Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
ENG
Swisha ett valfritt belopp till
123 24 060 72Tack för ditt stöd!
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Lagen ger rätt till vila, rimliga arbetstider och betald semester. Kvinnor får samtidigt rätt att amma på arbetstid och tre månaders mödraledighet. Palmecentrets och LO:s partnerorganisation, den fackliga centralorganisationen Trade Union Congress of ESwatini (TUCOSWA) har spelat en nyckelroll i arbetet med att få fram den nya lagstiftningen.
TUCOSWA organiserar 19 medlemsförbund och arbetar för att utrota diskriminering och exploatering på arbetsmarknaden. Sedan 2022 har de drivit på för en modernisering av arbetsrätten, bland annat genom att kräva avskaffandet av bemanningsföretag och osäkra visstidsanställningar. Förbundet har också deltagit i trepartssamtal med regering och arbetsgivare, och med stöd från Palmecentret stärkt sin kapacitet i att mobilisera medlemmar och påverka lagstiftning.
Den nya lagen är ett viktigt steg för ökad jämlikhet och rättvisa arbetsvillkor i landet. Det visar vad facklig enighet, långsiktigt påverkansarbete och internationell solidaritet kan åstadkomma – även i tuffa politiska sammanhang.
Så drabbas civilsamhället i Zimbabwe av indraget stödBiståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Gapwuz, som främjar lantarbetares rättigheter i Zimbabwe, är en av alla Palmecentrets samarbetspartners vars framtid nu är mycket osäker. De delar med sig av vad det innebär för deras verksamhet:
”Stödet från Palmecentret har försett oss med viktiga resurser och träningsmöjligheter. Program för påverkansarbete, tolkning av arbetslagstiftning och kollektivförhandling har etablerat en stark grund för att förespråka lantarbetares rättigheter.”
”Förlusten av stöd från Palmecentret hotar viktiga aktiviteter, såsom utbildning i socialförsäkring och tvistlösningsmekanismer, vilket undergräver vår förmåga att förespråka arbetstagares rättigheter. Detta kan lämna många utsatta individer utan det stöd de desperat behöver.”
”Indragen finansiering påverkar inte bara GAPWUZ utan äventyrar även försörjningen och framtiden för 48 730 lantarbetare i Zimbabwe.”
Ytterligare en organisation som drabbas är Savanna Trust, som använder teater som ett sätt att skapa dialog och väcka medvetenhet om frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter. Ett arbete som inte är lätt i Zimbabwe där det civila samhällets möjligheter att verka är begränsade. Människors rätt att organisera sig kränks gång på gång. Därför är teater ett kraftfullt verktyg för att informera och mobilisera bland många grupper som annars är svåra att nå ut till.
”Detta partnerskap är inte bara värdefullt utan också livsviktigt. I Zimbabwes krympande utrymme för civilsamhället, där samhällspolitiskt engagemang ofta är känsligt, har detta partnerskap gett Savanna Trust ekonomisk stabilitet, tekniskt stöd och den solidaritet som behövs för att genomföra transformativt arbete i svåråtkomliga och traditionellt stängda samhällen”, skriver organisationen på Facebook om betydelsen av stödet från Palmecentret.
Masakhaneni Projects Trust arbetar med att organisera fredskommittéer på lokal nivå. Deras insatser har främjat sammanhållning och tolerans, även vid politiska spänningar. Exempelvis bidrog MPT:s fredsbyggande insatser till att det rapporterade valrelaterade våldet minskade med en tredjedel, från 70 fall 2022 till 45 fall 2023.
Partnerskapet med Palmecentret har bland annat inneburit stöd för inkludering av kvinnor, unga och andra marginaliserade grupper i lokalt beslutsfattande rum – röster som länge varit exkluderade.
”Tillsammans har vi gjort verkliga framsteg när det gäller att bygga demokratiska, fredliga och motståndskraftiga samhällen – framsteg som inte får tillåtas att upplösas”, skriver Paul Themba Nyathi, chef för organisationen.
