Makedonien-arkiv

Maja Ullberg ingick i en delegation från Handelsanställdas förbund avdelning 26 i Gävle som under hösten besökte Nordmakedonien för att möta de textilarbeterskor som de sedan något år tillbaka stödjer genom ett av Palmecentrets projekt.

Maja Ullberg är frisör och klubbordförande i Handels. För henne innebar resan till Nordmakedonien att hon för första gången reste ut för att se hur den fackliga solidariteten fungerar i praktiken. Hon mötte kvinnor som arbetar under svåra förhållanden, som av rädsla för att förlora jobbet inte vågade framträda öppet.

– Mötet med textilarbeterskorna skedde på en restaurang, där ägaren visat förståelse för deras situation. Vi fick sitta längts in i lokalen, och fick varken ta bilder eller anteckningar, berättar Maja Ullberg.

Kvinna födde barn på fabriken

Kvinnorna de mötte berättade att de tvingas betala tillbaka en del av sin lön till arbetsgivaren i kontanter, trots att lönen bara uppgår till den lagstadgade minimilönen. En kvinna berättade om hur hon efter semestern tvingades att betala tillbaka semesterersättningen till sin arbetsgivare. Ytterligare ett vittnesmål handlade om en kvinna som fött barn på fabriken, sedan hon vägrats ledighet inför förlossningen.

– Nu när jag själv varit ute och sett den här verkligheten förstår jag hur oerhört viktigt vårt stöd är, säger Maja Ullberg.

Stödet från Palmecentret och Handelsavdelningen går till organisationen Glasen Tekstilec. Grundare av organisationen är Kristina Ampeva, som själv fått sparken från en textilindustri efter att ha kritiserat arbetsförhållandena. Nu arbetar hon nära nog dygnet runt för att stödja andra kvinnor i samma situation.

Delegationen från Sverige besökte även en textilmässa där det var tillåtet att ta bilder och det gick att tala öppet med människor. Där träffade de representanter för den nya socialdemokratiska regeringen, som arbetar för att höja minimilönen och se till att arbetsmarknadslagstiftningen också följs i praktiken.

Förhoppningarna på att den nya regeringen ska lyfta landet ur det politiska dödläget och blåsa liv i processen att närma sig ett EU såväl som ett NATO-medlemskap är stora. Folket förväntar sig bättre levnadsstandard, fler jobb och högre löner.

Den nya regeringen består av SDSM samt de albanska partierna DUI och Alliansen av albaner. Regeringen har en väldigt knapp majoritet i parlamentet vilket gör den sårbar, men det albanska oppositionspartiet Besa har utlovat att de stödjer regeringens sociala reformpaket och breddar således den knappa majoriteten.

De makedonska socialdemokraterna höll nyligen kongress, där man förlängde mandaten för dess representanter som ska driva partiets och nya regeringens tydliga linje om ekonomisk utveckling, ökad levnadsstandard, avpolitisering av statliga institutioner och euro-transatlantisk integration. Omedelbart efter tillträdet beslutade regeringen om reformer i utbildningsväsendet. Maktmedel som den tidigare regimen använde för att pressa lärare avskaffades. Detta första beslut ger en tydlig signal om den förändring regeringen vill se.

Plattform byggd på ideologi och värderingar

Men det kommer inte att bli lätt. Den nya regeringen tar över ett Makedonien som i elva år har styrts av en högerregim där korruption, maktmissbruk och misstro mot staten är utbrett. Och oppositionen kommer använda varje tillfälle att försöka blockera den nya regeringen, troligen med målet att få till ett nyval.

Den nya regeringen kommer behöva internationellt stöd i processen framåt. När SDSM höll kongress i maj var svenska Socialdemokraterna och Palmecentret på plats för att visa vårt stöd.

Premiärminister Zoran Zaevs regering utgör något nytt på Balkan i och med att de har vunnit valet och regeringsmakten på en multietnisk, inkluderande plattform baserad på ideologi och värderingar. Zaev och det socialdemokratiska partiet har statuerat ett exempel och visat regionen att förändring är möjlig.

Händelsen markerar kulmen i landet sedan stämningen blivit allt mer spänd då landets president Gjorge Ivanov under mer än en månad vägrat låta det näst största partiet under ledning av Zaev bilda regering. Ivanov har hävdat att det skulle utgöra ett hot mot landets suveränitet och existens om socialdemokraterna bildade en regering tillsammans med de fyra albanska partierna. Med bland annat detta som argument har man sedan blockerat alla försök att få till en omröstning om ny talman.

