Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
ENG
Swisha ett valfritt belopp till
123 24 060 72Tack för ditt stöd!
Sverige åker nu till FN:s klimatmöte under parollen ”brådska och möjligheter”. Samtidigt har regeringen slagit av på takten i den egna omställningen och signalerar minskat stöd för de mest utsatta i klimatbiståndet. Med sådan politik för klimatbiståndet sviker Sverige de som drabbas hårdast av klimatkrisen.
Två knäckfrågor kommer att prägla förhandlingarna på det kommande klimattoppmötet: takten för den globala utsläppsminskningen och rika länders ekonomiska stöd till klimatarbetet i så kallade utvecklingsländer. Båda är helt avgörande för utsatta människor i områden där klimatförändringarna redan slår hårt.
För allas framtid behöver utsläppskurvan vända snabbt nedåt. Global utfasning av fossila bränslen är ett måste för att klara Parisavtalets mål. Omställningen behöver ske i hela världen, och resursstarka länder som Sverige måste visa ledarskap, såväl på hemmaplan som i det internationella samarbetet.
Men för de mest utsatta och resurssvaga länderna är det inte den egna utsläppsminskningen som brådskar mest. De är sällan de stora utsläpparna – vare sig i dag eller historiskt, eller sett till konsumtion eller produktion. I stället står de inför den akuta, svåra och kostsamma uppgiften att anpassa sig till nya levnadsvillkor. De måste hantera torka, brist på rent färskvatten, översvämningar, nya sjukdomar, bristande sanitet och förstörda skördar. Inte sällan drabbas kvinnor hårdast, eftersom det ofta är de som måste se till att familjen har vatten, mat och håller sig frisk. Extrema väderförhållanden tvingar människor på flykt och skördar liv.
Stöd till klimatanpassning är helt avgörande för miljontals människor. Bristande anpassning försämrar motståndskraften hos människor, samhällen och naturen och leder till ännu större kostnader i form av skador och förluster — som i den mån de alls kan repareras eller ersättas, tar enorma resurser i anspråk. Hur den nya fonden för skador och förluster ska fyllas är en annan viktig fråga under Cop 28.
Sverige har tidigare varit ett föredöme globalt och riktat en stor del av sitt klimatbistånd till anpassningsåtgärder. Men nu signalerar regeringen en ändring i biståndspolitiken – handel och bistånd ska kopplas ihop och större fokus ska läggas på utsläppsminskning i länder med stora utsläpp. Så ser också den globala trenden ut, och har gjort så länge: Givare satsar mer på energiomställning och andra insatser som leder till teknikutveckling och ekonomisk avkastning — med möjligheter för näringsliv och privata investeringar — än på klimatanpassning.
Det är alltså utsläppsminskning, och inte klimatanpassning, som får huvuddelen av rika länders knappa klimatfinansiering. Enligt nya beräkningar från FN:s miljöprogram behövs 10–18 gånger mer finansiering till klimatanpassning än den som nu är tillgänglig.
Målet med svenskt bistånd, som riksdagen har fastställt, är att stärka människor i fattigdom och förtryck. Biståndet är en unik och knapp resurs avsedd för just detta. Svenskt klimatbistånd bör därför i hög grad rikta in sig på klimatanpassning för de mest utsatta länderna som drabbas värst av klimatkrisen. Utsläppsminskningen – som på sikt är lika avgörande för de hårdast drabbade – måste fortfarande ha högsta prioritet både i nationell politik och i de internationella förhandlingarna. Men om Sveriges klimatbistånd skulle riktas om mot länder med stora utsläpp och sektorer med kommersiell potential skulle vi svika de mest utsatta och urholka biståndets mål.
Det stämmer att det är bråttom och att det finns möjligheter i den globala omställningen. Brådskan måste genomsyra all klimatpolitik, men möjligheterna för svenskt näringsliv kan inte vägleda svenskt bistånd.
För att visa ledarskap för en globalt rättvis klimatomställning behöver regeringen:
1. Presentera kraftfulla åtgärder i Sveriges nationella klimathandlingsplan som leder till snabba utsläppsminskningar, såväl de territoriella som de konsumtionsbaserade utsläppen.
2. Sätta en tydlig inriktning för biståndet som fokuserar på behoven för de länder och grupper som är mest utsatta för klimatkrisen och som har minst medel att själva hantera den. Vara ett föredöme globalt genom att alltid rikta minst hälften av det svenska klimatbiståndet till klimatanpassningsåtgärder.
