Inför valen i maj förra året arrangerade det nationella nätverket Perballja Ofertave Politike (POP) dialogforum mellan medborgarna och borgmästarkandidaterna i tio kommuner. Syftet var att få politikerna att skriva på ett kontrakt där de lovade att arbeta för att åtgärda de problem som kommer fram i diskussionerna. Nära 1 000 personer var sammanlagt på plats för att samtala med politikerna. Nästan 20 000 personer följde i stället mötena digitalt.
Massmedia var också på plats och rapporterade. Uppmärksamheten gör att politikerna pressas till att uppfylla det som står i kontraktet de skrivit under. POP övervakar sedan att de som väljs till borgmästare arbetar för att uppfylla vad de åtagit sig.
Medborgarperspektiv på samhällsproblem
Dessa forum är ett sätt att få politiken att handla om konkreta problem som medborgarna upplever. Annars är det vanligt att de som kandiderar håller abstrakta valtal som inte berör de problem som väljarna upplever i sin vardag.
Det ger resultat. Valda borgmästare i Albanien som tagit innehållet i kontrakten på allvar har bland annat ökat budgeten för ungdomsaktiviteter, gett stöd till ensamma mödrar, rustat upp skolor, reparerat vägar på landsbygden och förbättrat kollektivtrafiken.
Stöd från Palmecentret
Det är inte första gången Palmecentret stödjer denna typ av dialogforum, men tidigare har stödet gått till ett antal enskilda lokala civilsamhällesorganisationer. I det här fallet har vi varit med om att bygga upp POP-nätverket som samordnar aktiviteterna i tio kommuner över hela landet. Från huvudstaden Tirana till små kommuner på landsbygden.
RÖRELSE TILL RÖRELSE – VÄRNA CIVILSAMHÄLLETS ROLL I BISTÅNDET!
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Vad gör folkrörelsebiståndet unikt?
Civilsamhällets roll, stödet rörelse till rörelse, handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring. Oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Unga tar täten i arbetet för fred och mänskliga rättigheter
Runt om i världen är unga människor drivande i frågor som rör klimatet, fred och social rättvisa. Flera av Palmecentrets samarbetspartners arbetar just med att stärka ungas kapacitet att påverka samhällsutvecklingen. Nedan listar vi några exempel från 2023.
Palestina: Unga i civilsamhället fortsätter arbetet för fred
Palmecentrets samarbetspartner Palestinian Peace Coalition (PPC) arbetar för möjliggörandet av en tvåstatslösning och en självständig palestinsk stat som kan leva i fred och säkerhet vid sidan av Israel. Bland annat är de med och koordinerar det israel-palestinska fredsnätverket Two State Coalition som Palmecentret bjöd till Stockholm under våren.
Men PPC arbetar också med att stärka ungdomars roll i fredsarbetet. De bedriver utbildningar, genomför expertutbyten samt kommunicerar med beslutsfattare.
2023 var givetvis ett mycket utmanade år med tanke på Hamas blodiga attack den 7 oktober och Israels brutala och dödliga krigföring i Gaza. Trots det lyckades de få över 50 olika beslutsfattare och opinionsbildare att sätta sig ner tillsammans med ungdomar, kvinnor och representanter från civilsamhället för att samtala och lyssna på varandra.
UKRAINA: Facklig ungdomsorganisering för framtiden
Foto: Trade Union Youth Network
Trade Union Youth Network i Ukraina organiserar unga medlemmar och volontärer. De ordnar seminarier och kurser mitt under brinnande krig. Vid ett av de tillfällen under året då Palmecentret medverkade genomfördes ett seminarium om framtiden efter kriget i ett skyddsrum under Charkiv, en av Ukrainas största städer som ligger nära gränsen till Ryssland och fronten. Där faller bomber och robotar varje dygn. Ändå orkar de fackliga ungdomarna tänka framåt, och planera för återuppbyggnad. Av hus och infrastruktur, men också av civilsamhälle och samhälleliga funktioner. De vill ha en rättvis återuppbyggnad som skapar ett bättre Ukraina efter kriget.
TURKIET: Unga romers röster stärks genom folkbildning
Målet för Zero Discrimination Association (ZDA) är att stärka unga romers kapacitet att delta i samhället och arbeta för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det görs främst genom folkbildningsprogrammet ”The Other School of Politics” som äger rum under en vecka varje år. Projektet genomförs i samarbete med ABF.
Programmet fungerar också som en plattform för nätverkande mellan deltagarna och beslutsfattare. Det ämnar bidra till en djupare förståelse för de utmaningar som romer har i det turkiska samhället och är en möjlighet för unga romer att göra sina röster hörda.
Rörelse till Rörelse – Värna civilsamhällets roll i biståndet!
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Vad gör folkrörelsebiståndet unikt?
