Palestina-arkiv

Det är den Internationella dagen i solidaritet med det palestinska folket, men befolkningen behöver mer än välmenande ord. Palestinska folket behöver politisk handlingskraft. Ockupationen har försatt palestiniernas mänskliga rättigheter på spel. De som är extra utsatta är aktiva unga i civilsamhället.

I Östra Jerusalem engagerar Palmecentrets partnerorganisation Old City Youth Accociation över 100 ungdomar. Med kulturevent, föreläsningar och sommarläger vill man sätta frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter och jämlikhet på de ungas agenda. Målet är att de unga själva ska få verktyg för att skapa en ljusare framtid för sig själva och sin stad.

Men med fler bosättningar, ständigt ökad israelisk kontroll och coronapandemin hängande över sig är arbetet svårt. Saeed Amro är verksamhetsansvarig och kämpar för att upprätthålla framtidshoppet hos de unga.

– Situationen har definitivt blivit värre efter att USA flyttade sin ambassad till Jerusalem. Nya bosättningar dyker upp hela tiden. Och den ekonomiska situationen för palestinierna i Östra Jerusalem har försvårats mycket av coronapandemin, säger Saeed Amro.

Söndagen den 29 november är FN:s internationella dag i solidaritet med det palestinska folket. På FN:s hemsida citeras generalsekreterare Antonio Guterres: ”Låt oss denna dag bekräfta vårt åtagande av att upprätthålla det Palestinska folkets rättigheter”. Men på frågan vad denna internationella dag betyder för palestinierna i Östra Jerusalem suckar Saeed Amro.

– Solidaritet, vad betyder det? Det är meningslöst som situationen ser ut nu. Vi behöver politisk handling, inte fler välmenande ord.

Trots coronapandemin fortsätter Old City Youth Accociation sitt arbete, både genom fysiska möten på plats i organisationens lokaler – och via nya digitala hjälpmedel. Men den planerade resan till den svenska partnern ABF Salem Botkyrka fick ställas in. Något som gjorde många av de unga besvikna.

– Resorna vi får möjlighet att göra till Sverige är väldigt viktiga – att de unga får träffa andra och få nya intryck och utbyta erfarenheter är avgörande. Mycket framtidshopp gror i de mötena. Men vi hoppas kunna åka snart.

– Hotet mot civilsamhället är en fråga om demokrati. Palestiniernas rätt att engageras sig för mänskliga rättigheter ska vara självklar.

Vill du stödja Palmecentrets arbete i Palestina? Swisha ditt bidrag till 123 240 60 72.

Seminariet kommer att diskutera det politiska och humanitära läget i Israel och Palestina. Israel har fått en ny regering – finns det några tecken på en förändrad hållning till ockupationspolitiken? De planerade palestinska valen i våras sköts upp – vad händer med demokratin i Palestina? Hur långt har den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, kommit i sin utredning av krigsbrott i Gaza, på Västbanken och i östra Jerusalem?

Israel tycks nu vara berett att åter normalisera sina kontakter med Sveriges utrikesminister, sju år efter det svenska erkännandet av Palestina. Vad betyder det för Sveriges möjligheter att verka i regionen? Vad kan det internationella samfundet, EU och Sverige göra för att verka för en rättvis fred?

Därutöver finns mycket att diskutera som pandemin, fördrivning av palestinska flyktingar i Sheikh Jarrah, situationen för FNs hjälporgan för palestinska flyktingar, UNRWA, raketer från Gaza, israelisk vedergällning, USAs erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad med mera.

Medverkande:
Thomas Hammarberg, riksdagsledamot och människorättsexpert
Evin Incir, europaparlamentariker, vice ordförande i EU-parlamentets delegation för förbindelserna med Palestina
Magnus Hellgren, utrikesdepartementet, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaenheten, Mena, tidigare Sveriges ambassadör i Israel
Hans Josefsson, tidigare förbundssekreterare i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, STS, samtalsledare

Lokal:
Katasalen, plan 1, kan även ses online via ABF Stockholms Facebook-sida.