3. Arbeta aktivt för fler finansieringskällor till fonden för skador och förluster, medel som är additionella till biståndet.
Eva Ekelund, Ställföreträdande chef, Act Svenska kyrkan
Jennifer Videmo, Generalsekreterare, Action Aid Sverige
Louise Lindfors, Generalsekreterare, Afrikagrupperna
Martina Hibell, Generalsekreterare, Barnfonden
Ulrika Urey, Generalsekreterare, Fairtrade Sverige
Tobias Linghag, Verksamhetsledare, Framtidsjorden
Martin Nihlgård, Generalsekreterare, Individuell Människohjälp (IM)
Amir Bouzenzana, Tf generalsekreterare, Islamic Relief Sverige
Nastaran Zargari, Tf kanslichef, Jordens Vänner
Lotta Sjöström Becker, Generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare, Kvinna till kvinna
Josephine Sundqvist, Generalsekreterare, Läkarmissionen
Anna Sundström, Generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center
Suzanne Standfast, Generalsekreterare, Oxfam Sverige
Mariann Eriksson, Generalsekreterare, Plan International Sverige
Niclas Lindgren, Direktor, PMU
Alexandra Klang, Verksamhetsledare, Svalorna Indien-Bangladesh
Linn Thullberg, Ordförande, Svalorna Latinamerika
Charlotta Norrby, Generalsekreterare, Svenska missionsrådet
Alice Blondel, Director, Swedwatch
Charlotta Szczepanowski, Generalsekreterare, Vi-skogen
Johanna Eliasson, Ordförande, Vänsterns Internationella Forum
Anna Nilsdotter, Generalsekreterare, WaterAid
Anna Tibblin, Generalsekreterare, We Effect
Debattartikeln publicerades i Aktuell Hållbarhet den 29/11/2023.
Palmedagen 2023: Gemensam säkerhet för vår gemensamma framtidPalmedagen är den svenska arbetarrörelsens årliga mötesplats för internationellt solidaritetsarbete. Regionalt och lokalt engagerade och aktivister med intresse för globala frågor möter varandra och centrala företrädare och experter för att diskutera idéer och utbyta erfarenheter. I år äger Palmedagen rum lördagen den 18 november i Stockholm. Varmt välkomna!
Anmälan är tyvärr redan stängd. Men det finns möjlighet att sätta upp sig på väntelistan för eventuella avhopp:
Till anmälda: Om ni skulle få förhinder, meddela detta till seminarier@palmecenter.se så snart som möjligt.
Sidan uppdateras
Dörrarna öppnas kl. 9:15 och programmet drar igång kl. 10:00. För- och eftermiddagen kommer bestå av valbara seminarier på aktuella frågor under temat Gemensam säkerhet.
Panelister: Stefan Löfven, Hans Dahlgren, Therese Guovelin, Anna Sundström (moderator).
Den nya världsordningen – Står vi inför ett nytt kallt krig?
Panelister: Morgan Johansson, Paula Carvalho Olovsson, Andrés Rivarola Puntigliano, Björn Lindh (moderator).
Den högerauktoritära utvecklingen – Ökande konflikter i spåren av demokratikrisen.
Panelister: Zehava Galon (med på länk), Helén Pettersson, Anders Lindberg (moderator).
Den artificiella intelligensens tidsålder – Hotet mot jämlikheten, demokratin och säkerheten.
Panelister: Olle Häggström, Karim Jebari, Mikael Leyi, Malin Malm (moderator).
Moderatorerna från förmiddagen samlas och lyfter några av de huvudpunkter som tagits upp under förmiddagen.
Sverige i Nato – Vad blir vår roll i ett nytt säkerhetspolitiskt landskap?
Panelister: Morgan Johansson, Thorbjörn Jagland, Tytti Erästö, Anna Sundström (moderator).
Vem är trygg på en planet i fritt fall?
Panelister: Jytte Guteland, Johan Kuylenstierna, Marika Palmér Rivera, Cajsa Unnbom (moderator) + videos från partnerorganisationer i Filippinerna och Sydafrika.
Regeringens internationella ”reformagenda” – Vad betyder den för Sveriges engagemang, säkerhet och röst i världen?
Panelister: Olle Thorell, Erik Lysén, Anna Tibblin, Oscar Ernerot (moderator).
Panelister: Reinette Heunis, Yvonne Karlsson, Roshan Rydell (moderator).
