Erica Fahlström

I slutet av mars i år meddelade EU-parlamentet sitt stöd för att inkludera ekocid, storskalig miljöförstöring, i EU:s miljöbrottsdirektiv. Beslutet röstades enhälligt igenom i utskottet för rättsliga frågor.

För att ekocid faktiskt ska erkännas i EU-lagstiftning behöver både Europeiska rådet och EU-kommissionen godkänna parlamentets beslut i en samrådsprocess. Men EU-parlamentets stöd för ekocidlagstiftning är trots det ett stort framsteg, då det är första gången ekocid får utrymme i europeisk lagtext.

Palmecentret står bakom och arbetar för att ekocid ska erkännas som ett brott, vilket var en idé som Olof Palme presenterade redan för 50 år sedan.

Målet är att ekocid ska införas som ett internationellt brott. Det vill säga att det läggs till i Romstadgan för den Internationella brottsmålsdomstolen. I dag innefattar den folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Ett tillägg av ekocid skulle innebära att stater och företag globalt kan hållas ansvariga för skador på ekosystem och miljön enligt internationell rätt.

Ekocid syftar till storskalig miljöförstörelse och begreppet mynnar från engelskas folkmord, genocide.

Hjälp till att driva på för att EU-lagstiftning ska bli verklighet!

Uppmana EU att erkänna ekocidbrott genom att stötta kampanjen och skriva under namninsamlingen.

From June 1st 2023, the information for supplier invoices to Olof Palme International Center will change, both for pdf invoices sent digitally and for invoices posted through regular mail. You will find the updated information on the regular info page from today and onward:

Palmecentret fortsätter att vara en motkraft och göra mer demokrati

Förra året skrev vi att det måste bli ett slut på munkavlarnas tid. Vi syftade på munskydden som pandemin tvingade oss att bära, men även på trenden med allt fler auktoritära anti-demokratiska regimer och den ökade repressionen mot demokratiska rörelser i civilsamhället. Tyvärr kan vi nu konstatera att utvecklingen fortsatt går i negativ riktning. Allt fler har belagts med munkavle. Enligt V-dem Institute försämrades yttrandefriheten i 35 länder under 2022 och 72 procent av jordens befolkning lever i dag under en auktoritär regim.

En världsordning i gungning

Samtidigt ser vi en värld som i många delar präglas av Rysslands invasion av Ukraina och i spåren av den mänskligt lidande, ökad risk för att kärnvapen kommer till användning, misstro mellan stater som fullt ut stöder Ukraina och andra som menar att västvärlden agerar i eget intresse och nu låter Ukraina få allt det stöd som även hade behövts på annat håll. Själva världsordningen är i gungning där de regelverk, institutioner och samarbetsformer inte alls fungerar som de borde.

I det läget får vårt land en regering som säger att vår utrikespolitik ska utgå från vad som är bäst för Sverige, inte för planeten. Biståndet minskas och enprocentmålet slopas. För Palmecentret innebar det en ”klapp” där vi dagen före julafton fick veta, att vårt anslag för biståndsverksamheten minskas och stödet till vår (och alla andra biståndsorganisationers) kommunikationsverksamhet försvinner helt. Länder som Palestina och Burma får kraftigt minskat stöd.

Framgångar under 2022

Runt om i världen har de partner vi stödjer ändå vunnit små och stora segrar under 2022. I Albanien har ett fackförbund som vi stödjer fått företaget att gå med på att betala lagstadgad helgersättning. I Turkiet har vi bidragit till att de socialdemokratiskt styrda kommunerna har funnit kreativa sätt föra en politik som stärker kvinnor. I Burma lyckas både fackliga organisationer och kvinnoorganisationer trots massivt förtryck att bedriva verksamhet. I Colombia har vi understött partier, som velat förändra ett auktoritärt och orättvist samhälle, att kunna samarbeta. Det ledde fram till ett maktskifte där Palmecentret sedan har fortsatt stödja processer för fred och utveckling.

Sikte framåt

Vi grupperar om med siktet att ta täten, bli en ännu starkare motkraft och påverka utvecklingen åt rätt håll. Det är möjligt med kraften från hela arbetarrörelsen, som tillsammans är Olof Palmes Internationella Center. Tillsammans har vi kraften att förändra och göra mer demokrati.