Civilsamhällets roll i stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Palmecentrets samarbetsorganisation Active Citizenship Foundation (ACF) arbetar med att få fler kvinnor och unga att ta plats i politiken och påverka samhällsutvecklingen. Ett exempel är Rainisa Nasser, som inte bara är ung och kvinna utan dessutom tillhör den muslimska minoriteten. En mycket ovanlig kombination i den filippinska politiken.
Rainisa tog steget att engagera sig partipolitiskt efter att ha deltagit i en utbildning och idag har hon blivit invald i ungdomsrådet i sin hemkommun. Ungdomsråden har en egen budget för att kunna göra insatser till stöd för barn och unga.
Rainisa har tidigare framför allt ägnat sig åt skolfrågor men har sedan dess breddat sitt samhällsengagemang. Som representant för det socialdemokratiska ungdomsförbundet Akbayan Youth har hon dessutom blivit ungdomssekreterare för en federation av olika ungdomsråd.
Akbayan är ett litet parti som satsar på att bygga upp en aktiv gräsrotsrörelse. Nära hälften av partiets 1 516 kandidater har blivit invalda i ungdomsråd över hela landet!
Samarbete rörelse till rörelse – Värna civilsamhällets roll i biståndet!
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Vad gör folkrörelsebiståndet unikt?
Civilsamhällets roll i stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Fattigdomen på landsbygden och den orättvisa fördelning av land har varit en pådrivande faktor för det våld som under decennier präglat Colombia. Ofta har bönder tvingats bort från sina landområden genom våld och hot eller genom att tvingas sälja marken billigt till gerilla, paramilitär eller knarkkarteller.
Organisering av en bonderörelse
Inom arbetet för landreform har en expertgrupp formats och gått igenom frågorna politiskt, tekniskt och juridiskt. De har även hållit i dialogen med bondeorganisationer och stöttat bildandet av en nationell bondekonvention. Redan i slutet av 2022 samlades 2 500 representanter från 54 olika bonde- och ursprungsbefolkningsorganisationer till ett möte i Bogotá. Man kom där fram till 1289 förslag på hur en reform bör genomföras.
Palmecentret stödde arbetet genom att leda och finansiera expertgruppen så att de kunde arbeta snabbt och strategiskt, och så att de många tusentals förslag har kunnat omsättas till politik.
Stödet fortsatte under 2023, och förslagen från bondekonventionen har omvandlats till lagförslag som sedan antagits i den nationella utvecklingsplanen. I juli organiserades ett möte med 120 representanter där deltagarna tog fram ett reglemente för hur den nya nationella kommissionen för bondefrågor ska arbeta, eftersom det krävs en organisation för att kunna genomföra reformen på ett ordnat sätt. Mötet möjliggjorde för bonderepresentanterna att delta i processen genom att träffas, diskutera och komma överens om gemensamma förslag.
Fokus på kvinnor och civilsamhällets deltagande i fredsprocessen
Palmecentret fortsatte under 2023 att även stötta fredsprocessen mellan den colombianska regeringen och gerillarörelsen ELN. Vår huvudsakliga roll är att bidra till att kvinnor kan delta aktivt och att deras perspektiv beaktas i processen. Vi har hittills bidragit med finansiering av möten i olika delar av landet där representanter för regering, parlamentet, lokala myndigheter och civilsamhället kunnat träffas och föra en dialog.
I dialogen har man kommit överens att skapa en ”nationell pakt” med aktivt deltagande från alla samhällssektorer. Målet är att komma överens om de politiska, sociala, ekonomiska och miljömässiga förändringar som freden kräver, för att nå en lösning på den 60 år långa väpnade konflikten. Det resulterade i att den ”Nationella kommittén för deltagande” hölls i Bogotá i augusti förra året. Över 4 000 deltagare från civilsamhälle, regering, myndigheter och internationella organisationer medverkade. Detta inklusive förhandlingsdelegationerna från den colombianska staten och ELN samt 80 representanter från 30 olika samhälls- och civilsamhällesaktörer.
Palmecentret har hittills bland annat stöttat kvinnors deltagande i olika dialogmöten liksom framtagande av pedagogiskt material för processen. I december stöttades också ett evenemang för att öka civilsamhällets inkludering i fredsdialogen med särskilt fokus på kvinnors deltagande.
Samarbete rörelse till rörelse – Värna civilsamhällets roll i biståndet!
Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.
Vad gör folkrörelsebiståndet unikt?
Civilsamhällets roll i stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.
Sydafrika tog under 2023 ett stort steg mot ökad jämställdhet när det gäller rätten till föräldraledighet. I ett nyckelfall i Johannesburgs högsta domstol prövades om lagen om arbetstagares anställningsvillkor också skulle omfatta lika rättigheter för föräldraledighet, oavsett kön eller föräldraskapets natur. Resultatet? Varje förälder har idag rätt till fyra månaders föräldraledighet.
Palmecentrets partnerorganisation Labour Research Service (LRS) bistod aktivt i fallet som expert- och stödorganisation i förhandlingen. Som en facklig resursorganisation väl förankrad i fackföreningsrörelsen och med ett starkt jämställdhetsprogram kunde deras arbete för att erkänna värdet av omsorgsarbete, och att utmana könsstereotyper, bidra till ett positivt domslut.