Han delar att förlorat stöd från Palmecentret bland annat skulle sätta stopp för nyckelaktiviteter och försvaga de framsteg som gjorts i konfliktbenägna områden. Även påverkansinitiativ för ansvarsutkrävande skulle tvingas avstanna.
”Utan detta stöd skulle MPT ställas inför en mycket reell risk att läggas ned”, fortsätter han.
”Förlusten av en sådan organisation skulle innebära att en betrodd röst för social rättvisa, mänskliga rättigheter och inkluderande samhällsstyrning i Zimbabwe tystas. Det skulle markera slutet för en viktig institution som konsekvent har förespråkat marginaliserade medborgares egenmakt och byggandet av fredliga, inkluderande samhällen”.
Noll Diskriminering – här får minoriteter i Turkiet andrumBiståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Pride är förbjudet i Istanbul och hbtq-personer i Turkiet diskrimineras. Även kurders rättigheter motarbetas. Samtidigt lever romer och flyktingar från inte minst Syrien i Turkiet under fattiga förhållanden. I den miljön verkar vår partner Zero Discrimination Association.
Under 2024 organiserade de bland annat volontärgrupper i Istanbul där romska, kurdiska och hbtq+-ungdomar kan samlas och få stöd. Zero Discrimination Zero Discrimination har som syfte att förbättra levnadsvillkoren för romer i Turkiet och hjälper utsatta grupper att få tillgång till rättigheter som utbildning och vård samt stärker dem så att de kan göra sina röster hörda i samhället. De driver också opinionskampanjer för att öka stödet för minoriteters rättigheter.
Angående felaktiga påståenden i sociala medierNej, Olof Palmes Internationella Center är en egen civilsamhällesorganisation med decenniers erfarenhet av att bedriva utvecklingssamarbete och biståndsprojekt på många platser runt om i världen.
Palmecentret har 26 medlemsorganisationer som representerar en stor och viktig del av det svenska civilsamhället, arbetarrörelsen.
Arbetarrörelsen har nyckelkompetenser som är centrala för främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och det civila samhället internationellt. Inte minst inom gräsrotsorganisering, folkbildning och facklig organisering.
Vi har stora globala nätverk inom fackföreningsrörelsen, folkbildningen och med sociala rörelser som finns på plats även i de mest repressiva miljöerna runt om i världen. Vi har också arbetat upp unika nätverk och samarbetsparter inom ”vår del” av det globala civilsamhället.
20 av våra medlemsorganisationer är inte partipolitiska. (Fack, folkbildning och andra folkrörelser.) Dessa representerar med flera miljoner medlemmar en stor del av civilsamhället. I och med Sidas nya beslut utestängs dessa från det kommande samarbetet. Det kommer få konsekvenser både för Sidas civilsamhällesstöd – och för våra över 100 lokala samarbetspartners inom civilsamhället.
Utöver detta har Palmecentret 6 partipolitiska medlemsorganisationer. (De är också folkrörelser, men inom civilsamhället kategoriseras politiska partier i en särskild kategori.) Vi har ett särskilt uppdrag att bedriva ett internationellt partibistånd. Det vill säga att främja utvecklingen av demokrati genom att stötta politiska partier i deras demokratiska utveckling då partier spelar en nyckelroll för ökad demokratisering.
De ekonomiska medlen vi har för civilsamhällesstöd och för partistöd hålls strikt isär. De redovisas och rapporteras utifrån två helt olika uppdrag och strukturer.
Bakgrund: Ibland brukar man beskriva organisationer som civilsamhällesorganisationer (CSO) och partinära organisationer (PAO). Vad regeringen nu säger är att man inte kan vara både ock i civilsamhällesstödet.
Det här är helt nytt. Tvärtom har flera av de svenska partinära organisationer haft uppdrag inom civilsamhällesstrategin i olika omgångar. I den senaste ansökan var det Palmecentret och liberala Silc som hade för avsikt att ha det.
Och det finns ingen motsättning mellan att ha både uppdragen – tvärtom främjas ofta det lokala civilsamhället av att nätverk och kompetens finns inom både civilsamhälle, fack och politik.
