Mexiko-arkiv

– I många länder ses inte hushållsanställda som arbetstagare och om du finns i den informella sektorn omfattas du inte av ländernas lagstiftning, säger Sofia Johansson, internationell ombudsman på Kommunal.

Just det var problemet i Mexiko. Saken ställdes på sin spets när en 80-årig kvinna som jobbat som hushållsarbetare i 50 år lämnade in en talan till domstol om att få rätt att få del av socialförsäkringssystemet. Hon fick avslag; enligt lagen har det inte varit obligatoriskt att skriva in hushållsarbetare i systemet.

Kvinnan överklagade till Högsta domstolen och fick stöd av hushållsarbetarfacket Sinactraho.

– Vi gick ihop med andra organisationer och gjorde offentliga uttalanden där vi uppmanade domstolen att döma till hushållsarbetarens fördel, säger Norma Palacios från Sinactraho.

I december 2018 dömde Högsta Domstolen att det var diskriminering att arbetsgivare inte var skyldiga att registrera hushållsarbetare till socialförsäkringssystem. Domstolen gav regeringen tre år att ta fram ett system som gör anslutningen obligatorisk.

Att bli inskriven i sjukförsäkringen innebär att de mexikanska hushållsarbetarna kommer att ha tillgång till bland annat sjukvård, försäkringar vid arbetsskada, pension och arbetslöshetsförsäkring. Och barnomsorg, något som inte minst är viktigt för arbetande mödrar som kanske varit tvungna att lämna sina barn ensamma eller med sina äldre syskon.

Även om det finns frågor kvar att lösa konstaterar Norma Palacios att det här innebär verklig förändring.

– Nu gäller det att fortsätta att kämpa på som fackförening och visa att vi hushållsarbetare är organiserade och kräver vår rätt.

Även i Hongkong har hushållsarbetarna kämpat sig till en framgång. Hushållsarbetarfack i Asien samarbetar i den fackliga federationen FADWU som har sitt säte i Hongkong. Det kanske största problemet för hushållsarbetare här är bemanningsbolag som tar ut olagligt höga avgifter vilket till exempel kan leda till att arbetarna fastnar i skulder. Skulder som gör det svårt att lämna en anställning, även om man till exempel inte får ut sin lön eller utsätts för övergrepp.

– Det är många personer och företag som gör stora vinster på hushållsarbetarna, säger Fish Ip, koordinator på IDWF och räknar upp bland andra familjerna som får pengar från förmedlare för att sända sina döttrar utomlands, byöverhuvudena, skolorna där flickorna lärs upp, banker, korrupta tjänstemän och Hongkongs regering som åtnjuter billig arbetskraft.

Arbetet för att få till stånd förändringar har pågått länge genom att bland annat publicera rapporter, lyfta fram enskilda fall och protestera utanför bemanningsbolagen.

– Det var inte förrän fallet med Erwiana fick stor publicitet som regeringen till slut pressades att ta tag i problemet med bemanningsbolagens höga avgifter. Efter att ha jobbat en månad hos en arbetsgivare som misshandlade henne sökte Erwiana hjälp hos bemanningsbolaget men hon uppmanades att stanna kvar eftersom hon fortfarande var skyldig bolaget pengar på förmedlingsavgiften, säger Fish Ip.

Erwiana Sulistyaningsih var migrantarbetare från Indonesien. Hennes arbetsgivare skickade till slut hem henne, med bara flygbiljetten och ingen lön, och hotade hennes familj om hon avslöjade hur hon behandlats. Erwiana Sulistyaningsih anmälde dock sin före detta arbetsgivare och denne dömdes till fängelse i Hongkong.

Det här ledde till att regeringen tog fram en uppförandekod. Även om det inte innebär några nya regler är det nu tydligare vad bemanningsbolagen behöver uppfylla för att få förnyad licens att fortsätta att verka.

Hushållsarbetarna i Hongkong har dock fortfarande en utsatt position. I slutet av december publicerade hushållsarbetarfacket FADWU en rapport om de svårigheter som möter den som vill stämma sin arbetsgivare för att till exempel få ut lön.

– Rättssystemet i Hong Kong sviker migrantarbetare som jobbar som hushållsarbetare. De har ett underläge gentemot sina arbetsgivare i en förhandlingsprocess. De känner inte till Hongkongs lagar, de kanske inte talar kantonesiska eller engelska, och de lider av brist på information om hur processen går till och saknar stöd för att driva sina krav, sa Phobusk Gasing, ordförande för FADWU, när rapporten presenterades.

Migrantarbetare som vänder sig till det juridiska systemet med klagomål riskerar att bli av med sina jobb och bostad, vilket i slutänden gör att de kan övertygas att ta vad de erbjuds även om de egentligen inte är nöjda.

– Vi måste fortsätta att organisera fler hushållsarbetare och stärka deras organisation så att de kan hjälpa varandra, lära känna sina rättigheter och föra ut sina krav till allmänheten och till lagstiftarna, säger Fish Ip.

– Hushållsarbetare vill ha samma rättigheter som andra arbetare: skriftliga kontrakt, åtta timmars arbetsdag, semester och övertidsersättning, säger Marcelina Bautista från det mexikanska hembiträdesfacket.

För hushållarbetare är den fackliga kampen inte alltid enkel. De flesta arbetar ensamma och det är också svårt att våga säga emot sin arbetsgivare när man har en otrygg anställning. Enligt fackets beräkningar arbetar 99 procent utan riktiga kontrakt.

Diskriminering av hushållsarbetare

– Hushållsarbetare diskrimineras på många sätt. Men mest av allt genom staten, som inte har erkänt oss som lika inför lagen.

I Mexiko är muntliga anställningsavtal juridiskt bindande, men i praktiken är det svårt för en arbetstagare att hävda sin rätt för en arbetare som avskedas, eller inte får rätt lön, eftersom ord står mot ord.

Sinactraho har tillsammans med ett arbetsgivarnätverk förhandlat fram ett kollektivavtal som reglerar hushållsarbetarnas lön, semesterdagar, försäkringar, skatt med mera. Målet är att få 10 000 arbetsgivare att underteckna dessa kollektivavtal.

Ju fler hushållsarbetare och arbetsgivare som undertecknar avtalet, desto större är chansen att politikerna får upp ögonen för frågan och genomför reformer för att förbättra hushållsarbetarnas trygghet.

Facket har under lång tid försökt trycka på för att politikerna ska ta sitt ansvar och skydda hushållsarbetarnas rättigheter. Nu finns ett konkret lagförslag, som lagts fram av en senator från det progressiva partiet PRD. Om förslaget går igenom skulle det kunna ge mexikanska hushållsarbetare rätt till minimilön och bättre arbetsvillkor.

Mexikos hembiträdesfack ingår i International Domestic Workers Federation (IDWF) – en global facklig organisation som verkar för hushållsarbetares rättigheter och för närvarande har ett 50-tal medlemsorganisationer från olika länder.

Stöd från svenska Kommunal

Kommunal, som bland annat organiserar anställda i RUT-branschen och personliga assistenter i Sverige, stödjer IDWF genom Palmecentret.

– Eftersom arbetsmarknaden är en global marknad så är det en självklarhet för oss att stödja IDWF:s arbete samtidigt som vår egen organisation också utvecklas av det, säger Sofia Eriksson som är ombudsman på Kommunals internationella enhet.

Nyhetsbrev

Stöd oss

Diskriminering av hushållsarbetare

Stöd från svenska Kommunal