Morgan Johansson, Stefan Löfven, Lisa Nåbo och Anna Sundström (moderator) sammanfattar dagens diskussioner. Hur ser vägen framåt ut?
En klimatpolitik som möter samtidens kriser – hur ser den ut?
Ett år med växande ekonomisk kris och oro, en sommar med extrema väderhändelser, och en politik som mest tycks sitta still i båten. Det finns ett växande behov av en sammanhållen politik som förmår möta accelererande klimatkris, ökad social och ekonomisk otrygghet, och ekonomisk kris på ett sätt som stärker sammanhållning, folklig delaktighet och framtidstro.
Hur bör den politiken se ut? Vad vill vi se i kommande statsbudget och klimatpolitiska handlingsplan för att Sverige ska ta steg mot en politik som verkligen möter samtidens kriser?
Rörelser med starkt engagemang för en rättvis klimatomställning startar en serie rådslag med ett panelsamtal under Week of Action.
Magnus Nilsson, Konsult, expert i Hassler-utredningen,
Karin Lexén, Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Staffan Laestadius, professor emeritus, KTH
Marika Palmér Revera, Utredare för Rättvis omställning, LO
fler kan tillkomma i panelen
Plats: Greenpeace Sverige, Rosenlundsgatan 29A, Stockholm
Evenemanget sänds även online. Länk för online-deltagande meddelas inom kort. Följ uppdateringar i Facebook-evenemanget.
Klimatriksdagen, Greenpeace, Klimataktion, Olof Palmes Internationella Center, Frejas Fond, Artister för miljön, Anslutna till nätverket Allians för Rättvis Klimatomställning. Fler kan tillkomma.
Stora delar av civilsamhället, samt röster inom näringslivet och forskningen har kritiserat den nya regeringen för åtgärder som ökar utsläppen och avsaknaden av helhetsgrepp för att få fart på omställningen.
För regeringen är det inte viktigt att minska utsläppen till 2030 utan de fokuserar på att nå målen till 2045. Men om utsläppen inte minskar kraftfullt under den period som klimathandlingsplanen omfattar, blir temperaturmålet 1,5 grader omöjligt att nå. Enligt samlad forskning kräver det omfattande åtgärder under de närmaste åren.
Oron handlar också om regeringens ointresse för de sociala aspekterna av omställningen. Enligt vår och även FN:s forskarpanel IPCC:s mening är rättvisa lösningar avgörande för att få demokratisk uppslutning bakom de kraftfulla åtgärder som behövs.
Något som är tydligt när regeringens klimatarbete nu summeras är att jämlikhets- och demokratiperspektiven saknas. Civilsamhället och miljörörelsen är gravt underrepresenterade. Regeringen vill bara tala om hur näringslivet ska ges förutsättningar för innovationer, gröna investeringar och stärkt konkurrenskraft.
Inte heller tidigare regeringar har i tillräckligt uppmärksammat rättvisefrågorna i omställningen, men vi ser att avståndet mellan civilsamhället, miljörörelsen och nuvarande regering nu växer sig större.
För att lyfta behovet av rättvisa i omställningen bildades Allians för Rättvis klimatomställning (ARK) med över 40 organisationer som representerar över en miljon människor. Nyligen ordnade ett flertal av organisationerna ett rådslag som enades om 37 viktiga krav med fyra övergripande budskap.
Sverige behöver skärpa klimatmålen och räkna med alla utsläpp för att hålla sig inom det lilla utsläppsutrymme som finns kvar. Samtidigt behöver inbindningen av kol i skog och mark öka.
Staten behöver samordna sitt arbete och visa ledarskap med lagstiftning, gröna investeringar, hållbara ägardirektiv till statliga bolag, samt regler som påskyndar näringslivets omställning och stoppar klimatskadliga subventioner. Vi behöver nya samhällsmål där välbefinnande står i fokus och där finanssystemet ställs om för att främja ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Omställningen måste bli en motkraft till de växande orättvisor som klimatkrisen blottar. Ökad ekonomisk jämlikhet bör ingå i mål för minskade konsumtionsutsläpp. Alla åtgärder bör främja jämställdhet, samt barn och ungas delaktighet. Rätten till bostad, försörjning och hälsa, samt motverkande av segregation och rasistiska strukturer behöver ingå i omställningen. Samernas rätt att råda över sina marker måste respekteras, samtidigt som lösningarna främjar landsbygden. Internationellt behövs ökat stöd till de mest utsatta länderna och till civilsamhällets arbete med utsatta målgrupper globalt. Sverige bör verka för ökat hållbarhetsansvar för storföretagen, och för att alla handelsavtal styrs av bindande hållbarhetskrav.