Palmecentret bjuder in Genèveinitiativet, ett israeliskt-palestinska fredsinitiativ som tillsammans arbetar för en tvåstatslösning.

Fördrivningarna av Palestinier i östra Jerusalem, bombningarna av Gaza och Hamas raketbeskjutning har präglat nyheterna den senaste tiden. Nu råder en bräcklig vapenvila och behovet av en politisk lösning för fred och slut på ockupationen är tydligt. Under årens lopp har tron på en tvåstatslösning sinat.

I samtalet med Nidal Foqaha och Gadi Baltiansky ska vi pratat om deras förslag på lösning fortfarande är relevant. Hur står det till med tron på en möjlig tvåstatslösning, med fredslägret i Israel och i Palestina? Vad kan en ny regering i Israel innebära? Hur ser det palestinska politiska landskapet ut?

Medverkande
Nidal Foqaha, Palestinian Peace Coalition
Gadi Baltiansky, H.L Education for Peace

Lättnaden över nyheten om vapenvila mellan Hamas, och andra terrororganisationer på Gazaremsan, och Israel blandas med frustration över den moderata partiledningens cynism och populism. Mitt under den senaste tidens våldsupptrappning meddelar Moderaterna att de vill minska det svenska biståndet till Palestina. Det är en farlig väg att gå och minst sagt häpnadsväckande.

Den här gången varade den väpnade konflikten i elva dagar och krävde 244 människors liv. Tolv israeler varav två barn och 232 palestinier, varav 65 barn. Över tjugo mediehus och organisationer har fått sina kontor förstörda. Just när Gaza är sönderslaget av krig och behoven är som störst, passar Moderaterna på att deklarera att biståndet till Palestina ska minska.

De humanitära behoven är enorma och samtidigt kommer våldet återkomma så länge det politiska läget inte förbättras. Ytterligare civila kommer dö, familjer trasas sönder och nya trauman kommer uppstå för de barn som redan lider och tappar tro på framtiden och demokratin. För långsiktig stabilitet och fred krävs demokrati och framtidstro genom enträget arbete med att förbättra människors levnadsvillkor vilket är vad svenskt bistånd haft och har som huvuduppgift.

Det svenska biståndet till Palestina stödjer de krafter som arbetar för demokrati, yttrandefrihet, kvinnors rättigheter, ansvarsutkrävande och mot extremism. Moderaterna har rätt i att demokratin är hotad. Desto större anledning att stödja det palestinska civilsamhället.

I våldscyklerna är det extremisterna som håller i taktpinnen och det är vår uppgift att stötta de demokratiska och fredsinriktade krafter som till slut är bärare av en hållbar politisk lösning på konflikten. Det palestinska civilsamhällets organisationer spelar också en viktig roll i att bevaka och rapportera om situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i de områden som kontrolleras av Hamas och den palestinska myndigheten.

Bistånd är inte en konsultbeställning. Högerns annonserade neddragningar av finansiering i hopp om snabba lösningar är orealistiskt, kontraproduktivt och farligt. Att den svenska högern med Moderater och Sverigedemokrater i spetsen har för avsikt att minska biståndet är heller inget nytt.

Trots att stödet för svenskt bistånd idag är stort bland befolkningen görs populistiska försök att ställa behov mot varandra för att kunna lämna världens fattiga med notan för skattesänkningar i Sverige. Detta trots att världsutvecklingen i allmänhet och demokratiutvecklingen i synnerhet går åt fel håll med ett minskat demokratiskt utrymme för civilsamhället. Då behöver den internationella solidariteten och samarbetet stärkas. Är målet fred och stabilisering är demokratibistånd vägen framåt.

