Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Musikens och ordens makt i det nya Sydafrika

Hur får man dagens unga att känna hopp och framtidstro i ett land fyllt av korruption, arbetslöshet och fattigdom? Välkomna till ett samtal med musikkollektivet Soundz of the South från Kapstaden – om musik som verktyg för att nå landets unga befolkning och få dem att göra sina röster hörda.

Så här presenterar sig Soundz of the South:

”Vi är ljudet av revolution, vi formades ur elden som är det afrikanska folkets kamp. Soundz of the South ger röst åt de röstlösa, åt de fattiga och förtryckta. Soundz of the South är befrielse genom musik. Vår unika blandning av hiphop, afro och soul är mer än bara musik; det är ljudet av bojor som går sönder, det är ljudet av triumf över förtryck, det är ljudet av folket, det är ljudet från Syd.”

Samtalet leds på engelska av Nkanyiso Maqeda, Olof Palmes Internationella Center

*Eventet är gratis på Facebook/GT-play. För att kunna ta del av programmet på plats på Bokmässan krävs en entrébiljett. Köp din biljett till rabatterat pris genom Palmecentret:

Köp rabatterat biljett till Bokmässan!

Titta online!

Tid: Fredag 23 sep, kl. 13.30-14.00.

Scen: Globala Torgets studio, H-hallen, plan 1 på Bokmässan.

Arrangör: Olof Palmes Internationella Center


Globala Torget på Bokmässan i Göteborg är platsen där samtida litteratur möter aktuella världshändelser. Årets teman är Real CrimeTime (tillsammans löser vi världens värst brott!), Klimatkrisen, Sydafrika och Röster från Ukraina. Delta på plats på mässan eller följ programmet live på Facebook eller Globala Torgets hemsida.

Mer om Globala Torget
Mer om Bokmässan

 

Vi måste fortsätta stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter

I dag på den internationella dagen för demokrati behöver vi alla påminna oss om den allvarliga tillbakagången för demokratin i världen. Bara omkring 30 procent av världens befolkning lever i dag i en demokratisk stat, och utvecklingen ser ut att fortsätta gå i fel riktning.

Det handlar inte bara om länder långt bort. Belarus ligger alldeles nära oss, och styrs av en maktfullkomlig diktator. Ungern, som ju är ett medlemsland i EU, räknas inte längre som en fullvärdig demokrati

I Sverige har vi just fått se politiker som angriper den journalistiska friheten på Sveriges Television eller som lägger förslag med syftet att få färre invandrare att rösta.

Palmecentret har under flera år arbetat under kampanjtemat ”Varning! Frihet i fara”, för att öka medvetenheten om den auktoritära utvecklingen och att demokratin måste försvaras. Palmecentret och våra medlemsorganisationer driver projekt i en rad länder runt om i världen till stöd för organisationer och aktivister som står upp för demokratin och friheten.

I artiklarna nedan får du möta två människor som under svåra förhållanden arbetar för att de människor som deras organisationer stöttar inte ska tystas, fängslas eller torteras. Vi behöver alla ta till oss budskapet från Ayse och Khaing, och inse att det inte finns någon annan väg än att vi fortsätter stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och rättvisa.

Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center


Khaing: Fackliga ledare måste gömma sig

Khaing Zar

Khaing Zar är facklig ledare från Burma som nu lever i exil i Tyskland.

Läs Khaings berättelse

Ayse: ”Vi tvingas censurera oss själva”

Ayşe Tepe Doğan

Situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet har kraftigt försämrats. De som drabbas värst är personer som verkar för mänskliga rättigheter, journalister, oppositionspolitiker och de som arbetar för kurders rättigheter.

Läs Ayses berättelse

Burma: Fackliga ledare måste gömma sig

Videon ovan är från ett tidigare tillfälle än intervjun. 

Hur är läget i ditt hemland och i din organisation?

I Burma blir det bara värre för varje dag. Det finns nu omkring tio tusen politiska fångar. Över en miljon människor har flytt sina hem. Ungefär en miljon människor har förlorat jobbet och bönderna kan inte odla på grund av strider och minor.