”Vi behöver nya samhällsmål där välbefinnande står i fokus och där finanssystemet ställs om för att främja ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.”
Trygga arbetstagarna i omställningen. Trygghet i omställningen är nödvändig för att den ska lyckas. En nationell jobbplan behövs med grön kompetensutveckling, jobb inom hållbar välfärd och cirkulär ekonomi. Den sociala tryggheten behöver förstärkas. Nya samhällsmål öppnar för att korta arbetstiden där anställda samtidigt ges tillräcklig arbetstid för sin försörjning.
Detta är vårt budskap till regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Vi kommer att mobilisera folkligt stöd för en snabb omställning som samtidigt leder till ett bättre, mer jämlikt, inkluderande och hälsosammare samhälle. De visionerna behöver vägleda klimatpolitiken framöver.
Lena Bergström, pastor, Equmeniakyrkan
Erika Bjureby, Sverigechef, Greenpeace
Pia Björstrand, talesperson, Klimataktion
Emily Feijen, generalsekreterare, Artister för miljön
Bo Forsberg, ordförande, Kristen Humanism
Olivia Forsberg, verksamhetsledare, Momentum Fryshuset
Ewa Larsson, ordförande, Gröna Kvinnor
Marie Linder, ordförande, Hyresgästföreningen
Tobias Linghag, verksamhetschef, Framtidsjorden
Tonia Moya, verksamhetschef, Green Cross Sweden
Janine O’Keeffe, samordnare, Nätverket KlimatSverige
Linda Palmetzhofer, ordförande, Handelsanställdas förbund
Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet
Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes internationella Center
Torbjörn Vennström, ordförande, Klimatriksdagen.
Nastaran Zargari, ordförande, Jordens Vänner
Artikeln publicerades i Göteborgs-posten den 16 /06-2023.
Framsteg för ekocidlagstiftning
I slutet av mars i år meddelade EU-parlamentet sitt stöd för att inkludera ekocid, storskalig miljöförstöring, i EU:s miljöbrottsdirektiv. Beslutet röstades enhälligt igenom i utskottet för rättsliga frågor.
För att ekocid faktiskt ska erkännas i EU-lagstiftning behöver både Europeiska rådet och EU-kommissionen godkänna parlamentets beslut i en samrådsprocess. Men EU-parlamentets stöd för ekocidlagstiftning är trots det ett stort framsteg, då det är första gången ekocid får utrymme i europeisk lagtext.
Palmecentret står bakom och arbetar för att ekocid ska erkännas som ett brott, vilket var en idé som Olof Palme presenterade redan för 50 år sedan.
Målet är att ekocid ska införas som ett internationellt brott. Det vill säga att det läggs till i Romstadgan för den Internationella brottsmålsdomstolen. I dag innefattar den folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Ett tillägg av ekocid skulle innebära att stater och företag globalt kan hållas ansvariga för skador på ekosystem och miljön enligt internationell rätt.
Uppmana EU att erkänna ekocidbrott genom att stötta kampanjen och skriva under namninsamlingen.
UPPDATERING: EU överens om att kriminalisera ”fall jämförbara med ekocid”. Det nya miljöbrottsdirektivet ska formellt antas under våren 2024 och medlemsstater har då två år på sig att införa det i nationell lagstiftning.
Civilsamhällets samlade krav: 37 steg för en snabb och rättvis klimatomställningI början av året gick regeringen ut med att de ville ha ett nationellt samråd om den kommande klimatpolitiska handlingsplanen. Hittills har endast några möten skett, med näringsliv och en region. I sista minuten har civilsamhället bjudits in till ett nationellt klimatmöte den 16 juni, men bara ett fåtal organisationer är välkomna. Därför tog civilsamhället saken i egna händer och ordnade ett brett rådslag om vad Sveriges klimatpolitik bör genomföra under denna mandatperiod.
Rådslaget ordnades av Allians för Rättvis Klimatomställning (ARK). Det samlade miljöorganisationer, forskare, fackförbund, hyresgäströrelsen, religiösa samfund, ungdomsorganisationer, samiska föreningar, biståndsorganisationer, feministiska rörelser, folkbildare, företagsnätverk med flera. Mötet utgick från ett dussin utspel som civilsamhället gjort under det senaste året med krav på en mer kraftfull klimatpolitik eller andra åtgärder som behövs för att omställningen inte ska lämna någon utanför.
