändra sina beteenden, så att vi är fler som bidrar till omställningen, säger hon.

Den stora utmaningen är att nå den fattigaste urbefolkningen, som egentligen har minst medel för att ställa om. Men som också behövs för att göra det möjligt.

– Utmaningen är att få alla delaktiga och aktiva utan att förbli passiva och tycka att det är de vitas ansvar. Vi försöker göra det genom kultur, musikkonserter, serieteckningar. Vi håller också på att undersöka möjligheten att starta ett folkets parlament, berättar Nadia.

­ – Vi har lärt oss hur andra kommunicerar effektivt, för att göra ännu mer motstånd och sätta press. Det har betytt mycket för mig och utvecklat min förmåga att kunna bidra ännu mer som en motkraft. Jag vill därför säga stort tack för den möjligheten som Palmecentret ger mig.

Nadia April på Stockholm+50-konferensen
Nadia April på klimatkonferensen Stockholm +50. 

Läs mer om WLC


GÖR MER DEMOKRATI – STÖD VÅRT ARBETE:

Ge en gåva

Stöd den feministiska revolutionen i Iran

Nu pågår en feministisk revolution i Iran. Unga kvinnor kastar de påtvingade slöjorna och klipper håret för att visa sitt ursinne över regimens mord på Jina (Mahsa) Amini. Skolflickor, studenter, unga män, lärare, oljearbetare – en växande massa manifesterar sin solidaritet och sin vrede. Många av de unga som protesterar har föräldrar som sitter i regimens fängelser för att de kämpat för fackliga och samhälleliga rättigheter. De vågar sina liv när de står upp mot förtryckarna, som brutalt slår tillbaka med massarresteringar, misshandel och framtvingade bekännelser.

Regimen tvekade inte att mörda 16-åringarna Nika Shakarami och Sarina Esmailzadeh för att de hade modet att kräva sina mänskliga rättigheter.

Kommunal tillsammans med systerförbunden inom PSI (den internationella fackliga organisationen för offentliga tjänster) bjuder in till manifestation torsdag kl 17.00 för att visa vår solidaritet med Irans folk.

Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter.

Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter.

Kvinna, liv, frihet!

 

Dessa kommer att tala under manifestationen:

Malin Ragnegård, ordförande Fackförbundet Kommunal

Veronica Magnusson, ordförande Fackförbundet Vision

Britta Lejon, ordförande Fackförbundet ST

Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR

Gabriella Laveccia, ordförande Fackförbundet SEKO

Sophia Godau, Förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet.

Asal Feridanian, fackligt förtroendevald och medlem i Kommunal Stockholm.

 

Till Facebook-evenemanget

Till stöd för folket i Iran – omvärlden, agera!

I över 40 år har den iranska regimen hållit sin befolkning gisslan och förvägrat dem grundläggande fri- och rättigheter. Vi stödjer de fredliga demonstrationerna i Iran och fördömer regimens brutala svar mot demonstranter och kritiker. Vi uppmanar utrikesdepartementet att kalla upp den iranska ambassadören i Sverige och EU att införa nya riktade sanktioner mot den iranska regimen.

Den islamiska regimen kränker kvinnor och tvingar dem bland annat att täcka håret när de vistas utanför hemmet. Den 22-åriga Jina (Mahsa) Amini greps den 16 september vid ett besök i Teheran. Gripandet skedde för att hennes huvudbonad (hijab) inte satt på rätt sätt enligt sedlighetspolisen, även kallad moralpolisen. Hon kom senare att mista livet efter att ha misshandlats av sedlighetspolisen.

Med början i Jinas hemstad Saqqez, i provinsen Kurdistan, har landsomfattande protester och strejker inletts över hela Iran. Ett dussintal demonstranter har dödats av iranska styrkor och hundratals människor har gripits, inklusive människorättsaktivister, journalister, kulturprofiler och idrottare som har uppmärksammat dödsmisshandeln av Jina Amini. Dessa bör omedelbart friges.

