Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Samtal om Turkiet

Tiotusentals personer sitter idag fängslade i Turkiet, av dem är många journalister och författare. Med hjälp av svepande anti-terroristlagar har merparten anklagats eller dömts för kopplingar till terrorism. Vad innebär Turkiets villkor för att godkänna Sveriges Nato-ansökan?

Medverkande:

Bitte Hammargren, associerad senior medarbetare vid Utrikespolitiska institutet, expert på Turkiet och Mellanöstern

Burhan Sönmez, ordförande PEN International

Elisabeth Löfgren, ordförande Fängslade författares kommitté, Svenska PEN

Kurdo Baksi, journalist

Ragip Zarakolu, tidigare fristadsförfattare, hedersmedlem i Svenska PEN och en av dem som Turkiet kräver att Sverige ska utvisa.

Viveka Sjögren, ordförande i Författarförbundets internationella råd

Moderator:

Helin Sahin, Palmecentret

Arrangörer: Svenska PEN, Palmecentret, Författarförbundet och Dramatikerförbundet.

Facebook-evenemang

VAR: Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41 Stockholm.
NÄR: Onsdag 1 juni, kl.18.00-19.30.

Evenemanget arrangeras av Svenska PEN, Olof Palmes Internationella Center, Författarförbundet och Dramatikerförbundet.

Olof Palmes Internationella Center fördömer fängelsedomarna i Turkiet

I veckan dömde Turkiet den turkiska filantropen och affärsmannen Osman Kavala till livstidsfängelse, och sju kända människorättsförsvarare, akademiker och journalister till 18 års fängelsestraff. Samtliga anklagas för ”omstörtande verksamhet” där Kavala pekas ut som den som planerat massprotesterna i Turkiet under 2013, känd som Gezi-protesterna.

Osman Kavala har suttit häktad sedan 2017 i högriskfängelset i Silivri. Han har i flera år gett stöd till flertal civilsamhällesorganisationer runtom i Turkiet, ett par av dem även samarbetsorganisationer till den svenska arbetarrörelsen. Rättegången beskrivs som en fars av Human Rights Association i Turkiet, som Palmecentret stödjer. Att domen är tydligt politiskt motiverad är sedan tidigare känd. En av domarna i rätten har dessutom kandiderat till parlamentet för regeringspartiet AKP.

Turkiet är medlem i Europeiska rådet, Nato och OSSE och en kandidat för medlemskap i Europeiska unionen. Men AKP-MHP-regeringen bryter ständigt mot de internationella konventionerna som landet har åtagit sig att följa genom sitt medlemskap. Dessa organisationer har tvingats krishantera och försökt vidta åtgärder, men dessa har ignorerats av Erdoğan och hans regering. Ett exempel är den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheters (ECHR) beslut om frigivning av både människorättsaktivisten Osman Kavala och politikern Selahattin Demirtas. Turkiet är ålagt att implementera domstolsbeslutet från Europakonventionen, men vägrar.

Turkiets auktoritära regim har befäst sin makt sedan 2017. Den är koncentrerad till president Erdoğan som har makt att utse viktiga domare, får utfärda undantagstillstånd och styra via dekret.

Samtidigt som EU och USA är upptagna med Rysslands krig i Ukraina har parlamentets makt försvagats och dess ledamöter får begränsade möjligheter att ställa frågor till och granska presidenten. Förtrycket ökar mot regimkritiker i landet och dessa får höga straff. Palmecentrets partnerorganisationer i Turkiet rapporterar också att tortyrfall i fängelser, särskilt mot kvinnor, har ökat markant och att de har fått in fler anmälningar under den senaste tiden. 2021 lämnade Turkiet Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen).

Turkiet – i mötet med verkligheten och framtiden

Efter kuppförsöket sommaren 2016 har Turkiet genomgått en mycket negativ utveckling. Demokratin har urholkats. Regimen har tagit kontroll över media och förbjudit oberoende media. President Erdogans auktoritära styre har brutaliserats med massfängslanden och flykt utomlands av oliktänkanden, massavskedanden av journalister, lärare, universitetsfolk och tjänstemän som ogillats av regimen. Tortyr och andra avskräckningsmetoder har använts. Människor har dödats.