Mot bakgrund av denna ohållbara situation valde den parlamentariska majoriteten att stanna kvar efter att parlamentssessionen avslutats och - i enlighet med konstitutionen – ändå rösta fram en ny talman. En kvart efter att denne svurits in stormade regimanhängarna parlamentet. SDSM-ledamöter och övriga koalitionspartier tvingades då barrikera sig i ett pressrum med en arg mobb utanför som försökte ta sig in, samtidigt som de förstörde parlamentets egendom utanför.

Detta trots att det fanns polis och säkerhetspolis på platsen. Några få poliser skyddade pressrummet från mobben men de flesta andra tittade på utan att ingripa. Först nästan två timmar efter händelsen ingrep insatsstyrkan för att stoppa upploppet, evakuera de kvarvarande ledamöterna och föra dem i säkerhet.

Händelserna har fördömts kraftfullt av det internationella samfundet, med USA och EU i spetsen, vilka också har erkänt den nye talmannen. Palmecentret ställer sig bakom erkännandet fullt ut och fördömandet av detta odemokratiska och våldsamma agerande.

Två saker är viktiga att framhålla gällande attacken och den allvarliga situationen i landet. Det första är att VMRO-DPMNE-regimen bedrivit en hård propagandakampanj via statskontrollerad media för att göra detta till en etnisk fråga. Deras budskap är att detta är en kamp som måste tas av etniska makedonier mot albaner och socialdemokrater. Men då ska man komma ihåg att VMRO-DPMNE har styrt landet tillsammans med det största albanska partiet Democratic Union for Integration (DUI) de senaste tio åren utan att detta var en ”risk för landets suveränitet”. Nu är det plötsligt ett hot.

Det är tydligt att denna konflikt och dessa aggressioner inte grundar sig i nationalism och etniska motsättningar utan är en fråga om politisk och ekonomisk makt. Regimen håller på att falla, och den skyr inte några medel för att behålla makten och för att slippa ställas inför rätta för de allvarliga brott de har begått under sitt styre.

Valet som nyligen hölls i Makedonien blev mycket jämnt och det är i dagsläget oklart vem som kommer att bilda regering. Men det är i vilket fall en stor framgång för oppositionen, menar Eli Manchevska, Elena Laslo och Gjorgi Tasev från Makedoniens socialdemokratiska union (Socijaldemokratski sojuz na Makedonija, SDSM).

– Vi har fått ungefär 200.000 fler röster jämfört med förra valet, säger Gjorgi.

Palme Academy på Bommersvik

Eli, Elena och Gjorgi är i Sverige för att vara med på Palme Academy på Bommersvik utanför Södertälje. Det är en utbildning för aktivister från Västra Balkan och Östeuropa, där deltagarna får diskutera och utbyta erfarenheter kring kampanjande och kommunikation.

Kamraterna från Makedonien är överlag nöjda med sin valrörelse. Inte bara för att de fick fler röster än tidigare utan också för att de har lyft fram viktiga frågor.

Det som väljarna framför allt efterfrågat är högre löner och bättre sjukvård. Makedonien är ett av Europas fattigaste länder. Ungefär en fjärdedel av makedonierna har flyttat utomlands.

Avlyssningsskandal

SDSM har också drivit frågor om minoriteters rättigheter. Det finns en stor albansk minoritet i Makedonien och det verkar som att många av dem röstat på SDSM i årets val.

Under den konservativa regering som Makedonien har haft fram till och med nu har den demokratiska utvecklingen tagit flera steg bakåt, bland annat eftersom regeringen ökat kontrollen över media. Regeringen har också varit inblandad i en uppmärksammad avlyssningsskandal.

Stort missnöje

Men missnöjet har varit stort. Många makedonier har varit ute på gatorna för att demonstrera och i början av 2016 tvingades landets premiärminister Nikola Gruevski avgå. Valet i december blev ytterligare en bekräftelse på att den politiska utvecklingen i Makedonien har vänt.

– Folket har besegrat regimen! Helt fredligt, med pennor och röstsedlar, säger Elena.

Undantagstillstånd råder i landet och människor i staden vittnar om närmast total förödelse i katastrofområdet. Bilar har spolats bort, hus förstörts och flera betydande vägar har spolats bort. Stora områden står fortfarande under vatten och mer regn är att vänta. Förutom de hittills bekräftade 22 dödsoffren är minst 100 skadade varav ett 30-tal allvarligt.

Stark kritik har dock riktats mot de makedonska myndigheterna då den statliga krishanteringsapparaten anses ha agerat mycket oorganiserat och varit oförmögen att hantera situationen. Istället har civila fått ta ett stort ansvar för räddningsarbetet och det är dessa som nåtts störst framgång. EU och grannländerna till Makedonien har erbjudit krishjälp till landet.