Nedslag från året som gått:

Januari

1 år sedan militärkuppen i Burma. Mer än 10 000 demonstranter har fängslats och över 1 000 dödats, enligt aktivister.

Februari

Vi skriver i Aktuellt i Politiken om dagsläget i Bosnien-Hercegovina 30 år efter kriget. Den första artikeln om världsaktuellt som vi bidrar med under 2022.

Ryssland inleder sin fullskaliga invasion av Ukraina 24 februari. Med stöd av LO och Socialdemokraterna startar vi vår största insamlingskampanj någonsin.

April

Vi lanserar ny rapport om gemensam säkerhet tillsammans med ITUC och Internationella fredsbyrån.

14 fackföreningsledare fängslas i Belarus som signal att tysta allt motstånd. Vi protesterar i ett uttalande med svenska fackförbunden liksom UD.

Maj

Margot Wallström blir ny ordförande för Palmecentret.

Vi fördömer att Osman Kavala och sju andra människorättsförsvarare döms till livstid respektive 18 års fängelse i Turkiet.

Juni

Miljökonferensen Stockholm +50.

Colombia får den 19 juni sin första vänsterpresident någonsin i Gustavo Petro.

Augusti

Vi uppmanar att ”ta snacket för demokratin” inför det svenska valet, i ljuset av auktoritära krafters framfart i vårt närområde.

Vi uppmanar till att Sverige bör skriva på FN:s kärnvapenförbud.

18 augusti genomför israeliska militären razzior mot palestinska civilsamhällesorganisationer. Vi fördömer.

September

Globala Torget på Bokmässan i Göteborg.

Protesterna ökar i Iran från kvinnor som ber om stöd från omvärlden. Vi reagerar tillsammans med många partnerorganisationer i Mellanöstern och Afrika.

November

Palmecentret 30 år! Palmedagarna gästades av många motkrafter från våra partnersamarbeten, som vittnade om hur det är att leva under ockupation. Vi kritiserar nya regeringens Tidöavtal och avsiktsdeklaration.

December

Regleringsbrev om budgetslakt i biståndet: Regeringen låter världens fattiga betala för stöd till Ukraina.

I början av året gick regeringen ut med att de ville ha ett nationellt samråd om den kommande klimatpolitiska handlingsplanen. Hittills har endast några möten skett, med näringsliv och en region. I sista minuten har civilsamhället bjudits in till ett nationellt klimatmöte den 16 juni, men bara ett fåtal organisationer är välkomna. Därför tog civilsamhället saken i egna händer och ordnade ett brett rådslag om vad Sveriges klimatpolitik bör genomföra under denna mandatperiod.

Rådslaget ordnades av Allians för Rättvis Klimatomställning (ARK). Det samlade miljöorganisationer, forskare, fackförbund, hyresgäströrelsen, religiösa samfund, ungdomsorganisationer, samiska föreningar, biståndsorganisationer, feministiska rörelser, folkbildare, företagsnätverk med flera. Mötet utgick från ett dussin utspel som civilsamhället gjort under det senaste året med krav på en mer kraftfull klimatpolitik eller andra åtgärder som behövs för att omställningen inte ska lämna någon utanför.

– Vi gjorde detta för att vi har en regering och riksdag som helt tappat styrfarten, i en tid när forskningen är väldigt tydlig med att vi måste öka takten, säger Torbjörn Vennström, ordförande i Klimatriksdagen och en av initiativtagarna.

Rådslaget har tagit fram ett antal rekommendationer. De handlar om att Sverige behöver öka takten när det gäller att minska utsläppen och att politikerna behöver styra tydligare mot målen. Samtidigt som omställningen behöver garantera försörjning för arbetstagare och öka jämlikheten i samhället. Bland annat uppmanas regering och riksdag att ta fram en utsläppsbudget, prioritera välbefinnande över BNP-tillväxt, införa grön moms, göra en nationell plan för var jobb väntas försvinna och komma till, samt se till att alla kan skaffa sig de kompetenser som behövs.

Läs kraven här!

– Omställningen måste vara rättvis för att lyckas, säger Cajsa Unnbom från Olof Palmes Internationella Center, som är en av arrangörerna. Lyssna på civilsamhället. Här finns en massa kunskap om hur den här stora samhällsförändringen kan göras på ett jämlikt, effektivt och demokratiskt sätt. Vi är beredda att bidra och göra vår del!