Många folkrörelser är eller har varit politiska. Om man ser på vårt eget lands historia har de politiska folkrörelserna spelat en mycket stor roll för vårt lands utveckling. Civilsamhället är brokigt och skiftande, och kan inte så enkelt kategoriseras. Precis som det ska vara. Så det ovanstående påståendet ger nog mer ett uttryck för en moderat världssyn. Högern saknar själva folkrörelserötter.
Palmecentret är en civilsamhällesorganisation som bedriver ett stort antal biståndsprojekt runt om i världen. Redovisnings- och återrapporteringskraven är rigorösa. Intresserade får naturligtvis ta del av våra verksamhetsberättelser, årsredovisningar och återrapportering till Sida.
Här finner man den senaste verksamhetsberättelsen: Verksamhetsberättelse 2024.
Här kan man söka i Sidas öppna databas: OpenAid.
Palmecentret har ansökt om medel för våra biståndsprojekt utifrån ett mycket krävande ansökningsförfarande och utifrån exakt samma kriterier som alla andra civilsamhälles-organisationer. Liberalernas Silc har också sökt från civilsamhällesstrategin.
Det har fram tills nu inte funnits några särregler. Det har till exempel inte funnits någon regel som uteslutit den moderata Jarl Hjalmarsson-stiftelsen att också ansöka uppdrag inom ramen civilsamhällesstrategin. Att de inte gjort det är en helt annan fråga.
Den enda särbehandling som förekommer i det här fallet är biståndsminister Dousas nu skräddarsydda regeländring för att främst komma åt Palmecentret – utifrån den strategi som utarbetats av den nyliberala tankesmedjan Timbro, för att slå mot arbetarrörelsen.
Vad det sedan gäller Palmecentrets senaste ansökan sa till exempel Torbjörn Pettersson (chef för den avdelning på Sida som hanterar de båda stöden) i Global Bar Magasin den 18 juni:
– Jag bedömde Palmecentret som en väl kvalificerad organisation med en bra ansökan till CSO-strategin och beslöt om fortsatt beredning för att fastställa avtalsbeloppets storlek.
Ett beslut som sedan stoppades abrupt av Sidas generaldirektör den 12 juni.
Det här påståendet beror på vilka andra organisationer man jämför Palmecentret med.
Om vi ser inom ramen för det särskilda uppdraget att stötta civilsamhället internationellt, CSO-strategin, har vi varit vad man skulle kunna kalla en medelstor aktör/uppdragstagare – jämfört med mycket större större organisationer som Act Svenska kyrkan, Diakonia, etc.
Om man sedan ser till partistödsuppdraget, PAO-strategin, stämmer det att vi får mest bland de organisationer som verkar inom denna strategi. Det beror inte minst på att stödet är fördelat efter mandat i riksdagen och större politiska partier (som sedan ger uppdrag till en partinära organisation att genomföra uppdraget) därmed får en större del av budgeten.
Det finns en särskild desinformation som just nu sprids kring just detta och som får stor spridning:
Den 5 oktober 2024 hade Adam Danieli, programansvarig och ansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro (och upphovsman till just Kommandohöjderna – som nämns ovan), en konversation på X med sin tidigare Timbro-kollega Benjamin Dousa som berörde just Palmecentrets PAO-verksamhet. I den sprids ett gravt missvisande diagram av Adam Danieli som sen var utgångspunkt i konversationen:
Källa: https://x.com/BenjaminDousa/status/1842487287923249360
Palmecentret påtalade detta direkt till Adam Danieli och Timbro (via telefonsamtal, samt på Facebook och på X där diagrammet delades) att statistiken var helt felaktig.
Källa: https://x.com/adamdanieli/status/1842466387748442329
Trots detta låg uppgifterna kvar ute, och den 16 juni i år återpublicerade Adam Danieli diagrammet. Inläggen har sammanlagt setts av hundratusentals personer.
Källa: https://x.com/adamdanieli/status/1934677129708327207
Tillbaka till nyhetsuppdateringen om Sidas nya beslut.