Det har gått ett år sedan oppositionen avslöjade den avlyssningsskandal som visade på regeringens omfattande brott mot landets befolkning genom systematiskt valfusk och korruption. Samma ledarskap har nu ytterligare försämrat förutsättningarna för att kunna lösa krisen.

Under det gångna året har den så kallade Przino-överenskommelsen varit fokus för den politiska utvecklingen. Överenskommelsen var ett EU-förmedlat reformpaket som slog fast att om fria och demokratiska val skulle kunna hållas så behöver röstlängderna rensas upp, media göras oberoende, brottsmisstankarna från avlyssningarna utredas och en övergångsregering tillsättas för att genomföra de demokratiska reformer som krävdes.

Samtidigt som arbetet fortskridit, om än förhalat av förre premiärministern Nikola Gruevski, har flera brottsutredningar inletts av den speciella åklagaren mot högt uppsatta politiker – främst från Gruevskis parti Vmro-Dpmne – samt affärsmän, domare och personer inom säkerhetspolisen. Man har vidare genom oberoende valobservatörer samt statens egen tillsatta valkommission efter initiala granskningar av röstlängderna funnit närmare 500 000 felaktigheter, och detta i ett land med en befolkning på 2 miljoner. Men arbetet med att kontrollera och rensa dem är långt ifrån klart. Media är fortfarande långt från fristående, liksom rättsväsendet.

Mot den bakgrunden valde ändå konstitutionsdomstolen att för ett par veckor sedan anta det högst kontroversiella beslutet att ändra lagen för att ge presidenten rätt att benåda personer anklagade för brott som framkommit i avlyssningsskandalen, till exempel valfusk och korruption. Detta tillsammans med att förutsättningarna för ett demokratiskt val inte nåtts, gjorde att den socialdemokratiska oppositionen deklarerade att de inte kan acceptera att ett val hålls redan den 5 juni.

In i det sista sökte socialdemokratiska Sdsm att konstruktivt förhandla med regimen för att förutsättningarna för demokratiska och fria val skulle vara prioriterade framför ett datum. Men när hoppet var ute hade man inget annat val än att lämna övergångsregeringen och bojkotta ett eventuellt val den 5 juni.

Redan samma dag som oppositionen lämnade parlamentet lade Vmro-Dpmne fram propositionen om nyval utan att oppositionen var närvarande. Inom loppet av en vecka har den konservativa regeringen nu annullerat samtliga beslut, över 900 stycken, som övergångsregeringen tagit för att säkerställa demokratiska val.

Dessutom har presidenten benådat alla personer som ingår i de brottsutredningar om valfusk, korruption, illegala avlyssningar och även tortyr av oppositionella – vilket helt underminerar den speciella åklagarens ämbete, den enda institution som folket haft tilltro till och som kunde skipa rättvisa. Detta motiveras med att han agerar i nationens intresse för att få slut på en politisk kris som han menar har skapats av ”utländska krafter”.

Att Freedom House i sin senaste rapport som kom förra veckan skriver att demokratin tagit flera steg tillbaka på Balkan för sjätte året i rad, då allt mer auktoritära ledare har närmast ohotad kontroll över staten och dess institutioner, är föga förvånande om man ser till situationen i Makedonien.

Socialdemokraterna har tillsammans med oppositionspartier och civilsamhället nu lanserat en plattform för ett demokratiskt Makedonien, och kraven är enkla: valen måste vara fria och demokratiska, media måste vara fri och objektiv, begångna brott måste utredas och institutioner måste vara oberoende. Detta är grundläggande förutsättningar för ett demokratiskt samhälle.

När rättsstaten effektivt underminerats av presidentens beslut och regeringen fortsatt visat tydligt auktoritära tendenser, så kan inte internationella samfundet låta det gå obemärkt. När en stat i hjärtat av Europa håller på att förlora sin demokrati och frihet, så måste övriga Europa agera kraftfullt.

Tiotusentals människor har i en veckas tid dagligen protesterat under parollen ”ingen rättvisa, ingen fred” mot de styrande. Det internationella samfundet måste ge det stöd som behövs för att den demokratiska processen ska segra!

I förra månaden kom författningsdomstolens oväntade beslut att ogiltigförklara en paragraf i grundlagen som hindrar landets president från att benåda någon som står anklagad för valfusk. Kritiker pekar på att detta spelar rätt i händerna på det dominerande regeringspartiet, nationalistiska VRMO-DPMNE. Sedan förra året utreds flera framstående VRMO-företrädare för att ha riggat det senaste parlamentsvalet.