Nina Benjamin, ledare för jämställdhetsprogrammet hos LRS:
– Domen utmanar föreställningen att omsorg enbart är en kvinnas ansvar. När män väljer att ta ut föräldraledighet skapar det ett mervärde som bidrar till att förändra uppfattningen och synen på föräldraledighet.
Nu fortsätter arbetet med att få domen översatt till konkret handling. Exempelvis är det är avgörande att kollektivavtalen reflekterar domslutet.
LRS har under många år samarbetat med landets fackföreningar för att formulera policyförslag och gemensamma krav på jämställdhet i kollektivförhandlingar. Till exempel har organisationens medlemsförbund SACCAWU och Massmart, det amerikanska företaget Walmarts afrikanska dotterbolag, numera ett kollektivavtal med föräldraledighet.
RÄDDA DET FACKLIGA BISTÅNDET
Den fackliga kampen är global. Arbetstagares villkor och rättigheter påverkar oss alla i en sammankopplad värld och världsekonomi. Fackliga rättigheter är dessutom grundläggande demokratiska rättigheter och fackliga organisationer är ofta bland de första att förbjudas i länder där auktoritära ledare har makten.
Just nu riskerar det svenska fackliga biståndet att försvinna. Biståndsmyndigheten Sida har fått i uppdrag av regeringen att se över sitt samarbete med det svenska civilsamhället, som sedan länge varit en central samarbetspart i genomförandet av det internationella civilsamhällesstödet. Sida har därefter beslutat att säga upp samtliga avtal med svenska civilsamhällesorganisationer till årsskiftet, vilka i sin tur kommer behöva säga upp nästan 2000 avtal med internationella samarbetspartners. Detta drabbar inte minst Palmecentret och Union to Union, och därmed våra fackliga samarbeten runt om i världen.
Var med och rädda det fackliga biståndet genom att:
HÖJA RÖSTEN om att facklig samverkan och organisering fortsatt ska vara del av den svenska biståndspolitiken! (I regeringens reformagenda för biståndet nämndes inte ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling.)
STÖTTA EKONOMISKT genom att bli månadsgivare till Palmecentret eller som facklig medlemsorganisation stötta ett internationellt projekt. I den nya ansökningsprocessen ska svenska organisationer nämligen betala en egeninsats på 15%. Det är en ökning med 50% sedan tidigare år.
ENGAGERA DIG i fackliga projekt internationellt genom ditt förbund. Om vi är fler som är med i verksamheten kan vi lättare klara kraven på egeninsats tillsammans.
Utan kärnvapengarantier blir DCA ett existentiellt hot
Vi lever i en alltmer orolig värld. Ryssland invasion av Ukraina och det skoningslösa kriget i Gaza skrämmer oss och ökar de globala spänningarna. De globala militärutgifterna ökar i rasande takt. Kärnvapenstaterna utökar och förnyar sina arsenaler. Allt fler länder överger demokratin och går i auktoritär riktning.
De försämrade säkerhetsläget fick Sverige och Finland att överge sin långa tradition av militär alliansfrihet, och man är idag medlemmar av Nato. Nu är både Sverige och Finland på väg att sluta avtal med USA om att tillåta amerikansk militär och lagring av vapen i respektive land. Men medan Finland har en lag som förbjuder att kärnvapen förs in på finskt territorium så saknas liknande lagstiftning i Sverige.
DCA (Defense cooperation agreement) är inte en del av Nato-samarbetet utan ett separat avtal med USA. Det ger dem möjlighet att upprätta militärbaser på 17 platser i Sverige. På de amerikanska baserna ska amerikansk militär, civilanställda och anhöriga kunna leva vid sidan av de regelverk som annars gäller i Sverige. Amerikansk militärpolis ska kunna ingripa även i samhällen i närheten av basen.
USA ges även möjlighet att lagra militär utrustning i Sverige. På det området finns avtalets största risk, då det inte i texten hänvisas till något uttryckligt förbud mot att föra in kärnvapen i Sverige.
”I det svenska avtalet finns bara vaga hänvisningar till svensk suveränitet.”
I Finland finns, som nämnts, en lag som förbjuder att kärnladdningar förs in i landet. Även Danmark är på väg mot ett DCA-avtal och Norge har sedan tidigare ett avtal med USA. I båda dessa texter görs tydliga hänvisningar till policys som förbjuder införsel av kärnvapen i fredstid. I det svenska avtalet finns bara vaga hänvisningar till svensk suveränitet. Vi kan inte se att Sverige har något att vinna på att ha ett upplägg som skiljer sig från det våra grannländer har.
Det är sparsamt med offentlig debatt kring DCA-avtalet. Vi menar att svenska folket har rätt att få veta att Sverige inom kort kan ta beslut om ett långtgående försvarsavtal som innebär att kärnvapen kan komma att lagras på svenskt territorium. Riksdagen borde därför inte fatta beslut om DCA-avtalet innan ett tydligt förbehåll finns inskrivet i avtalet mot införsel av kärnvapen i Sverige. Sverige bör annars snarast lagstifta mot detta som Finland gjort.