Det råder en politisk maktkamp i Turkiet mellan sekulära kemalister och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Pandemikrisen har drabbat Turkiet hårt ekonomiskt och socialt. Landets ekonomiska kris hotar att leda till kollaps. Kurder och andra minoriteter förföljs. Antalet syriska flyktingar som angetts vara drygt 3,5 miljoner utgör en svår belastning för landet.

Utrikespolitiskt har Turkiet uppträtt allt mera aktivistiskt och skaffat sig fiender genom sitt handlande. I Syrien ser landet ”hotet från kurderna” som viktigare att ta itu med än att bidra till en fredslösning. I östra Medelhavet har Turkiet uppträtt aggressivt och provocerat grannstater. Förhandlingar om medlemskap i EU är avbrutna. Med USA har Turkiet gjort sig ovän genom att som Natomedlem köpa ett ryskt försvarssystem.

Hur ser situationen ut, och vad kan förväntas under den närmaste framtiden? Hur utvecklas Turkiets internationella relationer? Hur bör omvärlden, inklusive EU och Sverige, agera gentemot Turkiet? Finns det några ljusglimtar att peka på?
Seminariet sänds digitalt vi Facebook.

Medverkande:
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet
Helin Sahin, Turkiethandläggare, Olof Palmes Internationella Center
Michael Sahlin, tidigare bland annat Sveriges ambassadör i Turkiet
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center, samtalsledare

Titta på samtalet här!

Studio Solidaritet: Motstånd i Erdogans Turkiet

Det auktoritära förtrycket i Turkiet blir allt hårdare. President Recep Tayyip Erdogan fortsätter attackera de fria medierna, den politiska oppositionen och det oberoende civilsamhället. På sistone har regeringen också underminerat arbetet mot kvinnovåld och eldat på främlingsfientlighet mot afghanska flyktingar.

I ett livesänt samtal diskuterar Helin Sahin och Joakim Medin om hur det demokratiska motståndet i Turkiet organiserar sig mot den auktoritära politiken. I fokus står också människorättsjuristen Eren Keskin, medordförande i Turkiets mest kända MR-organisation IHD, som blivit en måltavla för regeringsattackerna och riskera att dömas till decennier i fängelse.

Samtalet sänds direkt på Palmecentrets Facebooksida och på Youtube.

Medverkande:

Helin Sahin, chef för Team Mellanöstern & Nordafrika, Olof Palmes Internationella Centrum
Joakim Medin, journalist och författare som länge bevakat Turkiet

Samtalet sändes live torsdag 13 oktober kl. 12.30

Samtalet sänds på Palmecentrets Facebooksida.

Turkiet – demokrati på tillbakagång

Situationen i Turkiet har varit turbulent länge och framtidsutsikterna för demokratin är svåra att överblicka. I spåren av pandemin har den auktoritära regimen dessutom kunnat utnyttja situationen för att begränsa det civila samhällets rörlighet och utrymme ytterligare. Bland annat har president Erdogan drivit igenom en lag som ger regeringen möjlighet att tvångsförvalta civilsamhällsorganisationer och beslagta deras tillgångar.

Den breda oppositionen, tidvis splittrad, är det största hoppet för demokratins överlevnad i Turkiet. Vad händer i landet, hur ser förutsättningarna ut för oppositionen under det auktoritära ledarskapet och vilken roll kan den hårt ansatta oppositionen ha i landets framtid? Hur kan Sverige bidra till en ny riktning för Turkiet – och hur kan svenska civilsamhällesorganisationer stödja sina kamrater i Turkiet?

Panelister: 
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet
Helin Sahin, chef för Team Mellanöstern & Nordafrika, Palmecentret
Samtalsledare: Anna Sundström, generalsekreterare Palmecentret

Turkiet – demokrati på tillbakagång
25/9 kl 11.20 – 12.00
Kostnadsfritt
Se på Facebook
Anmäl dig för att se samtalet på Världskulturmuseet i Göteborg

Turkiet: Eren Keskin är Erdogans måltavla

Under de senaste åren har ett auktoritärt förtryck lagt sig som ett lock över Turkiet. Det har blivit mörkt, syret har börjat ta slut och allt fler oppositionella röster har tystnat.