Alla viktigare fackliga ledare är eftersökta av militären. Några av dem har gripits, andra gömmer sig. Det finns fortfarande människor som vågar protestera öppet, men någon normal facklig verksamhet går inte att bedriva. Vårt kontor har utsatts för en räd och militären tog alla dokument.

Vilket slags stöd behöver ni från omvärlden?

Fackförbunden behöver stöd för att vi ska kunna fortsätta kämpa. De fackliga ledare som gömmer sig behöver säkra gömställen och mat. Det behövs stöd till transporter. Vi hoppas också att omvärlden skärper sanktionerna mot militärjuntan.

Hur är din egen personliga situation?

Jag lever nu i exil i Tyskland. Min familj, alltså min mamma, bror och syster, har tagit sig över gränsen till Thailand. Men de har inga pass eller andra dokument så de kan inte ta sig vidare.


Stöd Palmecentrets verksamhet!

Bli månadsgivare

 

 

Turkiet: ”Vi tvingas censurera oss själva”

Hur vill du beskriva situationen i Turkiet och för din organisation?

Situationen när det gäller mänskliga rättigheter har blivit väldigt svår. De som drabbas värst är personer som verkar för mänskliga rättigheter, journalister, oppositionspolitiker och de som arbetar för kurders rättigheter. Till det kommer att korruptionen växer och rättsväsendet inte längre fungerar.

Vår organisation arbetar för att ge kurdiska akademiker en röst. Vi har nyligen åtalats för något som stått i vår tidning, trots att den inte är politisk. Det dyker upp okända människor och ställer frågor när vi har aktiviteter.

Vi tillämpar självcensur. Innan vi till exempel går ut med ett pressmeddelande eller publicerar en rapport så skickar vi den till en jurist som går igenom innehållet. Vi kan bli anklagade för att sprida ”terroristpropaganda” och då kan myndigheterna stänga organisationen.

Vad för slags stöd behöver ni?

Vi får nu stöd från S-kvinnor i Västerbotten och från Palmecentret. Det stödet går både till aktiviteter och den personal vi behöver för att genomföra aktiviteterna. Vi skulle önska att svenskt bistånd blev mer långsiktigt och att vi kunde lita på att vi får resurser under längre tid.

Hur är din personliga situation, är du orolig?

Jag och min familj har aldrig varit trygga. Min äldste bror var journalist och blev skjuten. Min mamma har deltagit i protestaktioner och blev nyligen misshandlad så hon hamnade med på sjukhus. Jag är född in i det här. Men situationen har på senare tid blivit allt svårare.

Detta att president Erdogan ställer krav för att släppa in Sverige och Finland i Nato är det något man hör talas om även i Turkiet?

Erdogan nämner det hela tiden. Valet i Turkiet närmar sig och Erdogan vill visa att han har inflytande. Han njuter av det.

 


Stöd Palmecentrets verksamhet!

Bli månadsgivare

Att försvara människorätt under israelisk ockupation

På Jipfs inbjudan besöker Roy Yellin från den israeliska människorättsorganisationen B’tselem Sverige i slutet av september för att berätta om organisationens arbete.

B’tselem arbetar för en framtid då mänskliga rättigheter, frihet och jämlikhet garanteras för alla människor, palestinier och judar, som lever mellan Jordanfloden och Medelhavet. Sedan 30 år har B’tselem dokumenterat, undersökt och publicerat statistik, vittnesmål, videoinspelningar och rapporter om övergrepp och överträdelser mot mänskliga rättigheter i de områden som ockuperas av Israel.

Organisationen är politisk obunden och har mottagit många internationella utmärkelser för sitt arbete. Läs mer om organisationen!

Samtalsleder gör Dror Feiler från Jipf.

Datum: Tisdag 20 september, kl. 18-20.00.

Plats: Teater Tribunalen, Hornsgatan 92 Stockholm

Samtalet hålls på engelska.

 


Samtalet arrangeras av Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (Jipf) och Olof Palmes Internationella Center

 

Internationell Utblick: Sydafrika – mobilisering och framtidsutsikter

Drygt ett år har gått sedan de lokala valen i Sydafrika hölls som ritade om landets politiska karta. Styret skiftade i många kommuner när flera oberoende kandidater, men också partier som brutit sig loss från ANC, utmanade makten.