I en värld där Sverige snart kan ha både Putin som styr i öster och Trump i väster, krävs att vi är tydliga och säger ifrån att vi inte önskar bli en måltavla i en möjlig kärnvapenkonflikt, och därför inte tillåter kärnvapen på vårt territorium. Det handlar om vår säkerhet och överlevnad. Likaså är det viktigt att Sverige på det globala planet fortsätter arbeta och utmärka sig som en kraft som motverkar spridningen av kärnvapen.
I arbetarrörelsen ska vi fortsätta att vara stolta över att över att vi genom historien tydligt stått upp och arbetat för fred och nedrustning. Säkerhetsläget tvingar nu Sverige och andra länder att lägga mer resurser på militära ändamål. Men detta får inte skymma sikten för de existentiella hot Sverige och världen står inför, och det långsiktiga målet att helt få bort massförstörelsevapnen.
Vi får inte utsätta vårt Sverige för ökad risk att dras in i en kärnvapenkonflikt eller bidra till ökad spridning av kärnvapen. Därför ska vi inte skapa osäkerhet kring Sveriges inställning till kärnvapen på svensk mark.
Margot Wallström, ordförande Olof Palmes Internationella Center Anna Sundström, fd. generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Fem framgångar för arbetares rättigheter i världen
2023 var ett kämpigt år på många sätt. Men runt om i världen finns det också ljusglimtar för demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa. Vi listar fem exempel på framgångar för arbetares rättigheter från våra partnerorganisationers viktiga arbete.
Albanien: Rättsliga segrar för kvinnliga textilarbetare
Flera av Palmecentrets partners i Albanien arbetar för att kvinnliga arbetares rättigheter inom kläd- och skoindustrin ska respekteras. De utbildar kvinnorna i deras rättigheter, hjälper dem att organisera sig, genomför möten med myndigheter, arrangerar protester och tillhandahåller juridisk hjälp. Det har under 2023 resulterat i flera små segrar:
Tre kvinnor från textilföretaget Xibretex vann sitt fall i domstol. Företaget beordrades att betala arbetarna för de hälso- och sociala avgifter som de var skyldiga för åren 2016-2020. Palmecentrets partner Gender Alliance for Development Center (GADC) stödde kvinnorna i processen samt bistod med rättshjälp.
70 kvinnor som arbetade för företaget Ozgun Kan Albania fick inte sina löner utbetalda. Med hjälp av Albanian Coalition for Labour Rights (CLR) – en allians mellan civilsamhällesorganisationer och fackföreningar – gick kvinnorna samman och stämde företaget. Fallet kommer att användas för att driva på lagändringar som skyddar arbetare när företag går i konkurs.
Namibia: Ökat fackligt inflytande i arbetet med ny arbetsmiljölag
Metallarbetarfacket, Metal and Allied Namibian Workers Union (MANWU), har lyckats få plats i den regeringskommission som ska utforma ny lagstiftning på arbetsmiljöområdet. En proposition ska läggas fram under 2024. Man har även haft dialog med berörda departement om rättvis klimatomställning och digitalisering av arbetslivet.
Janeth Jockney leder en facklig utbildning. Hon har gått från att vara anställd på ett företag där MANWU organiserade arbetarna, till att idag vara ansvarig för fackföreningens utbildningsverksamhet. Foto: MANWU.
Serbien: Rätt att pröva brott mot ekonomiska och sociala rättigheter
Parlamentet i Serbien ratificerade under 2023 ett tilläggsprotokoll till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Det innebär att serbiska invånare nu har möjlighet att driva sina fall till internationell nivå om landets domstolar inte upprätthåller konventionen.
Palmecentrets serbiska samarbetsorganisation A11 har ägnat fem år åt ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd en ratificering. I det har man också samarbetat med andra partners i Palmecentrets program på Västra Balkan, inklusive flera fackförbund.
Zimbabwe: Bättre lönevillkor för lantarbetare under ekonomisk kris
Lantarbetarfacket GAPWUZ har lyckats driva igenom att en större del av lönen ska betalas ut kontant i amerikanska dollar. Därmed har arbetarna en reallön som motsvarar lönen år 2016, vilket ses som en framgång i förhållande till den djupa ekonomiska kris som råder i landet.
Foto: Chairmaine Chitate
Zimbabwes motsvarighet till LO, ZCTU, har också under 2023 kommit överens med arbetsgivarna om en gemensam plan för hur de ska agera mot regeringen i den så kallade trepartdialogen. Det handlar bland annat om att man nu gemensamt kräver att regeringen ökar insynen i den ekonomiska politiken.