Länge har dessutom udden riktats mot just Palestina. Det finns inga ambitioner hos det högerkonservativa blocket att skapa en drägligare tillvaro för dessa människor. Man har valt sida och riskerar med sin politik att stärka extremisterna och omöjliggöra en långsiktig lösning både politiskt och socialt.

Att kapa stödet skulle inte pressa ickedemokratiska aktörer, utan istället främst drabba barn och unga. Svenskt bistånd ger hopp om ett värdigt liv och bidrar till framtidstro för människor som vuxit upp i en flera decennier lång konflikt. Har Sverige ambitioner att verka för långsiktigt freds- och demokratibygge behöver vi också vara realistiska. Det kostar pengar, men det räddar liv. Det främjar demokratin och bereder väg för den långsiktiga lösning som är den enda möjliga: två stater i fred, säkerhet och samexistens.

Efter att ha suttit i det israeliska parlamentet Knesset i 14 år valde det socialdemokratiska politikern Zehava Galon från partiet Meretz att lämna politiken för att starta tankesmedjan och organisationen för mänskliga rättigheter Zulat. Nu jobbar hon stenhårt för att skapa broar från civilsamhället till politiken, och få de israeliska politikerna att börja prata mänskliga rättigheter – för alla invånare.

– Ingen pratar om mänskliga rättigheter här i Israel, man tänker att det är något som man håller på med i typ Sverige. Men vi måste börja prata om vårt eget ansvar! I Israel lever arabiska medborgare som andra klassens invånare. Mänskliga rättigheter råder inte för alla.

Våldsamheterna ett resultat av diskriminerande politik

När vi pratar är våldsamheterna i Gaza och Östra Jerusalem inne på sin andra vecka. Över 200 personer har dött i Gaza som ett resultat av israeliska flygattacker. Ett 60-tal av dem barn. Samtidigt har våldsamheter också brutit ut i mixade områden i Israel där både judar och israeliska araber bor, något som inte skett i denna utsträckning tidigare. Grannar attackerar varandra. Oron för att ett inbördeskrig ska bryta ut sprider sig.

Zehava Galon ser våldsamheterna som ett resultat av den diskriminerande politik och retorik som den israeliska högern med Netanyahu i spetsen drivit i decennier.

– Netanyahu har kallat de israeliska araberna för svikare och förrädare. De har aldrig fått erkännandet att de är legitima medborgare i det här landet. De utsätts för övervåld, trakasserier. De har fått nog.

Netanyahu riskerar fängelse

Premiärminister Netanyahu står i Israel åtalad för tre olika fall av korruption, mutbrott och för att ha missbrukat sin ställning. Rättegången har skjutits fram flera gånger på grund av pandemin, men om han döms riskerar han fängelsestraff. Enligt Galon gör Netanyahu nu allt för att undvika sitt fängelsestraff.

– Han vet exakt vad han håller på med. Han var den som startade den här situationen. Det enda han bryr sig om är att stanna vid makten. Och till sin hjälp har han ett enormt PR-maskineri som har lyckats övertyga israelerna om att Hamas har medel att förstöra Israel.

Ett livs kamp för rättvisa

I hela sitt yrkesverksamma liv har Zehava Galon verkat för mänskliga rättigheter, social rättvisa och fred. En kamp som blir allt svårare med en splittrad och försvagad politisk vänster. Men glöden och förändringsviljan sinar inte.

– Vi måste fortsätta kämpa! Det finns ingen tid för förtvivlan. Motståndet får inte klinga av, tystna. Det är inget alternativ att ge upp.

Att Israel och Hamas enats om ett eldupphör är välkommet, men ingen kan utropa sig som segrare. Attackerna har upphört, men det råder inte fred. Barnen är krigets största förlorare. Sveriges politiker måste agera kraftfullare för en långsiktig lösning på konflikten, kräver svenska biståndsorganisationer med verksamhet i Palestina.