– Vi gjorde detta för att vi har en regering och riksdag som helt tappat styrfarten, i en tid när forskningen är väldigt tydlig med att vi måste öka takten, säger Torbjörn Vennström, ordförande i Klimatriksdagen och en av initiativtagarna.
Rådslaget har tagit fram ett antal rekommendationer. De handlar om att Sverige behöver öka takten när det gäller att minska utsläppen och att politikerna behöver styra tydligare mot målen. Samtidigt som omställningen behöver garantera försörjning för arbetstagare och öka jämlikheten i samhället. Bland annat uppmanas regering och riksdag att ta fram en utsläppsbudget, prioritera välbefinnande över BNP-tillväxt, införa grön moms, göra en nationell plan för var jobb väntas försvinna och komma till, samt se till att alla kan skaffa sig de kompetenser som behövs.
– Omställningen måste vara rättvis för att lyckas, säger Cajsa Unnbom från Olof Palmes Internationella Center, som är en av arrangörerna. Lyssna på civilsamhället. Här finns en massa kunskap om hur den här stora samhällsförändringen kan göras på ett jämlikt, effektivt och demokratiskt sätt. Vi är beredda att bidra och göra vår del!
Rekommendationerna från rådslaget kommer att följas upp i möten med politiker i juni. Bland annat ordnas en träff med riksdagens klimatpolitiska nätverk den 14 juni där rådslagets slutsatser presenteras och politikerna svarar.
Torbjörn Vennström, 0708-197205, tv@tvennstrom.se
Cajsa Unnbom, 0720-62 58 26, cajsa.unnbom@palmecenter.se
Anders Berndes, 0707-619607, andersberndes@gmail.com
Den 20 mars i år publicerade FN:s klimatpanel sin sjätte stora klimatrapport. Den innehåller skarpa varningar om att tiden för att nå klimatmålen är på väg att rinna ut, och att det behövs mycket kraftfulla åtgärder och utsläppsminskningar innan år 2030 för att klara Parisavtalet.
Någon vecka senare publicerade regeringens eget Klimatpolitiska råd skarp kritik mot den klimatpolitik som bedrivits sedan regeringen tillträdde 2022. Även Klimatpolitiska rådet var tydliga med att det behövs skarpa åtgärder och en mer samordnad politik för att de svenska klimatmålen för 2030 ska nås.
Delta i civilsamhällets rådslag för rättvis klimatomställning
Vad behöver ske för att Sverige ska öka takten i klimatpolitiken och ta sitt ansvar enligt Parisavtalet? Och hur kan klimatomställningen göras på ett rättvis sätt – såväl hemma som globalt?
Allians för Rättvis Klimatomställning (ARK) välkomnar civilsamhällets organisationer till ett demokratiskt rådslag den 6 maj där vi diskuterar detta och lär av varandra. Det vi kommer fram till använder vi för att sätta tryck på politiken för en kraftfull och rättvis klimatomställning. Samt för att arbeta med frågan i våra egna organisationer.
Palmecentret, som har tagit initiativ till ARK, är självklart på plats! Även våra medlemsorganisationer Handels och Hyresgästföreningen deltar.
Vill din organisation också vara med?
”Anmärkningsvärt och allvarligt” – Sveriges klimatomställning backar
Med den nya regeringens politik ökar utsläppen i stället för att minska. I sin senaste rapport kritiserar Klimatpolitiska rådet bristen på ledarskap i klimatfrågan.
”Det vore anmärkningsvärt och allvarligt om minskningen nu inte bara skulle gå för sakta, utan vändas i motsatt riktning. Det skulle bli första gången under åtminstone två decennier som förändringar av Sveriges nationella politik sammantaget leder till ökade utsläpp av växthusgaser”, skriver de bland annat.
Forskarna i rådet understryker att hela den samlade politiken behöver bidra till omställningen, och att en kraftfull klimatomställning skulle hjälpa oss att nå i stort sett alla andra samhällsmål. Som exempelvis en tryggare ekonomi, bättre folkhälsa, starkare välfärd, säkerhet och en levande natur.
En klimatomställning som samtidigt ökar jämlikheten i samhället är en av Palmecentrets viktigaste frågor. Just nu jobbar vi tillsammans med Hyresgästföreningen och Handelsanställdas förbund och andra delar av civilsamhället i Allians för rättvis klimatomställning för att driva på för en snabbare och rättvis omställning i Sverige, där vi tar vårt globala ansvar enligt Parisavtalet.
