Sydafrika-arkiv

Samtalet kretsar kring dagens och framtidens Sydafrika. Parlamentsvalet 29:e maj var historiskt, för första gången sedan 1994 har ANC inte längre egen majoritet. Den breda koalition som bildats efter valet är brokig och samlar över 70% av parlamentets ledamöter, som spänner över hela det politiska fältet.

Vad betyder detta för framtiden i landet, och hur ska de reformer och mål som parlamentsmajoriteten enats om kunna genomföras? Och hur påverkas regionen i södra Afrika och Sydafrika som internationell aktör?

Medverkande:

Samtalsledare: Calle Sundstedt, Sydafrikahandläggare, Olof Palmes Internationella Center.

NÄR: Torsdag den 5 september, kl. 18.00.

VAR: Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41.

PRIS: 90 kr.

Skaffa biljett!

Om festivalen

Mellan den 19-23 augusti bjuds på en rad olika seminarier om globala frågor. Bland annat om folkrätten och Gaza, om nedgången för arbetares rättigheter, motståndet mot diktaturen i Belarus och vad händer nu i Sydafrika efter valet?

Festivalen arrangeras av Global Bar Magazine, i samarbete med Palmecentret, Läkare utan gränser, Läkarmissionen, Uppsala Health Summit och Studio SN7.

Var: Studio SN7, Stora Nygatan 7, Stockholm.

När: 19-23 augusti. Se detaljerat program.

Majoriteten av samtalen går att se i efterhand på Global Bar Magazines Facebooksida.

Palmecentrets kommande generalsekreterare Oscar Ernerot, vår sydafrikanska samarbetspartner Labour Research Service samt den israeliska journalisten Gideon Levy medverkar i samtal under festivalen. Gideon fick Palmepriset 2015 och har bevakat den israeliska ockupationen av Palestina i nästan 35 år.

Vad händer nu med Gaza?

Enligt beräkningar som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet kan så många som 186 000 människor ha dödats i Gaza. Samtidigt fortsätter kriget – och det oerhörda civila lidandet. Hur är det att arbeta med den humanitära hjälpen på plats? Finns det någon lösning på lång sikt – och hur såg vardagen ut i Gaza innan allt raserades?

Medverkande:
Fia Iveslätt, sjuksköterska på MSF som arbetat på plats.
Lotta Schüllerkvist, journalist och författare till boken ”Marnas hemlighet” som första gången kom ut 2010 och som nu släpps i nyutgåva.
Göran Paulsson, tidigare biståndsråd, fram till våren 2024 chef för det svenska biståndet till Palestina.
Gideon Levy, israelisk författare och journalist för den vänster-liberala tidningen Haaretz (inleder seminariet, deltar digitalt).

Why are companies so afraid of workers?

Olof Palmes Internationella Center operates in five of the world‘s ten worst countries for workers, according to the Global Rights Index. In 2023, workers were subjected to violence in 44 countries. Employers threaten, initimate, and harass workers to prevent them from excercising their right to collective bargaining.

During this event, we will explore and discuss why trade union rights are being undermined, by whom, and who our opponents are. We will also highlight how trade union rights are linked to other progressive goals such as democracy, feminism and climate change.

Can the new government solve South Africa’s problems?

For the first time since the end of the apartheid regime, the African National Congress (ANC) cannot govern by itself. Instead, ANC has formed a broad centre-left coalition government that includes the Democratic Alliance (DA). Will the new coalition succeed in turning the tide and revitalizing the economy? How will the opposition to the left of the ANC act?

Under året vann vår sydafrikanska partnerorganisation CoRMSA en stor seger för migranters rättigheter i landet. Man ifrågasatte tillsammans med Helen Sulzman Foundation ett regeringsbeslut att säga upp en form av uppehållstillstånd som garanterat över 180 000 zimbabwiska medborgares rätt att bo i Sydafrika.

Det rättsliga ingripandet ledde till att Gautengs högsta domstol fann att regeringens beslut bröt mot grundlagen. Ärendet ligger nu hos Sydafrikas författningsdomstol för vidare förhandling och sannolikheten för ett positivt domslut bedöms även här vara goda.

Domen har lett till praktiska förbättringar av zimbabwiska medborgares legala status i landet och därmed i deras skydd mot utnyttjande, frihetsberövande och utvisning. Liksom till att deras rätt till samhällstjänster som utbildning, sjukvård och social omsorg säkrats.

Samarbete rörelse till rörelse – Värna civilsamhällets roll i biståndet!

Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.

Vad gör folkrörelsebiståndet unikt?

Civilsamhällets roll i stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.

Läs mer!

Sydafrika tog under 2023 ett stort steg mot ökad jämställdhet när det gäller rätten till föräldraledighet. I ett nyckelfall i Johannesburgs högsta domstol prövades om lagen om arbetstagares anställningsvillkor också skulle omfatta lika rättigheter för föräldraledighet, oavsett kön eller föräldraskapets natur. Resultatet? Varje förälder har idag rätt till fyra månaders föräldraledighet.

Palmecentrets partnerorganisation Labour Research Service (LRS) bistod aktivt i fallet som expert- och stödorganisation i förhandlingen. Som en facklig resursorganisation väl förankrad i fackföreningsrörelsen och med ett starkt jämställdhetsprogram kunde deras arbete för att erkänna värdet av omsorgsarbete, och att utmana könsstereotyper, bidra till ett positivt domslut.

– Domen utmanar föreställningen att omsorg enbart är en kvinnas ansvar. När män väljer att ta ut föräldraledighet skapar det ett mervärde som bidrar till att förändra uppfattningen och synen på föräldraledighet.

Nu fortsätter arbetet med att få domen översatt till konkret handling. Exempelvis är det är avgörande att kollektivavtalen reflekterar domslutet.

LRS har under många år samarbetat med landets fackföreningar för att formulera policyförslag och gemensamma krav på jämställdhet i kollektivförhandlingar. Till exempel har organisationens medlemsförbund SACCAWU och Massmart, det amerikanska företaget Walmarts afrikanska dotterbolag, numera ett kollektivavtal med föräldraledighet.

RÄDDA DET FACKLIGA BISTÅNDET

Den fackliga kampen är global. Arbetstagares villkor och rättigheter påverkar oss alla i en sammankopplad värld och världsekonomi. Fackliga rättigheter är dessutom grundläggande demokratiska rättigheter och fackliga organisationer är ofta bland de första att förbjudas i länder där auktoritära ledare har makten.

Just nu riskerar det svenska fackliga biståndet att försvinna. Biståndsmyndigheten Sida har fått i uppdrag av regeringen att se över sitt samarbete med det svenska civilsamhället, som sedan länge varit en central samarbetspart i genomförandet av det internationella civilsamhällesstödet. Sida har därefter beslutat att säga upp samtliga avtal med svenska civilsamhällesorganisationer till årsskiftet, vilka i sin tur kommer behöva säga upp nästan 2000 avtal med internationella samarbetspartners. Detta drabbar inte minst Palmecentret och Union to Union, och därmed våra fackliga samarbeten runt om i världen.

Var med och rädda det fackliga biståndet genom att:

HÖJA RÖSTEN om att facklig samverkan och organisering fortsatt ska vara del av den svenska biståndspolitiken! (I regeringens reformagenda för biståndet nämndes inte ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling.)

STÖTTA EKONOMISKT genom att bli månadsgivare till Palmecentret eller som facklig medlemsorganisation stötta ett internationellt projekt. I den nya ansökningsprocessen ska svenska organisationer nämligen betala en egeninsats på 15%. Det är en ökning med 50% sedan tidigare år.

ENGAGERA DIG i fackliga projekt internationellt genom ditt förbund. Om vi är fler som är med i verksamheten kan vi lättare klara kraven på egeninsats tillsammans.

JAG VILL BLI MÅNADSGIVARE

MER OM DET FACKLIGA BISTÅNDET

Women’s Leadership Centre (WLC) arbetar med att stärka kvinnor att ta tillvara sina rättigheter och vara politiska aktörer i samhället. De har bland annat mobiliserat 190 organisationer för att protestera mot en planerad oljeborrning i Kavangoregionen. Borrningsprojektet kommer få allvarliga konsekvenser för miljön och sanfolket i området.

Filastiniyat är en palestinsk civilsamhällesorganisation som vill öka kvinnors och ungdomars deltagande i samhället. De arbetar bland annat med att stärka och stötta kvinnliga journalister i Palestina.

Eren Keskin är människorättsjurist och medordförande i IHD, Turkiets mest kända organisation för mänskliga rättigheter. Sedan 1990-talet har hon engagerat sig i minoritetsfrågor och erbjudit avgiftsfri juridisk assistans till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr av statliga styrkor. Arbetet har gjort henne till måltavla för Erdoganregimen.