President Recep Tayyip Erdoğan gick först till angrepp mot det regimkritiska kurdiska civilsamhället. Efter det misslyckade kuppförsöket 2016 attackerades också övriga regimkritiker. Massfängslanden av oppositionella har följts av organisationsförbud, systematiska kränkningar av fri- och rättigheter, samt en ström av politiska flyktingar bort från landet.

Men människorättsjuristen Eren Keskin vägrar hålla tyst. Hon är en berömd profil i Turkiets människorättsrörelse sedan 30 år och hon vägrar lämna landet – trots hotet om många år i fängelse.

– Jag känner stor tro för mitt arbete och kan inte tänka mig göra något annat. Och vi har förlorat så många människor. Jag känner att vi är skyldiga våra döda något.

Eren Keskin har sedan 1990-talet engagerat sig i minoritetsfrågor och erbjudit avgiftsfri juridisk assistans till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr av statliga styrkor. Hon är medordförande för IHD, som är Turkiets mest kända människorättsförening och en av Palmecentrets samarbetsorganisationer. Under årens lopp har hon mottagit en mängd internationella utmärkelser, däribland Anna Lindh-priset 2018.

I februari i år dömdes Eren Keskin till sex års fängelse för ”medlemskap i en väpnad terroristorganisation”. Den befängda anklagelsen bygger på att hon 2014–2015 agerade tillfällig chefredaktör för den prokurdiska och regimkritiska dagstidningen Özgür Gündem, som då hotades av nedstängning – och idag mycket riktigt har förbjudits.

– Det turkiska systemet har röda linjer som inte får överskridas: Kurdistanfrågan, det armeniska folkmordet och Cypernfrågan. Just för att jag tänker annorlunda än staten om dessa frågor har jag ständigt dömts. För närvarande har jag 143 stämningar mot mig och kan dömas till 26 år och nio månader i fängelse. Jag kan när som helst sättas i fängelse.

Eren Keskin anklagas även för att ha ”vanärat” nationen och ”förnedrat” president Erdoğan i flera artiklar hon skrivit. Även sådana anklagelser har idag satt många regimkritiker bakom galler.

Många har börjat likna dagens Turkiet med hur landet såg ut på 1990-talet, en tid som präglades av mycket omfattande våld och statliga övergrepp. Människorättsföreningen IHD klarade sig med nöd och näppe igenom de åren, till priset av åtskilliga mördade medlemmar. IHD:s analys av dagens starkt auktoritära utveckling är att den statliga synen på oliktänkande har förblivit den samma.

– Fysiska attacker var mycket mer intensiva på 90-talet, på grund av sociala medier kan de inte använda dessa metoder lika mycket idag. Men den här gången är det en stor press på yttrandefriheten. Alla arresteras och den som tänker annorlunda sätts i fängelse eller lever under rättslig kontroll, säger Eren Keskin.

På sista tiden har Erdogans regim också börjat dra tillbaka Turkiet från tidigare respekterade värdegrunder. I mars i år övergav man Istanbulkonventionen, Europarådets dokument för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, med argumentet att den hade en skadlig ”HBTQ-agenda”.

– Efter det ökade antalet mördade kvinnor till följd av mäns våld. Det uppfattades som att våld mot kvinnor inte längre var ett stort brott. Enligt min åsikt är anledningen till tillbakadragandet att politiska islamister och rasistiska nationalister stördes av kvinnans frigörelse. Eftersom Erdogan bara kan få röster från dem just nu, erbjöd han dem att dra sig ur konventionen, resonerar Eren Keskin.

Frågan är hur människorättsförsvarare som Eren Keskin orkar fortsätta jobba i en sådan här kontext. Trots sådana här reaktionära bakslag, förtryck och attacker? Det är en fråga hon ofta får från utländska observatörer av Turkiet.

– När jag dömdes till fängelse 1995 sa många att jag borde åka utomlands. Men jag och vissa människor i samma situation valde att stanna och gick i fängelse, och lagen förändrades till följd av kampen. Det är därför jag vill stanna här och fortsätta. Jag älskar vad vi gör och detta är mitt sätt att leva nu. Jag tror det är därifrån energin kommer.

Internationell utblick: Vart går Turkiet?