Vi uttrycker vårt stöd för folket i Iran och dess legitima krav att bestämma över sina liv, sin framtid och att få leva fritt från den iranska regimens tyranni.

Vidare fördömer vi iranska revolutionsgardets bombningar av de kurdisk-iranska oppositionella partiernas bas i kurdiska regionen i Irak.

Olof Palmes Internationella Center 
SSU
ABF-förbundet
ABF Södertälje/Nykvarn
Akademikerförbundet SSR
S-kvinnor Västerbotten 
Umeå Arbetarkommun
IF-Metall Västra Skaraborg
Marieborgs Folkhögskola 
The Association of Legal Aid against Sexual Violence in Turkey
IHD – Human Rights Association in Diyarbakir
Baytna Syria
Syrian Women’s Network
FESTU – The Federation of Somali Trade Unions
Democracy and Worker’s Rights Center, Palestine
Palestinian Youth Union
Palestinian Peace Coalition

Deltagare på konferens i Istanbul
Från konferensen i Istanbul

VÄLJARNAS VALSTUDIO: Dags att de globala frågorna tar plats i valdebatten

Sverige kan och ska inte vända världen ryggen. Alla kriser just nu – klimatet, ekonomin, hungern, energin, säkerheten och demokratin – är globala.

Vår tids stora frågor känner inga geografiska gränser, vilket vi mycket påtagligt märker. Därför är det viktigt med ett bibehållet och starkt bistånd.

Och det betyder att vilka vi röstar på i valet nu i september faktiskt spelar roll.

Medverkande:

Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Maria Nyberg, generalsekreterare Union to Union

Titta på Facebook!

Samtalet arrangeras av ABF Stockholm och Olof Palmes Internationella Center

OM VÄLJARNAS VALSTUDIO:

Inför valet 2022 öppnar ABF Stockholm en valstudio för att tillsammans med relevanta aktörer diskutera de mest brännande ämnena.

Live på Facebook 6 – 8 september från deras studio i ABF Huset. Välkommen att delta, kommentera och engagera dig inför valet!

Ikhwezi Women’s Support Centre och S-kvinnor lär av varandra

År 1997 hade Sydafrika just lämnat ett brutalt apartheidsystem. Men ett annat förtryck fanns kvar: det patriarkala.

– På den tiden visste kvinnor inget om sina rättigheter, säger Linda Brukwe som leder Ikhwezi Women’s Support Centre i landet.

Ikhwezi startade för 25 år sedan och är verksam i Cathcart på landsbygden i de östra delarna av Sydafrika. Syftet är att ge stöd till kvinnor och barn som utsatts för våld och övergrepp. Linda Brukwe misshandlades själv psykiskt och fysiskt av sin make under många år. När hon fick information från Ikhwezi engagerade hon sig för att lära andra kvinnor att de inte behöver utstå samma sak.

– Två av tre kvinnor i området är utsatta för någon form av våld… eller, jag tror att det egentligen är nästan alla. Vi måste stoppa det!

Enligt Linda Brukwe är patriarkala strukturer inom xhosakulturen en bidragande faktor, liksom arbetslöshet och fattigdom. Under pandemin har hon sett en dramatisk ökning i våldet mot kvinnor när människor varit hänvisade till hemmet, männen har förlorat jobb och alkoholmissbruket blivit än mer utbrett.

Samarbete med svenska S-kvinnor

Ikhwezi stöds genom Palmecentret av S-kvinnor (på förbundsnivå) sedan 2016. Förbundssekreterare Nina Unesi har själv besökt organisationen.

– Ikhwezi har etablerat sig så starkt att det har blivit självklart för omgivningen att fråga om deras kunskap i allt som rör våld mot kvinnor. De belyser frågorna, engagerar området och blir tillfrågade om kunskap. Ikhwezi är som en spindel som håller samman det sociala nätverket och samarbetar med kommunpolitiker, socialtjänst, sjukvården och polis.

Linda Brukwe säger att stödet från Palmecentret har gjort det möjligt för Ikhwezi att utbilda de här aktörerna i attityd och arbetssätt.