Ikhwezi Women’s Support Centre arbetar med att ge stöd till våldsutsatta kvinnor och barn i Cathcart i de östra delarna av Sydafrika. Förutom stöd till offer håller Ikhwezi i utbildningar och pratar i skolor. Genom ett särskilt program engageras män att arbeta mot könsbaserat våld och sexuella trakasserier.

Kristina Ampeva fick själv sparken från en textilindustri efter att ha kritiserat arbetsförhållandena. Då grundade hon organisationen Glasen Tekstilec för att stödja andra kvinnor i samma situation. Glasen Tekstilecs arbete har uppmärksammats och fått regeringen att inleda en dialog med dem och textilföretagen om förbättrade arbetsvillkor.

Gör mer demokrati – stöd vårt arbete

Tack vare dessa och många andra kvinnorättskämpars arbete bli världen hela tiden lite mer jämställd och lite bättre.

Ge ditt stöd till dem och till folkrörelser som kämpar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Bli månadsgivare till Palmecentret eller swisha en gåva till 123 24 060 72.

I förra veckan avslutades 16 Days of Activism. Det är en internationell kampanj där organisationer och privatpersoner runtom i världen uppmärksammar kampen för att motverka könsbaserat våld. Kampanjen tar avstamp i den internationella dagen mot våld mot kvinnor den 25 november, och avslutas den 10 december på den internationella dagen för mänskliga rättigheter.

Likt tidigare år har kvinnorättsorganisationen Ikhwezi Women’s Support Centre engagerat sig i kampanjen, med ett gediget arbete digitalt så väl som i staden Cathcart med omnejd. I deras digitala kanaler har fokus legat på att inspirera till aktivistiska handlingar, medan arbetet i staden har handlat om att utbilda kvinnor inom entreprenörskap. Syftet har varit att uppmuntra kvinnor att starta eget, för att öka deras ekonomiska självständighet och minska risken för att de blir beroende av män för att klara sig.

Vad är 16 Days of Activism och varför är det viktigt?

– 16 Days of Activism är en kampanj som skapades med syftet att motverka könsbaserat våld. Under kampanjens gång bedriver organisationer kontinuerliga evenemang. Kampanjen är betydelsefull då den belyser en oerhört viktig fråga, samtidigt som den ger organisationer likt vår, och andra aktörer, möjlighet att engagera oss djupare i frågan.

Vad har Ikhwezi jobbat med under kampanjen i år?

– Vi började med att hålla i ett evenemang den 25 november med fokus på entreprenörskap för kvinnor. Syftet var att stärka kvinnor ekonomiskt så att risken för att de blir beroende av män för att klara sig minskar. Sedan har vi fortsatt med dessa evenemang i olika städer ända fram till den sista dagen av kampanjen. I Cathcart avslutades 16 Days of Activism med ett stort evenemang som borgmästaren deltog i.

– Vi har också fört en kampanj i våra digitala kanaler, samt varit med i radio och pratat om ämnet. Utöver det har vi drivit ett samarbete med en organisation som arbetar med barns rättigheter. Det samarbetet resulterade i en guide för barns säkerhet.

Hur kan människor engagera sig i 16 Days of Activism?

– På en högre nivå så tror vi att samarbete är en god idé. Vi tror starkt på att vi kan uppnå mycket genom att som organisationer gå samman under denna kampanj och samarbeta för att belysa ämnet. Som privatperson kan man göra allt från att delta i evenemang likt de vi har hållit i till att prata om ämnet. Exempelvis genom att dela sina åsikter och prata om hur det är i staden eller byn man lever i. Ingen handling är för liten!

Ikhwezi är en av våra partnerorganisationer i Sydafrika och får stöd av S-kvinnor genom Palmecentret.

Den här artikeln är skriven av vår praktikant Karolina:

Karolina Jurcevic

Mitt namn är Karolina och jag är en utbildad kommunikatör och grafisk designer på 27 år. De senaste månaderna har jag gjort min praktik på kvinnorättsorganisationen Ikhwezi Women’s Support Centre i Cathcart, där jag har arbetat med sociala medier och marknadsföring.

Mitt dagliga arbete har inkluderat allt från att följa med som fotograf på evenemang till att skapa innehåll till organisationens digitala kanaler och utveckla deras hemsida. Hela tiden med Ikhwezis huvudsakliga syfte i tankarna – att hjälpa till att minska det könsbaserade våldet och antalet kvinnomord i Cathcart och dess närområde.