Rekommendationerna från rådslaget kommer att följas upp i möten med politiker i juni. Bland annat ordnas en träff med riksdagens klimatpolitiska nätverk den 14 juni där rådslagets slutsatser presenteras och politikerna svarar.

Kontaktpersoner för press:

Rådslaget tar fasta på forskningens uppmaningar

Den 20 mars i år publicerade FN:s klimatpanel sin sjätte stora klimatrapport. Den innehåller skarpa varningar om att tiden för att nå klimatmålen är på väg att rinna ut, och att det behövs mycket kraftfulla åtgärder och utsläppsminskningar innan år 2030 för att klara Parisavtalet.

Någon vecka senare publicerade regeringens eget Klimatpolitiska råd skarp kritik mot den klimatpolitik som bedrivits sedan regeringen tillträdde 2022. Även Klimatpolitiska rådet var tydliga med att det behövs skarpa åtgärder och en mer samordnad politik för att de svenska klimatmålen för 2030 ska nås.

Världen befinner sig i kris. Behovet av ett bättre fungerande globalt samarbete är akut. Den nya internationella rapporten Spotlight on Global Multilateralism visar på vägar ut ur krisen.

Förberedelse inför FN-toppmöte

Rapporten är en del i arbetet med att förbereda FN-toppmötet Summit of the Future, som ska äga rum i september nästa år. FN:s generalsekreterare António Guterres har kallat till detta med syftet att åter få fart på samverkan mellan världens stater. Guterres har beskrivit mötet som avgörande för att utveckla det globala samarbetet kring de kritiska utmaningar som världen står inför. Bland civilsamhällets organisationer pågår nu aktiviteter för att påverka agendan inför Summit of the Future.

Avsnitt om gemensam säkerhet

Spotlight on Global Multilateralism har tagits fram av Global Policy Forum. Palmecentret har bidragit med en text om gemensam säkerhet. Den texten bygger på rapporten Common Security 2022.

Begreppet gemensam säkerhet etablerades 1982 av en internationell kommission ledd av Olof Palme. Grundtanken är att en nation inte kan uppnå säkerhet genom att hota omvärlden med fler och kraftigare kärnvapen. Ingen sida kan vinna ett fullständigt kärnvapenkrig, och problemet måste hanteras gemensamt. Samma tankesätt går att tillämpa även på andra globala utmaningar som till exempel klimatet och pandemier.

Common Security 2022 innehåller 25 stycken konkreta rekommendationer för hur vi skapar en säkrare och tryggare värld.

Fackligt perspektiv

Spotlight on Global Multilateralism innehåller även en text om det som kallas för A New Social Contract , som är den internationella fackföreningsrörelsens samlade förslag på hur världen kan skapa fler klimatvänliga jobb, uppfylla internationella åtaganden om arbetares rättigheter samt anständiga minimilöner och social trygghet för alla löntagare.

Andra inlägg i rapporten handlar om bland annat om behovet av stärkta mänskliga rättigheter för ungdomar och hur vi kan skapa en öppen, fri och säker digital framtid för alla människor på vår planet.

Läs rapporten Spotlight on Global Multilateralism:

Läs sammanfattningen

Läs hela rapporten

Fler länkar:

Läs mer om gemensam säkerhet!

Läs den nyligen lanserade slutrapporten från den av FN tillsatta High-Level Advisory Board on Effective Multilaterlism, under ledning av av Stefan Löfven och Ellen Johnson Sirleaf, från Liberia: Läs rapporten här!

”Den 1 maj är solidaritetens dag, och solidariteten känner inga gränser. Den blir nära och påträngande i en värld där människor lever i förtryck och förföljelse, i svält och elände. Den angår oss alla”.

Så öppnade Olof Palme sitt första maj-tal i Kramfors 1964. Och vi gör oss gott att bli påminda om det i dag, nästan 60 år senare.

Världen går i fel riktning. Demokratin är på tillbakagång, globalt och på hemmaplan. Krig och upprustning har tagit över den internationella agendan i en tid när vi behöver fokusera på den gemensamma säkerheten för att möta det globala klimathotet. Och för 11 månader sedan slog världen ett tråkigt rekord. För första gången någonsin befann sig 100 miljoner människor på flykt, från konflikter, våld och förföljelse. Det är drygt en procent av världens befolkning, eller uttryckt på annat sätt, nästan 10 gånger så många människor som bor i Sverige.