– Det är viktigt att jobba nära varandra så att våldsdrabbade kvinnor känner att de tas på allvar. Annars kommer de inte att anmäla.

På polisstationen i Cathcart har Ikhwezi inrättat ett särskilt rum så att våldsdrabbade kvinnor kan göra anmälan i avskildhet samt få stöd och information. Ikhwezi håller också kontakt med kvinnan, fungerar medlande och följer henne till tingsrätten. Dessutom driver de sedan länge ett härbärge för kvinnor och barn utsatta för våld och övergrepp.

”Vi lär oss av varandra”

Många angränsande kommuner har liknande problem och tillsammans med S-kvinnor har Ikhwezi byggt upp ett nätverk för samarbete mellan lokala organisationer. Ikhwezi som har lång erfarenhet passar bra som samordnare och ingår också i ett större nätverk som lobbar för nationell förändring.

– Det visar att samarbete är en framgångsmetod, säger Nina Unesi som hoppas att fler kvinnodistrikt utöver Stockholms län ska ge stöd till organisationer i det lokala nätverket.

– På så sätt skulle vi tillsammans kunna lyfta frågorna i ett stort område i Sydafrika och gemensamt åka dit för studiebesök och aktiviteter. Samtidigt som de sydafrikanska organisationerna också samverkar.

Enligt Linda Brukwe har plattformen gjort det möjligt att dela erfarenheter. Samarbetet med Sverige har stärkt Ikhwezi organisatoriskt och gett nya insikter.

– Många tror att det som händer här är unikt. Men genom det här partnerskapet lär vi oss av varandra.

Påverkansarbete som ger resultat

Förutom stöd till offer håller Ikhwezi i utbildningar och pratar i skolor. Genom ett särskilt program engageras män att arbeta mot könsbaserat våld och sexuella trakasserier. Påverkansarbete sker bland annat genom protestmarscher. År 2018 var Ikhwezi del av de nationella demonstrationerna #TotalShutdown. De har gjort skillnad.

– Rättsfallen ges prioritet och hårda straff utdöms. Fortfarande finns många utmaningar men vi kvinnor tas på allvar på ett annat sätt än tidigare, säger Linda och återger två domar.

I det första fallet fick en kvinna Ikhwezis stöd för att få skyddsåtgärder beviljade av tingsrätten. Hon mördades ändå av sin man men organisationens lobbyarbete och protestmarscher bidrog till att maken dömdes till ett hårt fängelsestraff – 34 år. I ett annat fall våldtogs ett barn av tillsyningsmannen på det jordbruk där familjen arbetade. Barnet och mamman kunde stanna sex månader på Ikhwezis härbärge medan mannen dömdes till 20 år.

Protester mot mäns våld mot kvinnor
Foto: Ikhwezi Women’s Support Centre

Stärkta kvinnor bygger nationen

När Linda Brukwe blickar framåt vill hon arbeta med unga och sprida servicen till fler. Kvinnor bör stärkas i att ta egna beslut och göra saker själva, inte bara stödja män.

– Vi behöver kvinnor som kan ta ledande politiska positioner. Vi lobbar för att det ska bli 50-50. Att stärka kvinnor är att bygga nationen.

Linda Brukwe var själv under sex år i början av 00-talet involverad i politik genom ANC. Men frustrationen att se de lokala – manliga – politikerna inte göra vad de var tillsatta för blev för stor.

– Min ambition var att stärka samhällsservice som infrastruktur, bostäder och el. Om jag inte kunde göra det eller öppet påtala interna problem, varför skulle jag stanna?

Sagt och gjort, Linda Brukwe gick tillbaka till Ikhwezi.

– Idag lever jag det liv jag vill. Jag tjänar inte så mycket men arbetet gör mig lycklig. Att förändra kvinnors liv är min passion.

Ikhwezi betyder lyskraft eller ljus på xhosa och är namnet på en av stjärnorna. Linda Brukwes vision är att se kvinnor fria från alla former av våld.