Ditt stöd är viktigare än någonsin: Bli solidaritetskämpe!Bli solidaritetskämpe och stötta vårt arbete varje månad:
Vi har byggt broar mellan fackföreningar, kvinnorättsorganisationer, ungdomsrörelser och lokala demokratikämpar i ett 30-tal länder och varit en plattform för en stor del av det svenska civilsamhället att engagera sig internationellt.
Nu kapar regeringen stödet för vårt arbete med att stärka civilsamhället runt om i världen. Det är ett politiskt beslut där man riktar udden mot den svenska arbetarrörelsen och fokuserar på en enskild organisation som man har uttryckt vara en politisk motståndare.
I slutändan kommer det att drabba över 100 internationella samarbetspartners.
Det handlar till exempel om:
T.v. Facklig demonstration i Eswatini. T.h. 50 miljöorganisationer i Amazonas samlades för att forma gemensamma krav.
Vi jobbar hårt för att hitta ny finansiering och att säkra våra samarbetspartners framtida verksamhet. I en värld som präglas av stora nedskärningar av det internationella biståndet kommer det bli tufft. All solidaritet behövs!
I korta drag: Biståndsministern har uteslutit Palmecentret från Sveriges internationella civilsamhällesstöd. Sättet som det här har skett är rättsosäkert då grundläggande villkorsändringar gjordes från en dag till en annan i slutet av en årslång process där Palmecentret passerat varje steg. Biståndsministern har också i flera omgångar uttalat sig tydligt att man specifikt vill begränsa Palmecentrets möjligheter.
Palmecentret har internationella samarbeten inom civilsamhället i över 30 länder. Genom att arbeta tillsammans med civilsamhällesorganisationer och fackföreningar bidrar vi till en positiv utveckling inom demokrati, mänskliga rättigheter, social rättvisa, fred och rättvis klimatomställning.
Arbetarrörelsen har nyckelkompetenser som är centrala för främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och det civila samhället internationellt. Vi har stora globala nätverk inom fackföreningsrörelsen, folkbildningen och sociala rörelser som finns på plats även i de mest repressiva miljöerna runt om i världen. Nu riskerar de att försvinna.
Läs mer om våra samarbeten under 2024 (på sidan 10–21).
Frågor och svar.
A: Först och främst, har vi svårt att förstå vad Sidas generaldirektör nu menar.
I strategin står att ”Stöd inom ramen för denna strategi får inte ges till politiska partier i ODA-länder eller till deras associerade förbund.”
– Palmecentret är varken ett politiskt parti eller ett associerat förbund till ett politiskt parti i ODA-länder (biståndsländer.).
– Palmecentrets verksamhet inom ramen för CSO-strategin riktar sig inte heller till politiska partier i ODA-länder, utan till civilsamhällesorganisationer.
Vi är en svensk civilsamhällesorganisation med 26 medlemsorganisationer som representerar en stor och viktig del av civilsamhället – från folkbildning, fackföreningsrörelse till hyresgästföreningen, och så vidare.
Vi har i CSO-processen inte stött på någon som har delat biståndsminister Dousas tolkning av strategin. Vi har i processen godkänts i alla led av Sida. Nu svänger plötsligt Sidas generaldirektör i absolut sista sekund efter ett års ansökningsprocess och ändrar Sidas beslut. Det är otroligt märkligt. Vad har hänt?
A: Uppdraget att stötta civilsamhället internationellt är en viktig del av vår verksamhet.
Det kommer om det försvinner främst drabba våra hundratals partners runt om i världen. Demokratikämpar, fackföreningsledare, människorättsaktivister, kvinnor, unga och marginaliserade grupper och deras viktiga arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. Beslutet är en katastrof för dem när de abrupt behöver avsluta sin verksamhet.
A: Vi är en civilsamhällesorganisation som samarbetar med 21 medlemsorganisationer som inte är partipolitiska i vårt uppdrag.
Dessa representerar med flera miljoner medlemmar – en betydande och viktig del av civilsamhället. Utöver detta har vi också ett särskilt uppdrag att bedriva ett internationellt partibistånd.