NÄR: 2 maj, kl 17:00
VAR: Teater Tre (Rosenlundsteatern), Rosenlundsgatan 12, T-bana Mariatorget, Stockholm
BILJETTER: Boka din biljett genom att maila info@ostrateatern.se
Uppge rabattkoden PALME så betalar du 150 kr (ordinarie pris 250 kr).
Teater om klimatkrisen – vad ska det vara bra för? ”Ingen kan skriva en pjäs om miljön, ingen vill se en pjäs om miljön!” Med det tvivlet inleds föreställningen ”Strutsdansen – en klimatkalops”.
Tre skådespelare möts på scenen för att berätta för publiken att det inte blir någon föreställning. Manusförfattaren har misslyckats med det uppdrag han tagit på sig, att skriva en pjäs om klimathotet. Tyngd av prestationskrav och insikten att han borde ha sagt nej till uppdraget gör han sig färdig att lämna lokalen. Kollegorna är besvikna och deras långvariga samarbete och vänskap ställs på sin spets. Antingen ses de aldrig mer eller så försöker de med gemensam kraft improvisera fram ett manus och scener på vägens gång. Sakta växer en föreställning fram där alla måste bidra med tre scener var för att uppnå kreativ rättvisa.
Föreställningen Strutsdansen utvecklar sig till en resa från Norrlands inland till fackförbundets kongress i Stockholm. Från maktens korridorer på Helgeandsholmen till en reality serie där folket röstar fram sin statsminister genom en app. Drivna av piskan att inte misslyckas med sitt uppdrag växer en komplex bild fram av vår tids ödesfråga.
Strutsdansen blir en tragikomisk upplevelse. Om du vill följa med in i António Guterres terapirum, eller höra Vladimir Putin sjunga Ebba Grön, så är detta en föreställning du inte vill missa.
Strutsdansen väcker kanske fler frågor än svar – och är därför ett utmärkt verktyg för att sätta i gång de samtal som behövs för att skapa förståelse och acceptans för den stora omställningen mot ett hållbart samhälle.
Strutsdansen är ett samarbete mellan Olof Palmes Internationella Center och Östra Teatern.
Östra Teatern är en teatergrupp som sedan 2003 arrangerar utbildning och kompetensutveckling i form av pjäser och efterföljande dialog tillsammans med deltagarna. Föreställningarna roar, skakar om och leder ofta till nya tankar och insikter hos publiken. Bakom Strutsdansen står Petter Billengren, Maria Lindström och Joakim Sikberg.
Teater om klimatkrisen – vad ska det vara bra för? ”Ingen kan skriva en pjäs om miljön, ingen vill se en pjäs om miljön!” Med det tvivlet inleds föreställningen ”Strutsdansen – en klimatkalops” – och med samma tvivel inleddes också samarbetet med Östra Teatern för drygt ett år sedan. Men tvivlet övervanns och nu är pjäsen färdig och gruppen redo att möta publiken.
Palmecentret har lång erfarenhet av att arrangera seminarier för att sprida kunskap som väcker intresse för globala frågor, med hopp om att fler ska engagera sig för vår omvärld. Att arbeta med teater som metod för detsamma är ett helt nytt grepp för organisationen.
– När det kommer till klimatfrågan behöver vi bidra till att skapa plattformar där människor kan mötas IRL och reflektera tillsammans. Vi behöver alla delta i omställningen mot ett hållbart samhälle, och då måste vi nå människor inte bara med kunskap, utan också känslomässigt. Där har teatern en fördel som seminarier och föreläsningar inte kan konkurrera med, säger Ania Janerud, projektledare för Strutsdansen.
På premiärdagen på Teater Tribunalen gavs två nästan fullsatta föreställningar, och det bjöds på mingel och lussefika. ABF Stockholm som också bidragit till projektet fanns på plats. I publiken fanns många av Palmecentrets medlemsorganisationer representerade, och därtill en hel del folkhögskolor.
Peter Lamming var en av besökarna, och han var lyrisk efter föreställningen:
– Det här var en smocka i fejset på de blåfrusna klimatförnekarna! Vilken föreställning, och så duktiga skådespelare. Roligt om ett tråkigt tema!
Boka Strutsdansen till din skola, arbetsplats eller organisation. Föreställningen passar som ett eget arrangemang, eller som en del av en utbildning eller ett större evenemang.
För mer information, frågor eller idéer kring samarbete, mejla till: ania.janerud@palmecenter.se