– De ska kunna gå vart de vill när de vill och göra vad de vill oavsett vilka kläder de bär.

Namibiska feminister försvarar miljön och urfolks rättigheter

– Om projektet blir av är det en total katastrof, säger Liz Frank.

– Det var självklart för oss att mobilisera oss mot det här. Om de hittar gas eller olja kommer Okavangodeltat att förgiftas och vattenbristen bli total. Fiske och turism kommer försvinna och djur utrotas. Marken kommer inte gå att odla.

Urfolkens ledare får kunskap om sina rättigheter

Tack vare samarbetet med Palmecentret kunde WLC arrangera en tvådagars workshop med kort varsel för san-folkets ledare, och motståndet tog fart.

De flesta deltagarna var kvinnliga ledare och syftet var att utbilda dem i urfolkens rättigheter enligt FN:s deklaration, hur de kan driva påverkansarbete mot exploatering av naturresurser samt sprida kunskap i området.

WLC förstod snart att det kanadensiska företaget inte genomgått de processer som krävs för att få tillstånd från den lokala befolkningen. Och enligt en artikel i National Geographic har flera lokala ledare blivit lovade arbeten i utbyte mot tystnad.

– Konsultationen har varit mycket bristfällig. När företaget har närmat sig människorna för att informera om projektet har de inte alls talat om de negativa aspekterna, berättar Liz.

– Vi litar inte alls på ReconAfrica. De har sagt så mycket som inte alls visat sig stämma, som att de har tillstånd fast de inte har det. I sin marknadsföring pratar de om att det finns mycket vatten i Okavangofloden, men torka är redan ett stort problem här.

Motståndet växte till en global kampanj

WLC:s mobilisering mot oljeborrningen område fick ett fantastiskt gensvar. 120 nationella och 70 internationella organisationer gjorde ett gemensamt upprop (ett så kallat moratorium) om att tillfälligt stoppa projektet. När det namibiska parlamentet inte brydde sig om det publicerades det i en av de största dagstidningarna.

Kampanjen uppmärksammades då av omvärlden. Skådespelaren Leonardo Dicaprios organisation Re:wild har tweetat sitt stöd och Prins Harry har tillsammans med en namibisk kändis i ett öppet brev bett Namibia och Botswanas regeringar stoppa projektet. Efter all uppmärksamhet blev den namibiska regeringen till slut tvungna att anordna offentliga utfrågningar. De skedde dock med så kort varsel och få hade möjlighet att närvara. Något som enligt Liz gjordes med flit. Hon menar att regeringen framför allt valt att hålla ögon och öron stängda.

– De vet givetvis om att det inte finns vatten och vilka klimatförändringar som projektet kan medföra. Men de står på företagets sida. När ReconAfrica besökte presidenten sa denne att civilsamhället pratar för mycket och jagar bort investerare. Efter det skapade vi hashtagen #therighttotalktoomuch, berättar Liz.

WLC:s arbete mot oljeborrningen i Kavango-regionen fortsätter. Nästa stora event är en nationell konferens, ett slags folkets parlament, för att öka pressen på företaget.

– Just nu undersöker vi hur företaget kan ställas inför rätta. Som organisation har vi lärt oss otroligt mycket. Det vi kunde sätta igång med hjälp av Palmecentret har växt till en världsomfattande kampanj!

 

Faktaruta:

I september 2020 fick det kanadensiska företaget ReconAfrica tillstånd att borra efter olja, gas och andra naturtillgångar i namibiska Kavango och på andra sidan gränsen i Botswana. Området är 8,5 miljoner hektar stort och består bland annat av floddeltat Okavango, som är klassat som världsarv av UNESCO, och som också innefattar ett område med världens största levande elefantflock. Tillståndet gäller i 25 år.


WLC deltar på Folkets forum 31 maj och FN:s miljökonferens Stockholm+50 den 3 juni.