Hur får man dagens unga att känna hopp och framtidstro i ett land fyllt av korruption, arbetslöshet och fattigdom? Välkomna till ett samtal med musikkollektivet Soundz of the South från Kapstaden – om musik som verktyg för att nå landets unga befolkning och få dem att göra sina röster hörda.

Så här presenterar sig Soundz of the South:

”Vi är ljudet av revolution, vi formades ur elden som är det afrikanska folkets kamp. Soundz of the South ger röst åt de röstlösa, åt de fattiga och förtryckta. Soundz of the South är befrielse genom musik. Vår unika blandning av hiphop, afro och soul är mer än bara musik; det är ljudet av bojor som går sönder, det är ljudet av triumf över förtryck, det är ljudet av folket, det är ljudet från Syd.”

Samtalet leds på engelska av Nkanyiso Maqeda, Olof Palmes Internationella Center

Tid: Fredag 23 sep, kl. 13.30-14.00.
Scen: Globala Torgets studio, H-hallen, plan 1 på Bokmässan.
Arrangör: Olof Palmes Internationella Center

Globala Torget på Bokmässan i Göteborg är platsen där samtida litteratur möter aktuella världshändelser. Årets teman är Real CrimeTime (tillsammans löser vi världens värst brott!), Klimatkrisen, Sydafrika och Röster från Ukraina. Delta på plats på mässan eller följ programmet live på Facebook eller Globala Torgets hemsida.

Mer om Globala Torget
Mer om Bokmässan

År 1997 hade Sydafrika just lämnat ett brutalt apartheidsystem. Men ett annat förtryck fanns kvar: det patriarkala.

– På den tiden visste kvinnor inget om sina rättigheter, säger Linda Brukwe som leder Ikhwezi Women’s Support Centre i landet.

Ikhwezi startade för 25 år sedan och är verksam i Cathcart på landsbygden i de östra delarna av Sydafrika. Syftet är att ge stöd till kvinnor och barn som utsatts för våld och övergrepp. Linda Brukwe misshandlades själv psykiskt och fysiskt av sin make under många år. När hon fick information från Ikhwezi engagerade hon sig för att lära andra kvinnor att de inte behöver utstå samma sak.

– Två av tre kvinnor i området är utsatta för någon form av våld… eller, jag tror att det egentligen är nästan alla. Vi måste stoppa det!

Enligt Linda Brukwe är patriarkala strukturer inom xhosakulturen en bidragande faktor, liksom arbetslöshet och fattigdom. Under pandemin har hon sett en dramatisk ökning i våldet mot kvinnor när människor varit hänvisade till hemmet, männen har förlorat jobb och alkoholmissbruket blivit än mer utbrett.

Samarbete med svenska S-kvinnor

Ikhwezi stöds genom Palmecentret av S-kvinnor (på förbundsnivå) sedan 2016. Förbundssekreterare Nina Unesi har själv besökt organisationen.

– Ikhwezi har etablerat sig så starkt att det har blivit självklart för omgivningen att fråga om deras kunskap i allt som rör våld mot kvinnor. De belyser frågorna, engagerar området och blir tillfrågade om kunskap. Ikhwezi är som en spindel som håller samman det sociala nätverket och samarbetar med kommunpolitiker, socialtjänst, sjukvården och polis.

Linda Brukwe säger att stödet från Palmecentret har gjort det möjligt för Ikhwezi att utbilda de här aktörerna i attityd och arbetssätt.

– Det är viktigt att jobba nära varandra så att våldsdrabbade kvinnor känner att de tas på allvar. Annars kommer de inte att anmäla.

På polisstationen i Cathcart har Ikhwezi inrättat ett särskilt rum så att våldsdrabbade kvinnor kan göra anmälan i avskildhet samt få stöd och information. Ikhwezi håller också kontakt med kvinnan, fungerar medlande och följer henne till tingsrätten. Dessutom driver de sedan länge ett härbärge för kvinnor och barn utsatta för våld och övergrepp.

”Vi lär oss av varandra”

Många angränsande kommuner har liknande problem och tillsammans med S-kvinnor har Ikhwezi byggt upp ett nätverk för samarbete mellan lokala organisationer. Ikhwezi som har lång erfarenhet passar bra som samordnare och ingår också i ett större nätverk som lobbar för nationell förändring.

– Det visar att samarbete är en framgångsmetod, säger Nina Unesi som hoppas att fler kvinnodistrikt utöver Stockholms län ska ge stöd till organisationer i det lokala nätverket.

– På så sätt skulle vi tillsammans kunna lyfta frågorna i ett stort område i Sydafrika och gemensamt åka dit för studiebesök och aktiviteter. Samtidigt som de sydafrikanska organisationerna också samverkar.