Hur svarar den svenska regeringen? Jo, genom att frångå enprocentmålet i biståndet och dra ner på stödet till världens fattiga, till FN och genom att begränsa förutsättningarna för biståndsorganisationer att bedriva sitt påverkansarbete, genomföra granskningar och lyfta människorättsförsvarares röster i Sverige och Europa.

Biståndsmedlen begränsas till närområdet och används till att främja svenska handelsintressen och återvandring. De som drabbas hårdast är världens fattiga och de människorättskämpar som för en svår kamp för demokrati, fackliga rättigheter eller jämställdhet.

Det är nu vår solidaritet sätts på prov. Det har sagts att mänskliga rättigheter är lätt att försvara och stå bakom så länge de inte ifrågasätts.

Nu behövs vi i arbetarrörelsen. Som en politisk motkraft, som folkrörelse och som enskilda medborgare.

Ge en gåva för internationell solidaritet!

Tillsammans gör vi mer solidaritet och mer demokrati – ge ditt stöd till människor och folkrörelser som kämpar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter.

Ge en gåva

Förra årets Global Rights Index visade en fortsatt nedåtgående trend för arbetares rättigheter i världen. Enligt rapporten gör 87 procent av länder inskränkningar på strejkrätten, i 77 procent av länder hindras arbetares organisering och våldet mot fackliga ledare ökar.

Eswatini: Fackligt engagemang straffas

Sedan 2021 har våld och repression ökat i Eswatini när demokratiprotester brutalt slogs ned. Minst 72 demonstranter dödades och hundratals skadades. Yttrandefrihet och rätten att organisera sig har kraftigt inskränkts.

– Nu rör sig soldater och polis på gatorna och vi har utegångsförbud nattetid. Det har blivit svårt för vanliga medborgare att göra något för att förbättra sina liv och för arbetare att organisera sig, säger Wander Mkhonza, generalsekreterare och en av grundarna till landets textilarbetarfack ATUSWA.

18 000 personer jobbar inom textilindustrin i Eswatini. Alla företag utom ett är utlandsägda. Produktionsmål som inte nås tvingar arbetare till obetald övertid. En symaskin som går sönder leder till reducerade arbetstimmar. Och anslutning till ett fackförbund innebär förlorad möjlighet till lån och risk att avskedas för bagatellartade fel. Det senare var Wander Mkhonza själv med om.

– Men jag gick till rätten och vann. Arbetsgivaren medgav då att jag avskedades för mitt engagemang i fackföreningen.

Den internationella fackliga samorganisationen ITUC uppmärksammande särskilt situationen i Eswatini tidigare i april: Läs mer.

Burma: Fackliga ledare måste gömma sig

– Alla viktigare fackliga ledare är eftersökta av militären. Några av dem har gripits, andra gömmer sig. Det finns fortfarande människor som vågar protestera öppet, men någon normal facklig verksamhet går inte att bedriva.

Det berättar den fackliga ledaren Khaing Zar vid ett intervjutillfälle i höstas. Hon lever numera i exil i Tyskland då hon tvingades att lämna landet efter militärkuppen i februari 2021.

Kuppen väckte enorma protester och tusentals modiga människor gav sig ut på gatorna för att visa sin avsky. De flesta var unga kvinnliga textilarbetare.

Men militärregimen svarade med brutalt våld. Oberoende media förbjöds och en 16 arbetarorganisationer förklarades olagliga. Arbetare och fackliga aktivister arresterades och dödades för att ha deltagit i protester och strejker. I mars förra året hade minst 1600 människor dödats av säkerhetsstyrkor och fler än 12 500 personer fängslats.

Trots den allvarliga situationen har Sveriges regering valt att skära ner det svenska biståndet till Burma med 60 procent.

– Minskningen går stick i stäv med statsministerns regeringsförklaring där civilsamhälle och demokratiaktivister skulle vara prioriterade, kommenterade Michael Hauer, Palmecentrets Asien-chef, efter beskedet i vintras.

Tillsammans står vi upp för arbetares rättigheter

Gör mer demokrati – ge ditt stöd till människor och folkrörelser som kämpar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Bli månadsgivare till Palmecentret eller swisha en gåva till 123 24 060 72.