Arbetarrörelsen har nyckelkompetenser som är centrala för främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och det civila samhället internationellt. Inte minst inom gräsrotsorganisering, folkbildning och facklig organisering. Vi har stora globala nätverk inom fackföreningsrörelsen, folkbildningen och sociala rörelser som finns på plats även i de mest repressiva miljöerna runt om i världen. Om vi faller bort då faller en stor del av dessa verksamhetsområden och grupper också bort.
Vår verksamhet står också helt på egna meriter inom utvecklingssamarbetet där vår kompetens, erfarenheter och våra verktyg och nätverk alltid tidigare hållits högt av den ansvariga biståndsmyndigheten.
A: Ett negativt Sida-besked kommer naturligtvis få betydelse för Palmecentrets möjlighet att verka för demokrati, mänskliga rättigheter, jämlikhet och fred. CSO-uppdraget har varit en viktig och central del av vår verksamhet och för de hundratals partners vi har runt om i världen.
Vi vet att CSO idag står för cirka 40% av vår totala budget. Om det försvinner så drabbar det främst våra partners runt om i världen. Demokratikämpar, fackföreningsledare, människorättsaktivister, kvinnor, unga och marginaliserade grupper och deras viktiga arbete för demokrati och mänskliga rättigheter, och som nu tvingas avsluta sin verksamhet. Det handlar om vanliga människor som kämpar mot förtryck och för rätten att påverka sin framtid och sina livsvillkor.
A: Palmecentret har slutit ett tidsbegränsat avtal med Sida om utfasning av våra internationella partners ur CSO-programmet. Både Sida och Palmecentret har som givare ett tydligt ansvar för våra partners runt om i världen, vilka annars abrupt kommer stå utan finansiering när nuvarande CSO-avtal löper ut senare i år. Det vore en katastrof för dem och deras verksamheter.
Detta skapar bättre förutsättningar för en övergång till ny finansiering för våra partners. Men med tanke på omvärldsläget där USA mer eller mindre lagt ner hela sitt bistånd, stora givarländer nu drar ner kraftigt, samt finansministern aviserat ytterligare neddragningar av det svenska biståndet – kommer det bli mycket tufft. Vi på Palmecentret kommer därför att arbeta stenhårt för att försöka hitta och säkra ny finansiering så att våra partners viktiga verksamheter ska kunna fortsätta. I det arbetet kommer vi fortsatt behöva er hjälp.
Men detta förändrar inget i sak vad om vad som hänt i ansökningsprocessen till Sidas civilsamhällesstrategi. Palmecentret som representerar en stor och unik del av civilsamhället (arbetarrörelsen med nätverk inom till exempel fack och folkbildning) har hindrats att söka nytt avtal inom den viktiga civilsamhällesstrategin. Vi vet fortfarande inte varför och hur Palmecentret uteslutits på mållinjen av Sidas GD. Biståndsministern har själv varit mycket tydlig med att detta är riktat direkt mot Palmecentret – som han själv definierar som politisk motståndare.
Tillbaka till nyhetsuppdateringen.
Vad var det som hände, Jakob Granit?Den 13 juni fick Palmecentret det ödesdigra beskedet att vi plötsligt uteslutits från ansökningsprocessen inom ramen för vårt viktigaste uppdrag, stödet till civilsamhället internationellt. Övriga organisationer som ansökt fick sina positiva besked samtidigt. Vi är väldigt glada för dem, de är våra professionella allierade i arbetet för en mer demokratisk och hållbar värld.
Men vi på Palmecentret fick alltså beskedet om grundläggande villkorsändringar för oss samma dag som hela processen avslutades – och det efter att vi under ett års tid passerat alla ansökningsfaser och bekräftats i flera led av Sida att vi har kunnat ansöka.