Till våra evenemang i samband med Stockholm+50

 

Nytt nätverk för Latinamerikas kvinnliga politiker

I Bogotá skulle kvinnor från hela regionen samlas men på grund av omikron fick de flesta delta digitalt. På plats var dock de två presidentkandidaterna från den Historiska Pakten (den progressiva valkoalitionen i Colombia) Gustavo Petro och Francia Marquez som presenterade olika förslag för jämställdhet i en kommande regering.

Det nya nätverket har som syfte att stärka kvinnors deltagande och inflytande i politiken i Latinamerika, och tillsammans arbeta fram en politik och strategi för att öka jämställdheten i regionen. I genomsnitt i Latinamerika är representationen av kvinnor endast 33 procent, i Colombia ligger den nivån på bara 20 procent. Kvinnors möjligheter för att bli valda och få inflytande är små, och i en studie från 2021 visas att skrämmande 68 procent av kvinnliga ledare i Colombia upplevt könsrelaterat våld.

– Idag är en väldigt viktig dag för oss progressiva kvinnor som vill förändra våra länder i Latinamerika, sa Maria Angelica Prada, vice-ordförande i partiet Polo Democrático, Colombia.

På lanseringens arbetsmöten låg fokus på de jämställdhetsutmaningar som finns inom respektive parti, och man påbörjade arbetet med att ta fram en arbetsplan för nätverkets arbete det kommande året. Bland annat användes S-kvinnors Makthandboken som finns översatt till spanska. I boken presenteras tips för att nå makt och kunna identifiera härskartekniker som ofta används för att minska kvinnors inflytande.

Brasiliens fd president Dilma Rousseff uttryckte att ”Att stärka kvinnors makt handlar om att bryta upp de patriarkala myterna om kvinnans roll i politiken. Vi måste få kontroll över vår utveckling och våra liv genom organisation och genom handling i samhället, i partierna och i regeringarna. Det måste ske systematiskt.”

För mer information och bilder se: #ElCambioEsConLasMujeres

 

 

 

 

Global jämställdhet är viktigare än någonsin

Kriser förstärker orättvisor

Våra just nu tre största globala kriser – klimatförändringarna, demokratins kräftgång och coronapandemin – trycker tillbaka jämställdheten, kastar miljontals kvinnor ut i arbetslöshet, hunger och både ekonomisk och social utsatthet. Ändå får alltför ofta det aktiva jämställdhetsarbetet stå tillbaka i tider av kris.

I mars 2019, ett år innan världen kastades in en pandemi, rapporterade Världsbanken att världen tog snabba kliv mot jämställdhet tack vare ett decennium då lagar stiftats för att på papperet ge kvinnor och män samma juridiska rättigheter. Kvinnor kan visserligen fortfarande endast åtnjuta tre fjärdedelar av de rättigheter som män men om den progressiva takten fortsatte skulle världen nå jämställdhet i lagar och regleringar år 2073.

Sedan kom pandemin och med den ett bakslag för jämställdheten som av FN kallats för en skuggpandemi. Vanligen drabbar ekonomisk kris män hårdare än kvinnor men i coronapandemins spår är det precis tvärtom. Skolstängningar tvingar kvinnor tillbaka till hemmen för att ta hand om barnen, den ekonomiska krisen slår hårdare mot kvinnodominerade sektorer och dessutom ökar våldet i hemmen. Jämställheten har fått sig en rejäl törn och traditionella könsroller har både synliggjorts och förvärrats.

En tredjedel av alla flickor och kvinnor världen över har blivit slagna eller sexuellt utnyttjade någon gång i livet. En förvärrad ekonomisk situation är förödande för världens kvinnor.
Avsaknaden av sociala trygghetssystem gör att miljontals saknar rätten till grundläggande sjukvård, utbildning och pension. Detta drabbar kvinnor hårdast. En tredjedel av alla flickor och kvinnor världen över har blivit slagna eller sexuellt utnyttjade någon gång i livet. En förvärrad ekonomisk situation är förödande för världens kvinnor.