Somalia: Historisk satsning på sociala trygghetssystem
För första gången ska somaliska arbetare få tillgång till statliga sociala trygghetsnät som mildrar effekterna av fattigdom och kriser. Reformen sjösattes i november 2023. Den fackliga centralorganisationen FESTU som bidragit till att få systemen på plats, underströk att detta är en vinst för landets arbetare.
FESTU (som har samarbetat med LO genom Palmecentret) har länge drivit på för att sociala trygghetssystem ska införlivas. De ser införandet som ett stort genombrott i kampen mot fattigdom. Reformen innebär att utsatta grupper och arbetare med mycket låga inkomster kan få statligt stöd.
Rädda det fackliga biståndet!
Just nu genomför regeringen stora förändringar i det svenska biståndet. Ett resultat av det är att Sida har beslutat att till årsskiftet säga upp alla avtal med svenska civilsamhällesorganisationer, som länge har varit en viktig samarbetspart för det internationella civilsamhällesstödet, och som i sin tur kan komma att tvingas säga upp avtal med nära 2000 internationella partnerorganisationer. Det drabbar inte minst Palmecentret och Union to Union, och därmed våra fackliga samarbeten runt om i världen. I den nya processen finns det inga garantier att några av de svenska organisationerna som arbetar med att stödja facklig organisering och fackliga rättigheter kommer att få ett uppdrag (i regeringens reformagenda nämndes det inte heller ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling). Man har dessutom höjt kraven på egeninsats, vilket gör att många organisationer kommer att få det mycket svårt att upprätthålla sin verksamhet.
Läs mer om hur du kan vara med och rädda det fackliga biståndet:
2023 blev ett turbulent år, både i världen och i Sverige. Rysslands invasionskrig i Ukraina fortsatte, säkerhetsläget försämrades ytterligare och turerna i Sveriges Nato-ansökan blev många. Bilden av Sverige som ett land som står upp för demokrati och mänskliga rättigheter fick sig flera törnar. I oktober kom Hamas blodiga attack mot kibbutzerna och de mindre städerna i södra Israel, och Israels urskillningslösa vedergällningskrig mot Gaza som drabbar den palestinska civilbefolkningen. Det har varit en tuff tid för världen där hela den internationella rättsordningen verkat vara i upplösning.
En oroande utveckling
Att utvecklingen fortsätter att gå bakåt bekräftades också i den halvtidsöversyn av vår internationella strategi som gjordes under året. Sedan den beslutades har respekten för de mänskliga rättigheterna ytterligare begränsats, jämlikheten minskat, konflikterna ökat och klimatkrisen blivit alltmer alarmerande. Runt om i världen ser vi hur högerauktoritära krafter systematiskt bryter ner demokratin och hur dessa krafter vinner alltmer mark.
Under året blev det också tydligt att utvecklingen även går bakåt i Sverige. Även här hemma ser vi ett minskande utrymme för det civila samhället och en alltmer högerauktoritär agenda som påverkar samhället. Det är en utveckling där udden ofta riktas mot arbetarrörelsens värderingar och verksamhet, liksom mot det svenska utvecklingssamarbetet. Sverige har idag en regering som skär ner på biståndet och som steg för steg avvecklar den internationella solidariteten. Året började därför med tuffa neddragningar och personaluppsägningar. När regeringens reformagenda sedan presenterades kom insikten att detta bara är början på ytterligare inskränkningar. Det svenska civilsamhällets roll ska starkt begränsas i en krympande biståndsverksamhet som alltmer fokuserar på svenska intressen.
Arbetarrörelsens svar måste vara som den alltid har varit. Att organisera, utbilda och stärka människor och folkrörelser. Ska vi kunna vända utvecklingen behöver vi samla oss och samarbeta. Både här hemma och tillsammans med våra många vänner och demokratiska förkämpar i världen.
Vi agerar för förändring
Trots att 2023 blev ett oroligt år har vi anpassat oss och agerat. Vi har genomfört 184 internationella projekt, vi har kommunicerat och opinionsbildat, utbildat och engagerat partners och medlemsorganisationer, och tillsammans tagit ställning för våra värderingar och lösningar. Vi har i ord och handling visat på en annan väg. Att samhällen går att förändra, och att en annan värld är möjlig.
Under året fanns det också ljusglimtar. Valen i Polen, Guatemala och Thailand, liksom en allt tydligare global klimatrörelse. Det som dessa motrörelser har gemensamt är att människor har kommit samman och organiserat sig för att bryta den negativa utvecklingen.
Nu fortsätter vi arbetet med att tillsammans med människor över hela världen vända utvecklingen åt rätt håll. Det är möjligt med kraften från hela arbetarrörelsen som tillsammans är Olof Palmes Internationella Center!
Margot Wallström, ordförande Anna Sundström, generalsekreterare
Året inleds med diskussioner om nedskärningar i biståndet. Palmecentret tillsammans med 16 andra organisationer uppmanar regeringen att föra en dialog med civilsamhället om biståndspolitiken. Interna diskussioner förs om hur nedskärningarna ska hanteras.