I tisdags sköts 16-årige Islam Wael Burnat till döds på en lekplats i utkanten av Ramallah. Islam och hans vänner deltog i en folklig demonstration mot Israels bombräder mot Gaza och fördrivningen av palestinska familjer från östra Jerusalem.

Lekparken Abu Lemon, där Islam dödades, har byggts med stöd av svenskt bistånd.

”Vi byggde den här lekparken intill muren just för att ge barnen i det här området ett tryggt ställe att leka på, någonstans för dem att andas. Mitt hjärta går sönder”, säger Nora Hamdan, programansvarig för We Effect på plats i Ramallah.

Under de tio dagar som de senaste våldsamheterna pågick föll minst 65 barn offer för våldet i Gaza, Västbanken och Israel. De har dödats i sömnen i sönderbombade hem, i leken på gatan, på väg till affären eller skolan. Mitt i barndomen, i en vardag de inte har valt eller har någon makt över.

”Om det finns ett helvete på jorden är det barnens liv i Gaza i dag”, sa FN:s generalsekreterare Antonio Guterres inför generalförsamlingen i veckan.

Ansvaret faller tungt på världssamfundet som inte agerat tillräckligt kraftfullt mot den olagliga israeliska bosättningspolitiken, mot diskrimineringen och fördrivningen av palestinska familjer. Problematiken är välkänd sedan länge och såväl människorättsorganisationer som EU:s och FN:s representanter på plats har länge varnat för konsekvenserna.

Barnen i Palestina och Israel kan inte känna sig trygga förrän det råder varaktig fred mellan partnerna. Både israeler och palestinier har rätt att leva i säkerhet och med lika rättigheter.

Därför kräver vi att Sveriges regering, EU och FN verkar för att:

Sameer Amro är ensam på Palmecentrets partnerorganisation Old City Youth Associations (OYCA) kontor i Jerusalem när vi når honom via WhatsApp. Gatorna är tomma, butikerna är stängda. De enda som syns ute på gatan är israelisk polis som patrullerar i området. Det har gått cirka två veckor sedan oroligheterna blossade upp i östra Jerusalem efter att israelisk domstol beslutat att tvångsevakuera närmare ett hundratal palestinier från deras bostäder i Sheik Jarrah.

– Det är strejk idag i Jerusalem. Vi går inte till jobbet för att med de medel vi har protestera mot våldet, ockupationen, tvångsevakueringarna, säger Sameer som jobbar som verksamhetsledare på OCYA.

Träffpunkt för unga i det trånga och konflikthärjade Jerusalem

I vanliga fall, innan corona och våldseskaleringen, möts palestinska ungdomar i OCYA:s lokaler som organiserar kulturevents, föreläsningar och fritidsaktiviteter. Organisationen fungerar som en träffpunkt för unga som ofta bor trångt i det överbefolkade östra Jerusalem. I lokalerna kan de mötas, lära sig om sina rättigheter och utbyta erfarenheter. Många av dem har tunga sådana, och har blivit utsatta för våld och trakasserier av israelisk militär, bosättare och polis.

Men idag ekar lokalen tom. Sameer har skrivit till ungdomarna via organisationens Facebooksida och sagt att de inte ska komma dit. Skolorna är också stängda. Ute på gatorna är man som inte säker, speciellt inte som ung kille, menar Sameer.

Våldet är på en ny nivå

– Våldet är alltid närvarande här, men nu är det på en ny nivå. Människor blir misshandlade och trakasserade av både polis och bosättare utan någon som helst anledning. Det finns ingen rörelsefrihet.

Att omvärlden nu har sin blick riktade mot Palestina är bra, men mer krävs menar Sameer. Han tror att oroligheterna i Jerusalem nog kommer lägga sig om några dagar, men då är det viktigt att fokuset blir kvar.

– Omvärlden och EU måste sätta press på Israel för att få slut på ockupationen, även efter när det mest akuta våldet lagt sig.