Samtidigt ökar populistiska och xenofoba tendenser i Sydafrika, och tar sig våldsamma uttryck. Landet har också skakats av ett flertal korruptionsskandaler. I december samlas ANC till kongress för att välja politisk ledning och inriktning inför kommande val.

Vi får höra röster från sydafrikanska gäster på plats i Stockholm som delar med sig av sina erfarenheter kring att organisera marginaliserade grupper i Sydafrikas kåkstäder, och sina tankar kring den generella utvecklingen i landet.

Välkommen till ett spännande samtal om utvecklingen i Sydafrika. Vad är det som händer just nu och vad kan vi förvänta oss av i framtiden? På vilket sätt organiserar sig människor i storstädernas ytterkantsområden idag, och vad har de för behov och drömmar?

Samtalet sker på engelska.

Facebook-evenemang

 

 

I panelen:

Anele Selekwa från hiphop-kollektivet Soundz of the South i Kapstaden som med kulturskapande som verktyg behandlar frågor kring mobilisering.

Sibusiso (S’bu) Innocent Zikode från rörelsen Abahlali base Mjondolo oirganiserar över 80 000 boende i informella bosättningar i sina krav på drägliga levnadsvillkor och rätt till värdiga bosättningar. 2021 års mottagare av Per Anger priset.

Madi Gray, sydafrikansk journalist och översättare, tidigare ANC-aktivist som deltagit aktivt i solidaritetsarbetet Sverige-Sydafrika och bosatt delar av året i Sverige.

Samtalsledare:

Calle Sundstedt, handläggare på Olof Palmes Internationella Center.

Tid: Måndag 26 september kl. 18.00.
Lokal: Palmesalen, vån 1, ABF-huset, Sveavägen 41.
Fri entré

Evenemanget arrangeras av ABF Stockholm, Afrikagrupperna och Olof Palmes Internationella Center.

Våga tänka globalt i valbåset

Med bara några dagar kvar till valdagen är det lätt att tröttna på högljudda budskap, ilskna debatter och storslagna löften. Inte minst nu, när läget är så osäkert och svenskarnas oro växer. Samtidigt måste man komma ihåg att valen vi gör är viktiga. Alla som har rösträtt väljer vem som ska styra framtiden och det betyder att besluten som fattas där i valbåset faktiskt spelar roll.

Nu, som aldrig förr, behövs politisk handling som är grundad i djup insikt om vår tids stora problem: världens energi-, hunger-, demokrati- och fattigdomskriser känner inga gränser.

”Den 11 september måste vi alla tänka på vårt globala ansvar”

När FN:s generalsekreterare António Guterres säger att inget land är immunt mot klimathotet, då vet vi att han har rätt: att halva mänskligheten hotas av torka, översvämningar, extrem värme och skogsbränder, med stora flyktingströmmar som följd, är inget någon kan glömma i valbåset.

Den 11 september måste vi alla tänka på vårt globala ansvar, ja, det är något vi ser närmast som en plikt: antingen bestämmer vi oss för en politik med ”gemensamma åtgärder” för en bättre och rättvisare värld eller så leder besluten till att vi riskerar att begå ett ”gemensamt självmord”, för att låna FN-chefens allvarsord.

Samtidigt är frågan hur svenska väljare ska orka bry sig om orättvisorna i världen när energikrisen gör att allt fler är rädda för att de ska frysa i vinter? När matpriserna stiger och allt fler upptäcker hur lite som är kvar i plånboken vid slutet av månaden?

Globala utmaningar kräver samarbete

Kriget, kriserna och konflikterna har i sommar klivit in i allas vardagsrum och parkerat sig vid köksborden. Men ändå måste man orka komma ihåg att vi är en del av världen, vi i Sverige kan inte vända våra medmänniskor ryggen.  Ta bara det faktum att den största delen av dagens klimatutsläpp, som vår konsumtion orsakar, sker utomlands och mycket av det vi köper är tillverkat av människor som arbetar och lever under usla villkor.

Enligt Parisavtalet ska de rika länderna, som Sverige, gå före och leverera stöd till fattiga länder. För att klara denna utmaning måste vi samarbeta.