Enligt Linda Brukwe har plattformen gjort det möjligt att dela erfarenheter. Samarbetet med Sverige har stärkt Ikhwezi organisatoriskt och gett nya insikter.

– Många tror att det som händer här är unikt. Men genom det här partnerskapet lär vi oss av varandra.

Påverkansarbete som ger resultat

Förutom stöd till offer håller Ikhwezi i utbildningar och pratar i skolor. Genom ett särskilt program engageras män att arbeta mot könsbaserat våld och sexuella trakasserier. Påverkansarbete sker bland annat genom protestmarscher. År 2018 var Ikhwezi del av de nationella demonstrationerna #TotalShutdown. De har gjort skillnad.

– Rättsfallen ges prioritet och hårda straff utdöms. Fortfarande finns många utmaningar men vi kvinnor tas på allvar på ett annat sätt än tidigare, säger Linda och återger två domar.

I det första fallet fick en kvinna Ikhwezis stöd för att få skyddsåtgärder beviljade av tingsrätten. Hon mördades ändå av sin man men organisationens lobbyarbete och protestmarscher bidrog till att maken dömdes till ett hårt fängelsestraff – 34 år. I ett annat fall våldtogs ett barn av tillsyningsmannen på det jordbruk där familjen arbetade. Barnet och mamman kunde stanna sex månader på Ikhwezis härbärge medan mannen dömdes till 20 år.

Stärkta kvinnor bygger nationen

När Linda Brukwe blickar framåt vill hon arbeta med unga och sprida servicen till fler. Kvinnor bör stärkas i att ta egna beslut och göra saker själva, inte bara stödja män.

– Vi behöver kvinnor som kan ta ledande politiska positioner. Vi lobbar för att det ska bli 50-50. Att stärka kvinnor är att bygga nationen.

Linda Brukwe var själv under sex år i början av 00-talet involverad i politik genom ANC. Men frustrationen att se de lokala – manliga – politikerna inte göra vad de var tillsatta för blev för stor.

– Min ambition var att stärka samhällsservice som infrastruktur, bostäder och el. Om jag inte kunde göra det eller öppet påtala interna problem, varför skulle jag stanna?

– Idag lever jag det liv jag vill. Jag tjänar inte så mycket men arbetet gör mig lycklig. Att förändra kvinnors liv är min passion.

Ikhwezi betyder lyskraft eller ljus på xhosa och är namnet på en av stjärnorna. Linda Brukwes vision är att se kvinnor fria från alla former av våld.

– De ska kunna gå vart de vill när de vill och göra vad de vill oavsett vilka kläder de bär.

Sydafrikas regeringsparti ANC har länge tampats med interna stridigheter och utbredd korruption. Sedan sittande president Cyril Ramaphosa tillträdde 2018 har ett intensivt arbete trappats upp för att få bukt med problemen. En av huvudfigurerna för kampen mot korruptionen är ex-presidenten Zuma som i en långdragen rättsprocess står åtalad för bland annat penningtvätt, korruption och utpressning. Efter att Zuma vägrat infinna sig i rätten för målet dömdes han för domstolstrots. Ett fängelsestraff på 15 månader.

Domen är en stor seger för den sydafrikanska rättsapparaten och ett tecken på de framsteg som gjorts i arbetet mot korruptionen. Men domen möttes inte bara av jubel och hurrarop. I delar av landet utbröt i stället tumult. En liten men högljudd grupp av Zuma-anhängare protesterade mot domen – och snabbt urartade protesterna till upplopp och kravaller.

Varför blir resultatet av ett demokratiskt framsteg upplopp och plundringar? Thoko Matshe är Palmecentrets landkoordinator för Södra Afrika. Hon menar att det finns ett flertal analyser för vilka orsakerna till våldet och plundringarna är.

– Arbetslösheten i Sydafrika ligger på 32%. Ojämlikheten och fattigdomen är strukturella och systematiska problem. Och allt har blivit värre under covid. Människor är desperata, fattiga och hungriga.

Samtidigt gläds hon över den otroliga respons och styrka det sydafrikanska civilsamhället visat på under krisen. Människor har vaktat butiker och gallerior i sina städer för att hindra plundringarna.

– Åter igen har sydafrikanerna visat att de står starka och enade, säger Thoko.