Sedan kuppförsöket sommaren 2016 slogs tillbaka har Turkiet genomgått en mycket negativ utveckling. Demokratin har urholkats. President Erdogans auktoritära styre har brutaliserats med massfängslanden av oliktänkande och massavskedanden av journalister, lärare, universitetsfolk och tjänstemän som ogillats av regimen. Tortyr och andra avskräckningsmetoder har använts. Människor har dödats. Liksom på andra håll har pandemikrisen drabbat Turkiet hårt ekonomiskt och socialt. Antalet syriska flyktingar som angetts vara drygt 3,5 miljoner utgör en svår belastning för landet.

Utrikespolitiskt uppträder Turkiet allt mera aktivistiskt, och skaffar sig fiender genom sitt handlande. I Syrien ser landet ”hotet” från kurderna som viktigare att ta itu med än att bidra till en fredslösning. I östra Medelhavet agerar Turkiet aggressivt och provocerar grannstater. Förhandlingarna om medlemskap i EU har avbrutits, och EU hotar med att införa sanktioner mot landet. Med USA har Turkiet gjort sig ovän genom att som Natomedlem köpa ett ryskt luftförsvarssystem.

Hur är situationen ut, och vad kan förväntas för den närmaste framtiden i Turkiet? Hur utvecklas Turkiets internationella relationer? Hur bör omvärlden, inklusive EU och Sverige, agera gentemot Turkiet? Finns det några ljusglimtar att peka på?

Medverkande:
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet
Helin Sahin, Turkiethandläggare, Olof Palmes Internationella Centrum
Michael Sahlin, tidigare bland annat svensk ambassadör i Turkiet

Samtalet leds av Thomas Hammarberg, riksdagsledamot och Turkietrapportör för Europarådet.


Internationell utblick: Vart går Turkiet?
1 februari 18.00 – 19.30
Live på Facebook eller Zoom
Anmälan till Zoom
Evenemang på Facebook
Arrangemang av Palmecentret & ABF Stockholm
Stoppa invasionen – stöd ett demokratiskt och fredligt Turkiet!

I staden Diyarbakir samarbetar Palmecentret med Human Rights Association som arbetar i sydöstra och östra regionen med att kartlägga brott mot mänskliga rättigheter som begås i den kurdiska regionen av Turkiet. I en tid då journalister och människorättsorganisationer är hårt pressade av regimen är det viktigt att stödja de krafter som vågar berätta om brott mot mänskliga rättigheter.

Tillsammans med organisationen Women’s Free Legal Aid Association som leds av människorättsadvokaten Eren Keskin arbetar Palmecentret och Marieborgs Folkhögskola med ett projekt för att arbeta mot sexuellt våld och förbättra kvinnors och flickors situation i de syriska flyktinglägren i Turkiet. Med samtal, medicinskt och finansiellt stöd får kvinnor som utsatts för sexuellt våld hjälp att hantera sina trauman och genom juridiskt stöd kan förövarna ställas inför rätta. Behoven är enorma och din insats är viktig.

Socialdemokraterna och Palmecentret samarbetar med två systerpartier i Turkiet: Folkens demokratiska parti (HDP) och Republikanska folkpartiet (CHP) som båda sitter i det turkiska parlamentet. Syftet är dels ökad dialog mellan partierna i Turkiet och att stärka deras arbete för ett mer demokratiskt Turkiet.

För sex år sedan stängde Sida ner Palmecentrets program för stöd till det civila samhället i Turkiet.  Motiveringen var att de turkiska organisationerna inte längre behövde det stöd och de insatser som svenska organisationer kunde bidra med. Det innebar att Palmecentret och ett stort antal andra svenska organisationer fick kraftigt minskade resurser för att genomföra projekt med folkrörelser och demokratiaktörer runtom i Turkiet.

Palmecentret kritiserade denna neddragning, och utvecklingen har visat att samhällskritiska organisationer i Turkiet fått ett alltmer krympande utrymme. Aktivister, journalister och folkvalda politiker fängslas och förföljs. Demokratin och rättsstaten är hotade i grunden, och behovet av stöd till de som gör motstånd är viktigare nu än på mycket länge.