Sidas generaldirektör Jakob Granit hade nämligen dagen innan själv tagit beslut om att strategin skulle omtolkas – och då i linje med den tolkning som biståndsministern Benjamin Dousa gått ut med i media i höstas. Palmecentret skulle inte få ansöka enligt ministern. Det var bara ett problem, ingen annan gjorde den tolkningen. Och definitivt inte förvaltningsmyndigheten Sida. Så ministern fick backa från sitt uttalande.
Men man gav sig uppenbarligen inte och i torsdags verkar Sidas generaldirektör slutligen ha gett efter och ändrade sitt tidigare beslut. I praktiken drabbar det Palmecentret och arbetarrörelsen med precision. En aktör som Dousa definierar som en politisk motståndare.
Jakob Granit behöver nu förklara varför han dagen innan beslutet om civilsamhällesstödet skulle kommuniceras plötsligt ändrade Sidas spelregler i grunden, samt vilken roll biståndsministern och hans statssekreterare har spelat i detta.
I ljuset av den senaste tidens rapportering om politisk detaljstyrning av Sidas verksamhet och beslut (UNRWA, SD:s anslag inom ramen för partistödet, etc.), liksom att hela biståndssektorn nu präglas av rykten där ingen vågar yttra sig med rädsla för repressalier, behöver detta granskas grundligt.
Utvecklingen har mycket negativa effekter på svensk förvaltning och tilltron till densamma. Förfarandet är fullständigt rättsosäkert, och sänder en signal om att politisk godtycklighet kan drabba vem som helst i civilsamhället.
Det är helt okej att få avslag på en ansökan. Det händer ibland. Men det är inte det som det handlar om här. Utan att reglerna ändrades tvärt i slutskedet av en regelstyrd process, och att vår ansökan därmed diskvalificerades. Och det är inte på något sätt okej om det är en del av en partipolitisk styrning, vilket mycket tyder på att det handlar om nu.
Beslutet kommer naturligtvis få konsekvenser för oss, och hela arbetarrörelsens internationella utvecklingssamarbete, liksom för det internationella civilsamhällesstödet.
Arbetarrörelsen representerar miljontals medlemmar i Sverige, och dess organisationer har nyckelkompetenser som är centrala för främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och det civila samhället internationellt. Vi har stora globala nätverk inom fackföreningsrörelsen, folkbildningen och sociala rörelser som finns på plats även i de mest repressiva miljöerna runt om i världen. Nu riskerar allt detta att försvinna.
Framför allt drabbar det våra över 100 CSO-partners runt om i världen. Det är det som känns värst i allt detta och som oroar mig mest. Hur ska det gå för dem nu? Många är redan väldigt utsatta och under hård press.
Det här är en attack på hela den svenska arbetarrörelsen. Det räcker nu. Vi på Palmecentret kommer inte lägga oss ned och dö. Vårt internationella solidaritetsarbete kommer att fortsätta. Dousa kommer inte att få oss på fall med detta.
Tvärtom.
– Oscar Ernerot, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.
Palmecentret och arbetarrörelsen stödjer organisationer i det civila samhället – folklig organisering och folkbildning är grundbulten för människors möjlighet att göra sina röster hörda och kräva sina rättigheter i ett demokratiskt samhälle.
Exempel på vad Palmecentrets civilsamhällesverksamhet bidrar till:
Palmecentret har slutit ett tidsbegränsat avtal med Sida om utfasning av våra internationella partners ur CSO-programmet. Både Sida och Palmecentret har som givare ett tydligt ansvar för våra partners runt om i världen, vilka annars abrupt kommer stå utan finansiering när nuvarande CSO-avtal löper ut senare i år. Det vore en katastrof för dem och deras verksamheter.
Detta skapar bättre förutsättningar för en övergång till ny finansiering för våra partners. Men med tanke på omvärldsläget där USA mer eller mindre lagt ner hela sitt bistånd, stora givarländer nu drar ner kraftigt, samt finansministern aviserat ytterligare neddragningar av det svenska biståndet – kommer det bli mycket tufft. Vi på Palmecentret kommer därför att arbeta stenhårt för att försöka hitta och säkra ny finansiering så att våra partners viktiga verksamheter ska kunna fortsätta. I det arbetet kommer vi fortsatt behöva er hjälp.