Varje dag jobbar Union to Union och Palmecentret tillsammans med fackföreningar i låg- och medelinkomstländer, med medlemmar, vänner och kollegor, för att skapa gemensamma förutsättningar för en rimligare värld. Detta gör vi helt enkelt för att det inte går att vända utvecklingen om inte människor kan försörja sig, ha mat på bordet och låta barnen gå i skolan.

Bistånd är en investering i vår gemensamma framtid

När varje dag är en kamp på liv och död finns inget utrymme för något annat än akut överlevnad. Men med trygga arbetsvillkor och vettiga löner är det möjligt att få kraft att också engagera sig för allas klimatsmarta och hållbara framtid.

Kanske låter det naivt men det är det inte, vi på Union to Union och Palmecentret vet att facklig organisering fungerar. Det här utvecklingssamarbetet för demokrati och mänskliga rättigheter är en viktig del av vårt svenska bistånd och biståndets storlek och omfattning är beroende av politisk vilja. Där en del ser slöseri med skattemedel, ser vi en investering i framtiden för både rika och fattiga.

När vi står där i valbåset ska vi också skicka en tacksamhetens tanke till alla dem som gått före oss: som vågade, kämpade och gjorde stora uppoffringar för ett bättre liv, anständiga villkor och för att skapa hopp. Vi kunde då, vi kan också nu.

När vi stoppar valsedlarna i kuverten gör vi det utifrån vårt globala ansvar. Och vi önskar att du gör samma sak.

 

Maria Nyberg, generalsekreterare, Union to Union

Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center


Debattartikeln publicerades i Dagens Arena 8/9-2022.

VÄLJARNAS VALSTUDIO: Dags att de globala frågorna tar plats i valdebatten

Sverige kan och ska inte vända världen ryggen. Alla kriser just nu – klimatet, ekonomin, hungern, energin, säkerheten och demokratin – är globala.

Vår tids stora frågor känner inga geografiska gränser, vilket vi mycket påtagligt märker. Därför är det viktigt med ett bibehållet och starkt bistånd.

Och det betyder att vilka vi röstar på i valet nu i september faktiskt spelar roll.

Medverkande:

Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Maria Nyberg, generalsekreterare Union to Union

Titta på Facebook!

Samtalet arrangeras av ABF Stockholm och Olof Palmes Internationella Center

OM VÄLJARNAS VALSTUDIO:

Inför valet 2022 öppnar ABF Stockholm en valstudio för att tillsammans med relevanta aktörer diskutera de mest brännande ämnena.

Live på Facebook 6 – 8 september från deras studio i ABF Huset. Välkommen att delta, kommentera och engagera dig inför valet!

Rösterna du inte hör i valrörelsen

Utspelen följer på varandra i valrörelsens slutspurt – så här får just DU det bättre om du röstar på oss! Mycket handlar förstås om hur vi ska möta en kommande lågkonjunktur, och svenskarnas ekonomiska oro är en realitet. Samtidigt är det förbluffande lätt att tappa perspektiv i en valrörelse. Som att Sverige, i en global jämförelse, är ett oerhört rikt land med marginaler och reserver för både denna och kommande kriser. För många andra länder i världen är det annorlunda. Där har pandemin lett till ökad hunger och fattigdom och slungat jämställdheten tillbaka flera decennier. Klimatkrisen tvingar människor på flykt i detta nu och antalet konflikter i världen ökar.

‍Inget land kan på egen hand bygga en trygg framtid i en ojämlik värld med utbredd fattigdom. Problemen vi står inför kan bara tacklas tillsammans, över nationsgränser. Rika länder har ett särskilt ansvar att bidra. Därför ger Sverige sedan flera decennier tillbaka en procent av vår bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd.

Det finns partier i Sveriges riksdag som går till val på att skära i biståndet med så mycket som 30-50 procent och alltså ta pengar från de som har allra minst. Sådana sänkningar får katastrofala och direkta följder. Några exempel på vad som skulle hända om biståndet kapas med 30 procent är att 760 000 människor som lever på svältgränsen inte skulle få mat, 2 miljoner barn inte kunna gå till skolan och 2 miljoner människor inte få tillgång till rent vatten.