Palmecentret stödjer Old City Youth Association och 12 andra organisationer i Palestina som verkar för långsiktigt fredsbyggande, ungas deltagande, kvinnors rättigheter och fackliga rättigheter. Stöd vårt arbete i Palestina – swisha 123 240 60 72. Läs mer om vårt arbete här.

Just nu utspelar sig våldsamma scener i Israel och Palestina. Vi ser med sorg och förtvivlan hur bostadshus bombas i Gaza och hur människor i Israel söker skydd undan raketbeskjutningar. Våldet eskalerar så fort att när vi skriver om antalet dödsoffer i Gaza har siffran redan blivit inaktuell. Samtidigt är det vår skyldighet att berätta om dödsoffren. I skrivande stund, har 119 människor dödats i Gaza de senaste dagarna, varav 27 barn. I Israel har åtta människor dödats, varav ett barn. Såväl Israels flygattacker mot civila i Gaza liksom Hamas urskillningslösa raketbeskjutning mot civila i Israel måste upphöra. Den internationella humanitära rätten får inte stanna vid ett teoretiskt ramverk, den måste respekteras av alla parter så att civilbefolkningen skyddas.

Den humanitära rätten talar också om proportionalitet. Det är både Israels rätt och skyldighet att skydda sin befolkning, exempelvis från raketbeskjutning från väpnade grupper i Gaza. Men åtgärderna måste vara proportionerliga. Att så många människor dödas, varav merparten civila och flera dessutom barn, kan inte försvaras folkrättsligt.

Låt inte våldet eskalera ytterligare
Vi hör rapporter om hur israelisk militär mobiliserar vid den israeliska sidan av stängslet mot Gaza för en möjlig markoffensiv. En ytterligare upptrappning av våldet kommer bara att leda till ännu fler förlorade människoliv och än större förödelse. Gazas civilbefolkning är redan krigstraumatiserad efter upprepade krig de senaste åren. Inte heller Hamas visar några tecken på att dämpa våldet. Deras raketbeskjutningar sprider skräck i israeliska samhällen och skapar långvariga trauman hos både barn och vuxna.
Nu krävs ett gemensamt och starkt engagemang från det internationella samfundet, inte minst FN, EU och USA, för att omedelbart få stopp på det upptrappade våldet. Men det handlar inte enbart om den akuta situationen. Det våld som vi också ser sprider sig på Västbanken och i Israel visar att det är det så kallade status quo som har lett fram till denna eskalering. Det är ojämlikhet, diskriminering, uppvigling och maktmissbruk som har invaggat vissa i en falsk känsla av säkerhet och lett andra till förtvivlan.

Tungt ansvar vilar på världssamfundet
Ansvaret faller tungt på världssamfundet som inte agerat tillräckligt kraftfullt mot den olagliga israeliska bosättningspolitiken, mot diskrimineringen och fördrivningen av palestinska familjer. Problematiken är välkänd sedan länge och såväl människorättsorganisationer som EU:s och FN:s representanter på plats har länge varnat för konsekvenserna.

Ett tydligt exempel är situationen i Sheikh Jarrah, ett bostadsområde i östra Jerusalem där palestinska familjer har fördrivits från sina hem och där ännu fler nu hotas av samma öde. Enligt israelisk lag kan israeler kräva tillbaka egendomar i östra Jerusalem om de kan bevisa ägarskap från tiden före kriget 1948. Men de palestinier som på motsvarande sätt kan bevisa ägande av fastigheter i västra Jerusalem, eller i andra delar av Israel, saknar samma juridiska möjlighet. Enligt FN-organet OCHA har minst 218 palestinska hushåll i östra Jerusalem, inklusive familjerna i Sheikh Jarrah, fått vräkningsordrar. Detta innebär att 970 personer, inklusive 424 barn, riskerar att fördrivas från sina hem i strid med internationell rätt.