Palmecentret planerar därför utöka verksamheten i Turkiet och inleder snart samarbete med ytterligare tre eller fyra organisationer. Det är fackföreningar och organisationer som arbetar för yttrandefrihet. Dessutom kommer Palmecentret att stödja krafter som vill få till fredsförhandlingar mellan turkiska staten och PKK, för en fredlig lösning av den mångåriga konflikten i landet.

Vi behöver ditt stöd för att öka insatserna i Turkiet: Swisha ett bidrag till: 1232406072

Eller ge stöd på annat sätt här.

Foto: Delil Souleiman/AFP-TT

Kommentar: Turkisk offensiv i norra Syrien

– Att USA kliver åt sidan innebär en stor risk för stabiliteten i regionen och inne i Syrien, där hundratals kurder, kristna och ezidier har tvingats fly efter Turkiets invasion av Afrin-provinsen, säger Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center

Framför allt kan det också innebära en öppning för IS att slå tillbaka. Att Turkiet nu får ansvar för de tillfångatagna IS-krigare skapar snarare en oro för hur Turkiet kommer att hantera dem, med tanke på det logistiska stöd som IS-krigare har påståtts få av Turkiet.

Det är ett agerande i strid med resolutioner i FN:s säkerhetsråd som behandlar suveränitet och Syriens territoriella integritet. Och ytterligare ett bevis för hur Syrien och närliggande länder används som spelplan för de regionala och internationella stormakternas egna intressen.

Det finns även en stor risk att konfliktnivån inne i Turkiet trappas upp. Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan är allt mer trängt av att hans parti AKP förlorar stöd, att utbrytare ur partiet tar konkreta steg för att bilda ett nytt parti, och av den mycket försvagade turkiska ekonomin. Det finns pågående diskussioner om att tidigarelägga parlaments- och presidentvalet i Turkiet samtidigt som det finns en stor risk att HDP förbjuds verka som ett politiskt parti.

– Att underblåsa de nationalistiska strömmarna för att vinna inrikespolitiska poäng är en strategi som president Erdogan, tillsammans med sina allierade ultranationalistiska MHP, flitigt har använt även tidigare, säger Anna Sundström.

Tio års fängelse för tro på demokrati

När jag besökte Istanbul i maj vibrerade staden av hopp inför det kommande turkiska valet. Den socialdemokratiska oppositionen gick mot en historiskt viktig seger. När jag mötte Canan Kaftancioglu lyste hennes engagemang, tro på demokrati och kamp för rättvisa i ögonen. För det har hon dömts till 10 års fängelse. Omvärldens fördömanden kan inte vänta.

Canan Kaftancioglu tillhör CHP som är ett av Socialdemokraternas två turkiska systerpartier. Det andra är HDP, som vi tidigare uppmärksammat. HDP:s partiledare Selahattin Demirtaş sitter fängslad sen 2016. I början av september friades han från vissa anklagelser och många hoppades på ett frisläppande. Men andra anklagelser finns kvar och det har också tillkommit nya.

Kontakterna med våra turkiska kamrater är oerhört viktiga. När grundläggande demokratiska fri- och rättigheter hotas måste arbetarrörelsen höja rösten.

Jag är också väldigt glad och stolt över Palmecentrets arbete i Turkiet. Vi arbetar med en förening för romers rättigheter och en organisation som kartlägger brott mot mänskliga rättigheter i den kurdiska delen av Turkiet. Tillsammans med Marieborgs folkhögskola driver vi ett projekt för att arbeta mot sexuellt våld och förbättra kvinnors och flickors situation i de syriska flyktinglägren i Turkiet.

Läs mer om våra projekt i Turkiet

Om du blir månadsgivare till Palmecentret är du med och stöttar frihetskämpar i Turkiet och på många andra ställen.

I september månads nyhetsbrev kan du läsa om ett annat av våra spännande projekt: det globala hushållsarbetarfacket. Det finns också information om våra seminarier på Globala Torget på Bokmässan i Göteborg.

Och apropå Palmecentret: Grattis Ann Linde till utnämningen som utrikesminister! Ann Linde satt under tiden som Socialdemokraternas internationella sekreterare i Palmecentrets styrelse och känner verksamheten väl. Vi ser fram emot fortsatt samarbete i hennes nya roll.

Text: Anna Sundström