Internationellt bistånd kan ses som en solidaritetshandling, men det är också en investering i en tryggare värld. Att minska satsningar på barns utbildning, tillgång till rent vatten, kvinnors rättigheter och klimatet leder till fler kriser och konflikter. I vår sammanlänkade värld blir de kriserna och konflikterna också våra – det är både pandemin och kriget i Ukraina sorgliga påminnelser om.

Svenskt bistånd går till de människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Det betyder att de som berörs av och är i störst behov av den här budgetposten är människor utan egen röst i Sverige. Det gör biståndet extra sårbart för minskningar och felanvändning varje gång det saknas pengar någon annanstans. I årets valrörelse har vi sett flera exempel på att biståndsbudgeten ses som en smidig handkassa för oförutsedda utgifter. Just för att de som berörs av föreslagna nedskärningar inte får höras i debatten är det principiella åtagandet om minst en procent av BNI så viktigt.

Våra politiker behöver förstå att vi är många som inte accepterar att Sverige sviker dessa människor i en tid då demokratin och mänskliga rättigheter är starkt hotade på många platser i världen. Sverige tappar sitt förtroende i omvärlden om vi vänder världen ryggen för att rädda vårt eget skinn. Nu behövs biståndet mer än någonsin och vi, om något land, har råd.

Initiativtagarna till uppropet Rädda biståndet och medlemmar i plattformen CONCORD Sverige. 


Debattartikeln publicerades i Länsposten 6/9-2022.

Stärk biståndet!

Sverige kan och ska inte vända världen ryggen. Alla kriser just nu – klimatet, ekonomin, hungern, energin, säkerheten och demokratin – är globala.

Vår tids stora frågor känner inga geografiska gränser, vilket vi mycket påtagligt märker. Därför är det viktigt med ett bibehållet och starkt bistånd. Genom att ta ansvar för världen – tar vi ansvar för Sverige.

Högerpartier vill skära i enprocentmålet

Både Sverigedemokraterna och Moderaterna vill slopa målet att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) ska gå till bistånd. Moderaterna har angett 0,7 procent som en ny målsättning, men att det ska utvärderas vart fjärde år av riksdagen. Sverigedemokraterna vill också i ett första skede sänka målet till 0,7 procent, och sedan gradvis trappa ner biståndet ytterligare varje år.

OmVärlden: Endast två partier avvisar enprocentsmålet

Demokratistödet ifrågasätts

Demokratin är på tillbakagång i världen. Under 2021 genomfördes den största ökningen av kupper under de senaste två decennierna. Och på ett mer lågmält sätt undergrävs demokratin genom att sittande regeringar urholkar liberala och demokratiska rättigheter.

Trots den auktoritära utvecklingen i vår omvärld anser Sverigedemokraterna som enda parti att det svenska biståndet inte ska gå till att bygga och stötta medborgerliga och politiska rättigheter. Istället anser de att biståndet ska koncentrera sig på människors levnadsvillkor. I en analys från 2020 konstaterar Concord att SD inte nämner civilsamhällets utrymme eller människorättsförsvarare i sina biståndsmotioner i riksdagen.

OmVärlden: Villkorat eller ej – frågan för demokratistöd

Uppropet ”Rädda biståndet”

Närmare 60 organisationer har tagit initiativ till ett upprop för mana politikerna att stå upp för att 1% av Sveriges BNI fortsatt ska gå till internationellt bistånd. Syftet är att samla tusentals namnunderskrifter och visa att det finns en stark opinion för ett Sverige som tar ansvar och visar solidaritet med de i störst utsatthet. Efter valet den 11 september kommer samtliga namnunderskrifter att lämnas över till riksdagen.

Skriv under uppropet!

Biståndsdebatt

Krönika: Moderaternas skattesänkarpolitik riskerar drabba de allra fattigaste

Slutreplik: Moderaterna konstruerar konflikt mellan europeiska elpriser och världens fattiga 

Evenemang: Väljarnas valstudio – dags att de globala frågorna tar plats i valdebatten

Debatt: Rösterna du inte hör i valrörelsen

Debatt: Våga tänka globalt i valbåset!