Allians för rättvis klimatomställning samlar till ett rådslag för att ta fram rekommendationer och uppmaningar till regeringen.
Thailändska systerpartiet Move Forward Party skördar valframgångar och fick 38% av rösterna (Dock blockerades de senare från att bilda regering).
Juni
Världsfackets ITUC:s årliga Global Rights Index lanseras och uppmärksammar detta år sambandet mellan inskränkningar på demokratin och attacker mot arbetares rättigheter.
På Världsmiljödagen lyfter vi framstegen för en EU-lagstiftning mot ekocid (storskalig miljöförstörelse).
Hamas genomför sin blodiga attack mot södra Israel där 1160 israeler dödas. Israel inleder omedelbart sitt urskillningslösa vedergällningskrig mot Gaza där över 20 000 palestinier dödas under hösten. Vi går med i den globala kampanjen #CeasefireNOW för att kräva en omedelbar vapenvila på Gazaremsan.
Den svenska regeringen fryser biståndet till Palestina. Vi protesterar tillsammans med andra svenska biståndsorganisationer.
November
Palmedagen arrangeras i Stockholm under temat ”Gemensam säkerhet – för vår gemensamma framtid”.
Vi ordnar manifestation på Norra Bantorget i Stockholm på solidaritetsdagen med det palestinska folket, för de civila offren i Palestina och Israel samt för fred och respekt för folkrätten.
FN:s klimattoppmöte COP28 genomförs. Vi välkomnar mötets historiska klarspråk om att fossila bränslen driver klimatkrisen men konstaterar att rikare länder återigen smiter från notan.
Narges Mohammadi, som sitter fängslad som politisk fånge i Iran, mottar i sin frånvaro Nobels fredspris.
Krympande demokratiskt utrymme i Georgien
Under tisdagen röstade Georgien igenom en lag om utländska agenter i parlamentet. Därmed kör man över ett veto som lades av presidenten för en dryg vecka sedan. Massiva folkliga protester mot lagen har dessutom pågått sedan i april.
Lagen är framtagen av styrande partiet Georgian Dream och är officiellt känd som ”lagen om insyn i utländskt inflytande”. Den är i stor utsträckning inspirerad av en liknande rysk lag från 2012 som lett till omfattande restriktioner för icke-statliga organisationer och oberoende mediers verksamhet.
Med den nya georgiska lagen kommer organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utländska källor att registreras som ”förespråkande av främmande makts intressen”. Denna beskrivning, i stället för den tidigare formuleringen ”agent för utländskt inflytande,” är avsedd att undvika viss negativ tolkning men uppnår trots det samma stigmatiserande effekt.
Ökad statlig kontroll
Georgian Progressive Forum är en tankesmedja och ett exempel på en organisation som kommer tvingas att registreras under den nya lagen.
– Dessutom kommer regeringen ha juridiska mekanismer för att etablera kontroll över organisationens arbete. Därmed riskerar organisationen att förlora sitt oberoende eller behöva avsluta verksamhet som inte går i linje med regeringens politik, berättar Dimitri Tskitishvili, ordförande för tankesmedjan.
Organisationer som omfattas av lagen – många med verksamhet för att främja demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter – måste registrera sig hos justitieministeriet och årligen lämna in ekonomiska deklarationer som avslöjar detaljer om deras finansiering.
Lagen inför även hårda påföljder för de som inte registrerar sig eller inte lämnar in sina ekonomiska deklarationer i tid. Böterna är oproportionerligt höga i jämförelse med andra brott.
– Lagens verkliga syfte är att begränsa yttrandefriheten genom att skapa misstro för kritiska organisationer och begränsa deras funktion, menar Dimitri.
Fria val riskeras
Enligt Dimitri är det tydligt, baserat på både innehållet i lagen och regeringens retorik, att dess huvudsakliga måltavla är media och civilsamhällesorganisationer som är kritiska mot regeringens politik och agerande.
Det har också styrkts av de våldsamma metoder som regeringen använt för att skingra de folkliga protesterna. Dimitri berättar att demonstranter har fått hotfulla telefonsamtal. Aktivister och representanter från civilsamhällesorganisationer och politiska partier har även fysiskt attackerats under demonstrationer. Dessa metoder från regeringen leder till ökad polarisering i landet och driver på fortsatta protester.
Enligt Dimitri riktar sig lagen dessutom huvudsakligen mot aktörer som är engagerade i valobservation inför valet i oktober senare i år, och riskerar därmed att bidra till en mer kontrollerad och mindre transparent valprocess. Allt detta hotar grundläggande demokratiska principer och rättvisan i det politiska systemet, och banar väg för ett mer auktoritärt styre.
Den nya lagen strider därmed också mot EU:s standarder och kan försena eller omintetgöra Georgiens ambitioner om EU-integration, något som befolkningen starkt stöder.
– Istället rör sig landet mot mer samverkan med Ryssland, säger Dimitri.
***
Det är avgörande att internationella och nationella aktörer fortsätter att övervaka situationen och arbeta för att skydda civilsamhällets rättigheter och demokratiska utrymme i Georgien.