Nu återstår ett stort arbete med återuppbyggande och skadehantering. Men det stora jobbet ligger i att fortsätta bygga upp förtroendet för rättsapparaten, politikerna och det demokratiska systemet. Palmecentret arbetar med både det sydafrikanska civilsamhället och de politiska partierna med politikutveckling och interndemokrati.

Mycket av den utveckling som tagit världen flera decennier att åstadkomma, har på blott ett år raserats. Situationen är allvarlig. Covid 19 har i sig orsakat en hälsokris med miljontals döda och en vårdskuld som kommer få långtgående konsekvenser för global hälsa. Nedstängningar i samhällen som saknar sociala skyddsnät har haft enorma konsekvenser för människors liv, och kommer att ha i decennier framöver. I auktoritära stater har ledare utnyttjat pandemirestriktioner i eget intresse. Från till exempel Filippinerna får vi rapporter om att hungrande människor som trotsat utegångsförbud för att hitta mat skjutits till döds av polisen.

Thoko Matshe som arbetar för Palmecentret i Sydafrika berättar att pandemin lett till förödande konsekvenser för hela landet.

– Fattigdomen har ökat överallt. Många barn som inte fått gå i skolan är förlorade för samhället nu, de kommer inte komma tillbaka. Den mentala ohälsan kommer vi få hantera över lång tid framöver.

Tuff omställning i Sydafrika

För Palmecentrets partnerorganisationer innebar situationen i början att fokus fick flyttas från planerad verksamhet till att anpassa sig till en ny verklighet. I Sydafrika ställdes nästan alla planerade aktiviteter in.

– Många engagerade sig i stället i att hjälpa till att distribuera matpaket från regeringen, eller att arbeta med analys och ställningstagande kring hur viruset bör hanteras, berättar Thoko Matshe.

Thoko syftar bland annat på Palmecentrets partner Education and Training Unit, som med bland annat Palmecentrets stöd kunde spela en viktig roll i utformandet av nationella riktlinjer för smitthantering och förebyggande åtgärder mot Covid 19, som spridits på landets alla sjukhus.

Vilka svårigheter i omställningen stötte ni på?
– Ojämlikheten i vårt samhälle blev så uppenbar med digitaliseringen. Så många människor har inte tillgång vare sig till internet eller en dator. Men vi var uppfinningsrika och hittade nya sätt att nå ut. Organisationerna som arbetar mot våld mot kvinnor till exempel, de nådde ut i byarna med hjälp av megafoner!

Nya samarbeten på Balkan

Men på andra håll har digitaliseringen haft positiva konsekvenser. I till exempel Serbien nådde vår fackliga partner SSSV betydligt fler människor under 2020 med sina utbildningar kring arbetstagares rättigheter.
På Balkan samordnade Palmecentret ett upprop där 60 organisationer från fem länder deltog.

– Våra partnerorganisationer såg i ett tidigt skede hur allvarlig pandemins konsekvenser blev för arbetare, och att vi behövde stå upp för arbetares rätt till skydd i den här situationen, berättar Emira Mešanović som arbetar vid Palmecentrets kontor i Belgrad.

– Sen blev det en snöbollseffekt. De flesta som fick höra talas om deklarationen ville vara med. Flera svenska medlemsorganisationer skrev också under, som en symbol för solidaritet.

Varför var det viktigt att göra det här?
– När pandemin kom märkte vi hur viktigt det är att dela erfarenheter och kunskap mellan oss länderna på Balkan, och visa på att här sitter vi alla i samma båt. Det är nödvändigt att både agera lokalt och i solidaritet med andra länder.

Nyhetsbrev

Stöd oss

Medverkande:

Om festivalen

Vad händer nu med Gaza?

Why are companies so afraid of workers?

Can the new government solve South Africa’s problems?

Samarbete rörelse till rörelse – Värna civilsamhällets roll i biståndet!

Vad gör folkrörelsebiståndet unikt?

RÄD­DA DET FACK­LI­GA BI­STÅN­DET

Var med och rädda det fackliga biståndet genom att:

Gör mer demokrati – stöd vårt arbete

Vad är 16 Days of Activism och varför är det viktigt?

Vad har Ikhwezi jobbat med under kampanjen i år?

Hur kan människor engagera sig i 16 Days of Activism?

Så här presenterar sig Soundz of the South:

Samarbete med svenska S-kvinnor

”Vi lär oss av varandra”

Påverkansarbete som ger resultat

Stärkta kvinnor bygger nationen

Tuff omställning i Sydafrika

Nya samarbeten på Balkan

RÄDDA DET FACKLIGA BISTÅNDET