Domstolsbeslutet, som fattades i ett slutet sammanträde under onsdagen, möttes under kvällen av protestdemonstrationer i Skopje där oppositionen och människorättsorganisationer deltog. Demonstranterna krävde att de som gjort sig skyldiga till valfusk ska straffas och konstitutionen upprätthållas, och stoppades från att komma närmare än hundra meter från domstolsbyggnaden av ett kraftigt polisuppbåd och en motdemonstration till stöd för domarna och regeringspartiet.

Under Makedoniens nuvarande regering har den demokratiska utvecklingen tagit flera steg bakåt, bland annat har regeringen fått närmast total kontroll över media. Samtidigt har landet skakats av flera politiska skandaler. För två månader sedan avgick landets premiärminister Nikola Gruevski efter att en avlyssningsskandal briserade våren 2015 och fick över 50 000 makedonier i huvudstaden Skopje för att protestera mot korruption och maktmissbruk.

Många opinionsbildare ser författningsdomstolens beslut som ett nederlag för demokratin och ytterligare ett steg mot att koncentrera makten runt regeringspartiet VRMO-DPMNE. Både EU:s representanter i Makedonien och USA:s ambassad har kraftigt kritiserat beslutet att tillåta benådning för misstänkt valfusk. I ett uttalande hävdar den amerikanska ambassaden att beslutet riskerar att spä på misstro bland befolkningen mot valsystemet som redan är kraftigt skadat efter tidigare skandaler vilket ledde till att oppositionspartierna bojkottade det senaste parlamentsvalet.

Jonas Andersson, Palmecentrets handläggare för Västra Balkan, är mycket bekymrad av utvecklingen.
– I praktiken är det här ett informellt erkännande av de att de verkligen var skyldiga till valfusk, men att man med rätt kontakter till makten kan undgå rättvisan. Det är en mycket farlig signal. Makedonien behöver stabila, transparenta institutioner som inger förtroende – inte politisk styrning av domstolsväsendet.

Förra året genomgick Makedonien sin djupaste politiska kris på många år. Avlyssningsskandalen i början av 2015 visade på regimens systematiska brott mot grundläggande rättigheter, dess närmast fulla kontroll över rättsväsendet och media, valfusk samt utbredda korruption.

I maj demonstrerade över 50.000 makedonier i Skopje för att protestera mot regeringens maktmissbruk.

Premiärministerns avgång är ytterst avgörande för en positiv utveckling för demokrati i Makedonien och får ses som ett stort och glädjande framsteg. Samtidigt är det viktigt att poängtera att Gruevski har villkorat sin avgång med att valet sker den 24 april, vilket oppositionen anser är för kort tid för att säkerställa ett fritt och demokratiskt val eftersom flera centrala reformer förhalats av regimen.

Flera grundläggande förutsättningar för ett sådant val, vilka också fastställdes i överenskommelsen mellan regeringen och oppositionen förra året, är ännu inte på plats. Det handlar till exempel om att yttrande- och tryckfriheten garanteras samt en grundlig genomgång av röstlängderna.

Det räcker inte med att valet hålls. Valet måste vara fritt och rättvist. Mycket hänger därför på att EU:s kommissionär Johannes Hahn säkerställer att överenskommelsen genomförs i sin helhet i god tid innan valet hålls. Om detta misslyckas skulle det fördjupa landets kris och vara förödande för folket. Man riskerar då också att förlora sin status som kandidatland till EU.

Det viktigaste nu är att det makedonska folket äntligen får ett rättvist, fritt och demokratiskt val. För det krävs att förutsättningarna finns innan valet hålls, oavsett om det sker den 24 april eller senare.

Under 2015 har Makedonien fått bevittna sin djupaste politiska kris sedan de etniska striderna 2001.

Avlyssningsskandalen i början av året har visat på regimens systematiska brott mot grundläggande rättigheter, dess närmast fulla kontroll över rättsväsendet och media, valfusk samt utbredda korruption.

I maj demonstrerade över 50.000 makedonier i Skopje för att protestera mot regeringens maktmissbruk, och efter att den politiska dialogen helt brutit samman och landet närmat sig ett inbördeskrig ingrep EU för att medla.

Efter flera långa och nattmanglande förhandlingar träffades till slut den så kallade juni-/juliöverenskommelsen mellan regeringen och oppositionen. En handlingsplan fastställdes om vägen fram till ett nyval som ska hållas senast april 2016.