Liknande kritik mot potentiell EU-lagstiftning
Kritik har också riktats mot EU för ett liknande lagförslag som tagits fram av EU-kommissionen. Lagens övergripande mål är att skapa nationella register över organisationer som får finansiering från tredje länder. Kritiken handlar om att den riskerar att stigmatisera civilsamhället och underminera unionens trovärdighet internationellt när det kommer till att förespråka demokrati och mänskliga rättigheter.
– Liknande lagförslag är på tapeten i flera andra länder, inklusive Bosnien-Hercegovina, Ungern, Serbien och Turkiet, alla mötta med hård kritik från EU. Men hur kan denna kritik få betydelse om EU själv antar liknande lagar? Den typ av lagstiftning som kallas ”utländska agentlagar” underminerar inte bara civilsamhällets handlingsutrymme, utan också EU:s egna möjligheter att främja demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter hos sina medlemsländer, kandidatländer och länder med vilka EU har handelsavtal, säger Patrik Desthon, policyrådgivare på Palmecentret.
2019 var klimatstrejkernas år. Hundratusentals personer samlades på Europas gator. Den gröna opinionen färgade av sig på den EU-strategi som då skrevs – klimatomställningen blev ett av EUs prioriterade mål. EU tog fram sitt reformpaket, den gröna given, och har stiftat en ström av lagar för att skydda klimat och miljö. Trots att det skulle behövas mycket mer för att EUs omställning ska bli tillräcklig och rättvis, så har klimatet och naturen i dag en central plats på agendan.
Att EU har drivit på har varit en viss tröst då Tidöpartierna lagt Sveriges klimat- och miljöpolitik på huggkubben. Cirka 80 procent av vår miljölagstiftning påverkas trots allt av beslut på EU-nivå. Men högervindarna blåser i fler delar av Europa och risken finns att EU nu kommer att överge många av sina gröna ambitioner.
I en läckt skiss för EUs strategi för de kommande fem åren som ministerrådet har tagit fram har klimatet strukits från listan över de viktigaste frågorna. Vissa medlemsländer, däribland Sverige, uppges vilja pausa EUs miljöarbete.
Även från den internationella utvecklingspolitiken blinkar varningslamporna. I stället för att exempelvis öka stödet till de länder som drabbas av klimatkrisen, tycks fokus nu skifta till att främja unionens ekonomiska intressen. I ytterligare ett läckt dokument, denna gång inifrån EUs ”regering”, Europakommissionen, avfärdas den ”traditionella, smala synen på utveckling”. Framöver bör utvecklingspolitiken handla om att säkra tillgången till råmaterial, rikta in sig på tillväxtmarknader och stärka Europas ställning i världen.
Att grunden för EUs klimatpolitik och internationella ansvarstagande nu skakar har förstås att göra med att Europas höger alltmer använder klimatpolitiken som slagfält. Den konservativa gruppen EPP i Europaparlamentet, dit M och KD hör, har anklagats för att tvinga medborgarna att välja: Klimatet eller en trygg ekonomi? Miljöpolitiken eller jordbruket?
Det är förstås en falsk motsättning. Men det är upp till Europas socialister och gröna att förklara för väljarna att vi behöver hantera den planetära krisen för att ha en chans att leva i säkerhet framöver. Det är också bråttom att berätta hur omställningen ska göras på ett sätt som kan minska klyftorna och ge oss ett bättre liv – eftersom rättviseperspektivet i EUs klimat- och miljöpolitik hittills lämnat en del att önska.
Vad behövs för globalt rättvis omställning?
Tre områden är avgörande för att EU ska ta sitt globala ansvar för klimatkrisen: takten, pengarna och de globala relationerna.
Takten. Det är ingen liten uppgift med tanke på att högern motarbetar EUs befintliga klimatplan, men det styre som nu tar över rodret behöver inte bara hålla kursen utan dessutom höja hastigheten. Parisavtalet är tydligt med att rikare länder ska minska klimatutsläppen snabbare.
I dag är EUs långsiktiga klimatmål att våra utsläpp ska vara netto noll år 2050. Problemet är att vi inte håller koll på hur mycket vi släpper ut på väg dit, eller om världens sammanlagda klimatplaner räcker för att hålla planetens version av Pandoras box stängd. (Spoiler alert: Det gör de inte. Med nuvarande politik passerar vi 1,5 grader inom kort och är på väg mot en cirka 2,7 grader hetare värld under detta århundrade.)
Med mål i form av en rättvis europeisk koldioxidbudget skulle man i stället utgå från hur mycket mer koldioxid som världen kan släppa ut för att ha en rimlig chans att hålla oss under 1,5 grader. Det är kakan, som tillhör alla människor. EU bör hålla sig inom sin beskärda tårtbit. Där behöver även utsläppen som européernas konsumtion orsakar utomlands bakas in.