I det palestinska samhället växer frustrationen också gentemot det egna ledarskapet. Det inställda palestinska valet skapar uppgivenhet och Palestinska myndighetens (PA) legitimitet bland den egna befolkningen sjunker stadigt. PA:s maktutrymme är begränsat, i praktiken styrs det mesta av ockupationsmakten, men det finns inget försvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter som PA och de facto-styret Hamas i Gaza utsätter sin egen befolkning för.
Både israeler och palestinier har rätt att leva i säkerhet och med lika rättigheter. För att detta ska bli möjligt krävs politiska ledare som väljer dialog och rättvisa framför våldsupptrappning. Det krävs också ett världssamfund som tar sitt ansvar för att folkrätten efterlevs – och att ansvar utkrävs när den kränks.

Vi kräver därför att Sveriges regering, EU och FN verkar för att:
– Både Israel och Hamas upphör med raketattacker, flyganfall och oproportionerligt våld, samt agerar för att våldet upphör.
– Båda sidor tar sitt ansvar för att skydda civilbefolkningen.
– Israel upphör med fördrivningen av palestinska familjer från sina hem på ockuperat område.
– Israel omedelbart upphör med utbyggnaden av illegala bosättningar på ockuperat palestinskt territorium.
– En rättvis fred förhandlas fram, med utgångspunkt i en tvåstatslösning för Israel och Palestina, utifrån 1967 års internationellt erkända gränser.
– Omvärlden sätter tryck mot både PA och Hamas att dels respektera palestiniers grundläggande mänskliga rättigheter, dels respektera palestiniers rätt att delta i fria och demokratiska val. I genomförandet av val krävs även Israels samarbete, exempelvis genom att säkra tillträde för valobservatörer från EU.
– Stödja och skydda den Internationella brottmålsdomstolens (ICC) utredning, för att ansvar ska kunna utkrävas från de israeler och palestinier som begått olagliga handlingar.

Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palme International Center
Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan
Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia
Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCiv
Martin Nihlgård, generalsekreterare IM Individuell Människohjälp
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect

Palmecentret listar 4 saker du kan göra för att visa solidaritet med Palestina.

1. Synliggör palestiniernas verklighet
Uppmärksamma vänner och bekanta på vad som händer, dela inlägg, artiklar och information i sociala medier. Få din omvärld att se!

2. Hör av dig till en riksdagsledamot
Sverige är ett av få europeiska länder som erkänt Palestina som stat, men vi kan göra väldigt mycket mer, exempelvis stoppa handel med varor från bosättarområden. Hör av dig till en politiker i riksdagen och be dem reagera och agera.

3. Håll dig uppdaterad
Bjud in en expert från Palmecentret till din lokala förening, klubb eller organisation. Låt oss berätta om situationen i landet och hur våra partners arbetar för en hållbar fredslösning.

4. Swisha en gåva
Palmecentret samarbetar med ett 15-tal palestinska organisationer för ett långsiktigt fredsbyggande. Vi når främst kvinnor, ungdomar och arbetare och stöttar dem i byggandet av deras samhälle. Swisha till 123 240 60 72 – märk med ”Palestina”.

Området Sheik Jarrah i det ockuperade östra Jerusalem, har i dagarna fått stå symbol för den folkrättsvidriga ockupationen av Palestina som pågått allt för länge. Den israeliska staten tillåter bosättare att stjäla land och hem från palestinier medan världen tyst tittar på.

Enligt FN:s kontor för humanitära frågor (OCHA) dokumenterades förra året minst 771 fall av våldsamt agerande av israeliska bosättare som resulterade i att 133 palestinier skadades främst i östra Jerusalem, Hebron, Nablus och Ramallah. Under de tre första månaderna av 2021 dokumenterades ytterligare drygt 210 fall.

De senaste dagarna har många av oss skakats av tvångsevakueringarna av palestinier boende i stadsdelen Sheik Jarrah efter att israelisk domstol hävdat att området skulle ha utgjort judisk mark före 1948. Även det har resulterat i hundratals skadade.