Vi välkomnar AFRYs beslut att dra sig ur de tre dammbyggen i Burma där företaget är involverade. Samtidigt är det häpnadsväckande hur ett företag av AFRYs kapacitet kan negligera vägledande internationella ramverk och riktlinjer för ansvarsfullt företagande och mänskliga rättigheter. Att jobba direkt med en militärdiktatur som är i krig med sin egen befolkning borde ha rest varningsflaggor hos AFRY för länge sedan.

Svenska företag som arbetar internationellt har ett ansvar att säkerställa att man inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. Här har AFRY uppenbarligen brustit och man borde rimligen fundera på vilka konsekvenser detta bidragit till.

The joint statement:

The Swedish engineering firm AFRY has announced its intention to withdraw from Myanmar, where it has been involved in controversial hydropower projects for over two decades. The undersigned organisations welcome the move to stop doing business with the military junta but remain deeply concerned about AFRY’s delayed response and failure to realise the gravity of its dealings with the Myanmar military.

AFRY’s decision to leave Myanmar comes after criticism from local and international human rights organisations. AFRY allegedly disregarded sustained opposition from communities affected by its dam projects, and continued to cooperate with and receive payments from Myanmar authorities after the military coup in 2021. According to leaked documents, obtained by Justice For Myanmar, AFRY received almost USD 5 million in consultancy fees directly from the Department of Hydropower Implementation of the junta’s electricity ministry.

AFRY’s conduct in Myanmar raises serious questions about the company’s human rights due diligence procedures. It took the company more than two years after the attempted military coup to announce its exit, and it chose to do business with the Department of Hydropower Implementation after it was illegally taken over by the Myanmar military, which stands accused of genocide, war crimes, and crimes against humanity. AFRY’s cooperation with the junta continued despite EU sanctions on the State Administration Council and junta leadership.

Now that AFRY has announced its intention to withdraw from Myanmar, we urge the company to:

The company’s shareholders and financiers, including several big Swedish banks, should also act to ensure that the company takes these necessary steps, which are in line with the investors’ own human rights commitments.

SIGNED BY:

Efter en tid i medieskugga har det politiska och humanitära läget i Israel och Palestina uppmärksammats igen. Det beror dels på att Israels våld mot palestinierna på Västbanken har eskalerat – enligt FN var 2022 det blodigaste året på många år, och dödandet har fortsatt in på 2023.

En annan sak som fått uppmärksamhet på sistone är de massiva protesterna på Israels gator mot den nya högerextrema regeringens försök att försvaga demokratin i landet.

På seminariet ges en aktuell lägesrapport och vi ställer bland annat följande frågor: Vad kan göras för att kyla ner situationen på Västbanken? Hur kan det komma sig att ockupationen kan fortgå och förvärras år efter år? Kan proteströrelsen i Israel leda vidare till en förändrad syn på ockupationen också hos det israeliska folket? Vad behöver det internationella samfundet, särskilt EU och Sverige, göra för att en rättvis fred ska uppnås? Vad innebär den svenska högerregeringens dramatiska nedskärningar av biståndet till det palestinska civilsamhället?

Medverkande:

Thomas Hammarberg, människorättsexpert och sakkunnig om Israel-Palestina-konflikten

Magnus Hellgren, chef för UDs Menaenhet, tidigare Sveriges ambassadör i Israel

Evin Incir, Europaparlamentariker, vice ordförande i EPs rapportgrupp om Palestina – med på länk

Hans Josefsson, ämnessakkunnig och tidigare förbundssekreterare i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, samtalsledare

Arrangeras av ABF Stockholm, Olof Palmes Internationella Center och Socialdemokrater för Tro och Solidaritet

Vill du lära dig mer om Palestina och situationen på Västbanken?

Vad behöver ske för att Sverige ska öka takten i klimatpolitiken och ta sitt ansvar enligt Parisavtalet? Och hur kan klimatomställningen göras på ett rättvis sätt – såväl hemma som globalt?

Allians för Rättvis Klimatomställning (ARK) välkomnar civilsamhällets organisationer till ett demokratiskt rådslag den 6 maj där vi diskuterar detta och lär av varandra. Det vi kommer fram till använder vi för att sätta tryck på politiken för en kraftfull och rättvis klimatomställning. Samt för att arbeta med frågan i våra egna organisationer.

Palmecentret, som har tagit initiativ till ARK, är självklart på plats! Även våra medlemsorganisationer Handels och Hyresgästföreningen deltar.

Stöd oss

Hjälp till att driva på för att EU-lagstiftning ska bli verklighet!