Pengarna. 29 procent av de utsläpp som skapat klimatkrisen beräknas ha kommit från EU-länderna. Det är en god anledning till att EU behöver öka stödet till länder i det Globala Syd som drabbas av konsekvenserna. Dessa länder ska nu utveckla sina ekonomier – med mycket mindre utsläpp än när vi gjorde det – för att ge sina invånare tillgång till grundläggande rättigheter, som sociala trygghetssystem. Samtidigt behöver de stöd för att hantera de allt högre kostnader som klimatkrisen leder till. Det här klimatstödet behöver vara nya pengar och av bra sort – i form av gåvor, inte dyra lån. En effektiv form av stöd vore att EU ser till att skriva av skulder som håller många låginkomstländer i en tvångströja och förhindrar klimatsatsningar. EU behöver också fylla på den nya fond som skapats för att ersätta länder som drabbas av klimatkatastrofer.
De globala relationerna. Det är knappast en rättvis omställning om mineralerna i europeiska elbilar grävs fram av arbetare som riskerar livet i trånga tunnlar i Demokratiska Republiken Kongo. EU behöver ställa om utan att bygga på Europas historia av att exploatera människor och natur på andra platser.
Det kräver till exempel att EU skriver handelsavtal som följer internationella konventioner kring biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och klimat, och uppmanar länder vi handlar med att skärpa sina klimatmål.
Att få fler europeiska företag att ta ansvar för sin påverkan på miljö, arbetare och samhällen runtom i världen är en pågående strid. EU-direktivet om företagsansvar var ett försök, som Tidöregeringen nyligen höll på att stjälpa. Det gick igenom, men berör nu bara cirka 0,05 procent av företagen. Kommande EU-politiker bör ålägga företagen att ta fram planer för hur de ska ställa om i dialog med facken, och se till att anställda i alla led har fackliga rättigheter, trygghet och möjligheter när arbetet förändras.
Progressiva krafter behöver också bryta nedmonteringen av asylrätten och svara på hur EU solidariskt ska möta de människor som tvingas lämna sina länder på grund av den klimatkris som vi varit med och utlöst.
Fakta: EUs val påverkar människor och miljö långt bortom unionens gränser
• EU och Storbritannien är tillsammans världens tredje största utsläppare av koldioxid, efter Kina och USA.
• EU är världens andra största ekonomi. Unionen har handelsavtal värda över 1000 miljarder euro varje år.
• Om alla i världen levde som en EU-medborgare hade jordens resurser för hela året tagit slut den 3 maj.
Källor: ”Under lupp: Svenska EU-parlamentarikers agerande i globala frågor”, Concord, 2023; Equal Times; WWF
Fakta: Så vill de svenska parlamentarikerna jobba med miljö i EU
Klimatet är den viktigaste frågan för svenska väljare i EU-valet. Här kan du få reda på mer om hur dina favoritkandidater driver den:
• I en serie lunchsamtal svarar de svenska partiernas kandidater till Europaparlamentet på vad de vill göra kring klimat och miljö och hur de ska hantera rättvisefrågorna. Först ut är Heléne Fritzon (S) 16 maj. Samtalen arrangeras av Allians för Rättvis Klimatomställning och går att följa på plats i Stockholm eller online.
• Naturskyddsföreningen har tittat på hur parlamentarikerna har agerat och på hur mycket partierna lovar för miljön.
Fakta: Sverige “ger långfingret” till EUs klimatpolitik
Den 30 juni ska regeringen redovisa hur Sverige tänker leva upp till EUs lagar kring klimat och energi. Kruxet är bara att vi inte gör det.
Både Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten har konstaterat att Sverige är på väg att missa i princip alla EUs klimatkrav. Det gäller till exempel krav på att minska energianvändningen.
EU-experten Magnus Nilsson pekar på det demokratiska problemet med att Sverige nu struntar i regler som svenska regeringar och Europaparlamentariker nyligen varit med och infört. Sveriges svar på frågan om hur vi ska efterleva EUs klimatlagstiftning beskriver han som “ett långfinger”.
Att bryta mot EU-lagar kan leda till dryga böter – som de svenska medborgarna får betala.
Den här webbsidan använder cookies så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookieinformationen sparas i din webbläsare, och utför olika funktioner, som t.ex. att känna igen dig när du kommer tillbaka till sidan. Detta gör i sin tur att vi kan förstå vilka delar av sidan du använder mest och finner viktiga.
Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies ska alltid vara påslagna så vi kan spara dina preferenser för cookie-inställningar.
Om du inaktiverar den här cookien kommer vi inte kunna spara dina preferenser. Det betyder att varje gång du besöker sidan kommer du att bli tillfrågad om cookies igen.
Cookies från tredje part
Den här webbsidan använder Google Analytics, Meta/Facebook för att samla anonym information så som antal besökare, och vilka sidor som är populärast.
Om du håller den här cookien påslagen hjälper det oss att förbättra webbsidan.
Please enable Strictly Necessary Cookies first so that we can save your preferences!
ENG