I stora drag föreskrev avtalet att den socialdemokratiska oppositionen skulle bryta sin bojkott och återvända till parlamentet, ett självständigt åklagarämbete skulle upprättas och utreda avlyssningsskandalen, stora reformer av bland annat vallagen skulle arbetas fram inför nyvalet och en övergångsregering som består av ministrar från både opposition och regering ska efterträda Nicola Gruevskis regering när denna avgår i januari 2016.

Krisen såg således ut att vara avvärjd eftersom det politiska dödläget var brutet och en handlingsplan fastlagd. Den socialdemokratiska oppositionen återvände till parlamentet den 1 september och förhandlingarna om reformerna påbörjades.

Gruevskiregimen anammade snabbt en strategi att förhindra och förhala reformerna. Den speciella åklagaren som obehindrat skulle få tillsätta sitt team för att utreda avlyssningarna, fick bara godkänt för 7 av sina föreslagna 14 åklagare vilket gjort att denne inte kunde inleda sitt arbete. Flera lagförslag har lagts fram av regeringen för att vidare inskränka på åklagarens ämbete, till exempel att olagligförklara att avlyssningsmaterialet används som bevismaterial i rättegång. Detta medförde att oppositionen lämnade förhandlingarna en kort tid under oktober.

Efter starka påtryckningar från EU och USA har nu parterna återupptagit förhandlingarna, och i veckan skedde stora och viktiga framsteg. Lagförslagen om valreformer har gått igenom och dessutom har ministrar från oppositionen utsetts för att ingå i den kommande övergångsregeringen. Detta är verkliga framsteg som medför hopp för Makedonien. Framsteg som också kan visa sig helt avgörande för framtiden då EU:s nya lägesrapport, och rekommendation för vidare förhandlingar om medlemskap, har som villkor att avtalet genomförs.

Makedonien står därför inför ett vägskäl. Gruevskis avgång i januari kan leda till riktig demokrati och ett tydligt närmande till EU. Om inte riskerar landet att bli allt mer isolerat, vilket också skulle skicka negativa signaler till resten av regionen, där det finns tillräckligt många auktoritära tendenser.

Under de senaste fyra månaderna har en omfattande avlyssningsskandal skakat Makedonien.

På ett trettiotal presskonferenser har det socialdemokratiska oppositionspartiet SDSM offentliggjort material som kopplar ihop premiärminister Nikola Gruevski och hans konservativa regering med avlyssning av 20 000 personer, bland annat domare, journalister och oppositionella politiker.

Materialet styrker att premiärminister Nikola Gruevski och hans regering varit inblandade i stora korruptionsaffärer, maktmissbruk och valfusk. Det framkommer även att statliga institutioner är under regeringspartiet VMRO-DPMNE:s fulla kontroll.

Rättsväsendet är inte oberoende eftersom domare utses direkt av regeringspartiets toppskikt. I samband med valen har röstköp, påtryckningar och hot varit en metod som regeringspartiet använt. Av materialet framkommer även att regeringen avsiktligt mörklagt en händelse där en 22-årig pojke misshandlades till döds av polis.

Vad som nu beläggs i de politiska bomber som SDSM publicerat, och som utlöst de folkliga protesterna i helgen, är dock en utveckling som skett under en längre tid.

I flera viktiga omröstningar har oppositionens röstkort i parlamentet ”mystiskt” försvunnit och gjort att de inte kunnat rösta. I december 2012 släpades både oppositionen och journalister handgripligen ut ur parlamentet. Under valet 2014 förekom det enligt oppositionen omfattande fusk. Sedan dess bojkottar SDSM det parlamentariska arbetet.

Sedan regeringen Gruevski tillträdde år 2006 har pressfriheten inskränkts så mycket att Makedonien har rasat drastiskt, från plats 45 år 2006 till plats 117 i år, i Reportrar utan gränsers årliga ranking.

Det civila samhället har effektivt slagits sönder av regeringen och många har förlorat sina jobb på grund av ”fel” politisk tillhörighet. Oppositionen har under flera år försökt påvisa regeringens maktmissbruk. Men avsaknaden av fri media har hindrat folkliga protester i större utsträckning. Fram tills nu.

Det folkliga missnöjet som sakta byggts upp genom åren kulminerade efter de senaste månadernas avslöjanden och i söndags inleddes demonstrationen. Protesterna fortsätter dag för dag.

Den massiva demonstrationen för tankarna till Belgrad och de ihållande protesterna mot Slobodan Milosevic regim för 15 år sedan. Förhoppningsvis var söndagens protester början på slutet för Gruevskis korrupta och auktoritära regim.

Nyhetsbrev

Stöd oss

Kvinna födde barn på fabriken

Plattform byggd på ideologi och värderingar

Palme Academy på Bommersvik

Avlyssningsskandal

Stort missnöje