Kvinnor drabbas när demokratin försvagas

Hand i hand med en växande nationalism stärker repressiva ledare just nu sin makt i många av världens länder vilket resulterat i en demokratisk tillbakagång i ett stort antal länder världen över. Nationalismen har många fiender, men avståndstagandet från feminister och kvinnorättsförsvarare förenar. ​Kvinnans roll är först och främst att föda nationens barn och stötta nationens försvarare – mannen. ​Med en växande nationalism och allt fler auktoritära ledare minskar inte bara det demokratiska utrymmet. Kvinnors rättigheter trycks tillbaka, jämställdheten minskar och kvinnors delaktighet i samhället minskar.

Traditionella könsroller förvägrar kvinnor delaktighet samtidigt som inflytande i beslutsfattande organ är en av de mest avgörande faktorerna för att skapa jämställdhet. Då endast 25 procent av världens parlamentariker är kvinnor, det i huvudsak män som fattar besluten om hur coronapandemin ska hanteras. Enligt UNIFEM är detta förklaringen till att mindre än en femtedel av åtgärderna i stimulanspaketen är särskilt riktade mot kvinnor.

Att kvinnor är underrepresenterade i maktpositioner är inte bara ett demokratiskt problem, det leder till förlorade möjligheter och sämre utveckling för hela samhället. Dessutom minskar våra chanser att nå klimatmålen. Kvinnors livsstil generellt orsakar mindre klimatpåverkan och kvinnor drabbas i högre utsträckning än män av klimatförändringarnas effekter samtidigt som jämställdhet gynnar länders förmåga att tackla klimatomställningen. Ändå saknas ofta ett tydligt jämställdhetsperspektiv i klimatdebatten.

Dags för en ny säkerhetspolitik

Som en direkt konsekvens av klimatförändringarna växer spänningar, ökar antalet konflikter och människor på flykt men vårt svar kan inte vara murar mot omvärlden och mer resurser till militär och försvar. Det är både kortsiktigt och naivt. I stället måste vi nu fånga möjligheten att i grunden utmana den alltjämt rådande traditionella och stereotypt manliga synen på säkerhet. Vi behöver ett tankeskifte till en säkerhetspolitik som sätter människors säkerhet, trygghet och rättigheter i fokus.

När kris är det nya normala måste arbetet för jämställdhet ges förnyad prioritet. Genom att verka för en jämställd miljö- och klimatomställning sätter vi samtidigt freden och den gemensamma säkerheten i fokus. Alla vinner på jämställdhet!

Artikeln publicerades maj 2021 på Folkhemmet Opinion

Ingen är fri förrän alla är fria

När kris är det nya normala måste arbetet för jämställdhet inte bara försvaras, det måste prioriteras. Det auktoritära, det konservativa, det stängda och det passiva har aldrig gynnat kvinnors rättigheter. Snarare syftar dessa till att förneka och förringa de hinder och de glastak kvinnor möter. Både individuella vittnesmål och all form av forskning visar att vi inte på något håll i världen lyckats röja dessa hinder och det håller kvinnor tillbaka.

Att skriva policydokument med vackra visioner tycks inte vara problemet. Däremot stöter många på patrull när de gör en ansats att förändra eller förnya. Övertygelse om att verklig förändring endast kan ske om alla inkluderas driver oss framåt men arbetet går för långsamt fram.

Jämställdhet måste genomsyra allt. Att aktivt arbeta med att förändra attityder, krossa glastak och öka representationen målas ofta upp som en moralisk fråga. Jämställdhet får dock aldrig reduceras till en fråga om godhet och om att vara medveten. Jämställdhet handlar om makt; den ekonomiska, den sociala och den politiska. Målet måste vara likvärdiga förutsättningar att tillskansa sig dessa.

Och representation är viktigt. Att kvinnor tar plats i beslutsfattande organ, dialog- och förhandlingsbord och erkänns som kapabla politiska aktörer må låta som en grundläggande princip. Men i många delar av världen kämpar fortfarande kvinnor med de barriärer som genom sociala konventioner och förväntningar innebär. Och de möter motstånd i form av trakasserier och våld.

Ingen är fri förrän alla är fria – och på den internationella kvinnodagen måste vi orka se hela världens kvinnor.