Igår miste dessutom 21 personer sitt liv, bland dem 9 barn, som en konsekvens av israeliska bombattacker i Gaza. Våldet från alla parter måste upphöra omedelbart.

Det är när brott möts med straffrihet som en ockupation kan fortgå i över sju decennier och försätter miljontals palestinier på flykt. Såväl de israeliska bosättningarna som våldet bosättarna och den israeliska militären utövar mot palestinier är ett brott mot internationell rätt.

Europeiska skattebetalares bistånd till att bygga upp hem och skolor för palestinier på palestinsk mark förstörs eller konfiskeras systematiskt av israeliska myndigheter. Det är oacceptabelt och måste omedelbart kompenseras av Israel.

Det är ett faktum att Benjamin Netanyahu och den israeliska högern saknar vilja att verka för en fredlig lösning grundat på två stater. Det är också häpnadsväckande att ockupationen har fått fortgå utan agerande från det internationella samfundet.

I Europaparlamentet har extremhögern, högern och många gånger den liberala gruppen tillsammans utgjort hinder för att ens ta upp frågan om Israels folkrättsbrott i parlamentet. Nästa vecka kommer frågan återigen vara på bordet.

Det är dags för alla svenska partier att ta sitt ansvar för att få slut på ockupationen utan konstanta undanflykter. Det finns ett flertal saker alla svenska partier i riksdagen och i Europaparlamentet skulle kunna driva gemensamt:

1) Erkänn Palestina enligt 1967 års gränser. För alla som verkligen tror på en tvåstatslösning borde ett erkännande av Palestina vara en självklarhet. Så länge Palestina inte erkänns på samma sätt som Israel kommer framgång vara svårt att uppnås i framtida fredsförhandlingarna. Sverige gick i bräschen och erkände redan 2014 men vi behöver fortsätta trycka på för att fler stater ska välja att göra detsamma.

2) Stoppa handel med varor från bosättarområden och företag som bidrar till att upprätthålla ockupationen. Bosättningar är ett brott mot internationell rätt och borde inte stödjas av någon. Dessutom utgör expansionen av bosättningar ett stort hinder för en ordnad tvåstatslösning.

3) Se över EU:s och Israels associationsavtal. Enligt artikel två i associationsavtalet utgör respekten för mänskliga rättigheter och demokrati i både de interna och externa relationerna en avgörande del av avtalet. Israels brott mot mänskliga rättigheter kan vara ett avtalsbrott.

4) Stödja internationella brottmålsdomstolen i dess utredning av krigsbrott. Internationella brottmålsdomstolen inledde tidigare i år en förundersökning om möjliga krigsbrott som begåtts på ockuperat territorium. Sedan dess har både domstolen och chefsåklagaren utsatts för politiska påtryckningar av israeliska myndigheter som dessutom vägrar samarbeta. Det är viktigt att rättsstatens principer respekteras och domstolen får utöva sitt arbete på ett oberoende och opartiskt sätt. Brott får inte fortsätta mötas av straffrihet.

Olof Palmes ord “Politik är att vilja något” är viktigare än någonsin. ”Att vilja förändring, därför att förändringen ger löften om förbättring”.

För alla oss som tror att en tvåstatslösning är vägen fram, där Israel och Palestina lever sida vid sida i fred och säkerhet, borde ovanstående krav vara en självklarhet.

Evin Incir, Europaparlamentariker (S)
Anna Sundström, Generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center
Tajma Sisic, Internationell ledare, SSU

Nyhetsbrev

Stöd oss

Våldsamheterna ett resultat av diskriminerande politik

Netanyahu riskerar fängelse

Ett livs kamp för rättvisa

Därför kräver vi att Sveriges regering, EU och FN verkar för att:

Träffpunkt för unga i det trånga och konflikthärjade Jerusalem

Våldet är på en ny nivå