Global kamp för en jämställd värld

Vi kan aldrig kan uppnå demokrati om halva befolkningen försummas. Att utsättas för hot, hat, kränkningar eller att inte ses på som en kapabel politisk aktör får direkta demokratiska konsekvenser. Ändå är det verkligheten för många kvinnor världen över.  Vi på Olof Palmes Internationella Center arbetar med jämställdhet som mål i alla delar av vår verksamhet och verkar aktivt med att stärka kvinnor ekonomiskt, politiskt och socialt. Jämställdhet är ett av fem prioriterade politiska områden men det genomsyrar även de andra fyra:

Demokrati och mänskliga rättigheter

Delaktighet och inflytande för kvinnor i beslutsfattande organ är en av de mest avgörande faktorerna för att skapa jämställdhet. Kvinnor är underrepresenterade hela världen, både inom politik och civilsamhälle vilket leder till missade perspektiv och sämre resultat. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Palmecentret verkar i alla våra projekt för att skapa jämställda förutsättningar för alla medborgare att delta på lika villkor för att forma samhället de lever i, oavsett om man verkar inom politiken, civilsamhället eller facket. Bara genom ökad jämställd representation når vi slutmålet om ett samhälle där halva makten är kvinnornas och alla tillåts delta och verka i det demokratiska samtalet på lika villkor.

Läs mer om vårt arbete för demokrati och mänskliga rättigheter.

Jämlikhet och arbetares rättigheter

Majoriteten av världens fattiga är kvinnor. Kvinnor utför mindre del av det betalda arbetet än män., kvinnors arbete undervärderas systematiskt och de som har ett formellt arbete får i regel sämre betalt.  Avsaknaden av sociala trygghetssystem gör att miljontals saknar rätten till grundläggande sjukvård, utbildning och pension, något som drabbar kvinnor hårdast. Vid kris gör ojämlikheten kvinnor mer sårbara. Världens resurser måste fördelas mer jämlikt, och för att skapa rättvisa krävs politiska reformer och starka fackföreningar som driver kvinnliga löntagares intressen. Att verka för arbetares rättigheter är att verka för kvinnors rättigheter. Att verka för jämlikhet är att verka för jämställdhet. Därför genomsyrar jämställdhetsarbetet alla Palmecentrets internationella projekt, oavsett aktör eller övergripande målsättning.

Läs mer om vårt arbete för jämlikhet och arbetares rättigheter.

Rättvis klimatomställning

Klimatförändringarna drabbar idag kvinnor i utvecklingsländer hårdast. Detta trots att det påvisas gång på gång att de största klimatbovarna är bemedlade män. Arbete som i större utsträckning idag utförs av kvinnor, – som att odla mat, hämta vatten och ved, är redan idag svårt drabbade av klimatförändringarna. Klimatnotan landar på grupper och delar av världen som står för en betydligt mindre klimatpåverkan.
Att kvinnor är underrepresenterade i maktpositioner påverkar också våra chanser att nå klimatmålen. Länder med större jämställdhet är mer framgångsrika i att driva politik för en hållbar utveckling. Därför är jämställdhetsarbete en grund i alla Palmecentrets projekt för rättvis klimatomställning.

Läs mer om vårt arbete för rättvis klimatomställning.

Fred och dialog

När kvinnor deltar i fredsförhandlingar blir freden mer hållbar. Flickor och kvinnor är särskilt utsatta i krig och konflikt och riskerar att utsättas både av väpnade grupper och innanför hemmets fyra väggar. I fredsförhandlingar är det viktigt att kvinnors erfarenheter lyfts, annars riskerar framtida fredsavtal och samhällen att missa konsekvenserna av sexuellt våld, våld i hemmet, tvångsäktenskap och andra kvinnliga erfarenheter. Jämställdhetsperspektivet genomsyrar därför vårt samarbete med civilsamhällesorganisationer och progressiva politiska rörelser i konfliktområden verkar för långsiktig fred.

Läs mer om vårt arbete för fred och dialog.