Stödet får tågen i Ukraina att rulla
Ända sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Palmecentret haft kontakt med en grupp fackligt aktiva unga kvinnor inom det statliga järnvägsbolaget. De har klivit fram och tagit ansvar i en svår tid.
Den insamling som Palmecentret startade direkt efter invasionen, och som drog in flera miljoner kronor, gick bland annat till nödhjälpspaket som tack vara järnvägen kunde distribueras ut till behövande. Pengarna användes även till att köpa in elgeneratorer så att järnvägsvagnar kunde byggas om till rullande sjuktransporter för sårade soldater och civila. Men pengarna kom sedan i ökad utsträckning att användas för att bygga upp den fackliga ungdomsverksamheten.
Kateryna Izamailova nämner som exempel ett sommarläger för unga inom järnvägsbolaget som hölls, med stöd från Palmecentret. Det fungerande dels som en avkopplande paus för ungdomar i en pressad situation, men innebar också en möjlighet att prata ihop sig om gemensamma mål och aktiviteter för de 50 000 medlemmarna i ungdomskommittén.
I Sverige kan det kanske vara svårt att förstå varför det är viktig med facklig organisering mitt under brinnande krig. Kateryna framhåller att för att kunna vinna kriget måste det finnas ett fungerande samhälle bakom fronten. Järnvägarna har en nyckelfunktion eftersom det på grund av kriget inte finns någon flygtrafik och inte alla äger en bil.
– Många tvekar att ta anställning vid järnvägen eftersom det kan vara farligt. Flera anställda har dödats och skadats när tågen attackerats. Därför måste det vara en attraktiv arbetsplats med en bra arbetsmiljö och där de anställda upplever att man blir lyssnad på. Vi försöker nu få soldater som återvänder från fronten att ta jobb vid järnvägen.
– Till exempel så drev vi förra året igenom att alla anställda som föder barn får ett ekonomiskt engångsbidrag från järnvägsbolaget. Tidigare fanns det stödet i vissa regioner och i andra inte. Men nu har alla fått rätt till bidraget.
Palmecentret har även gått in med stöd till några andra organisationer. Bland annat har facket på ett privat postbolag fått stöd för att hålla i gång sin och företagets verksamhet. Även posten är hårt drabbad av kriget och flera postkontor har bombats.
Sårade belarusier som slagits på Ukrainas sida i kriget har fått särskilt stöd. Ofta behöver sårade soldater få hjälp av familjen när de är på sjukhus, för att få en bra omvårdnad. Men eftersom belarusiska soldater inte har någon släkt Ukraina har de särskilda behov av hjälp.
Biståndsministern stoppar Palmecentrets internationella samarbeten inom civilsamhället – för demokrati, mänskliga rättigheter, social rättvisa och fred – i över 30 länder.
Det politiska beslutet är svårt att se som annat än en direkt attack mot arbetarrörelsen och får stora konsekvenser för vårt internationella solidaritetsarbete. Det drabbar främst våra 100 samarbetspartners runt om i världen. Många av dessa är redan mycket utsatta och under hård press.
Det handlar exempelvis om järnvägsarbetare i Ukraina, vars stöd på sikt riskeras.
Hjälp oss att möta regeringens attack och kunna fortsätta stötta våra modiga samarbetspartners i civilsamhället. Din solidaritet behövs!
–Föreställ dig hur det är att se ett 30-tal soldater tränga in i ditt hem. Tänk dig att de riktar sina vapen mot dig och din familj och stänger in er i ett rum så ni måste be om tillstånd för att gå på toaletten. Tänk dig att ni släpps ut först efter många timmar och tvingas lämna huset utan att få ta något med er förutom kläderna ni bär.
–Så var det för oss. Soldaterna sa till oss att vi alla är terrorister. Men det är vi inte. Vi har inte gjort något. Vi är civila. Vi vill leva i fred. Vårt mål är fred.
Så uttrycker Hanan Saleh, flerbarnsmamma och engelskalärare från Jenin, sin förtvivlan. Hon är sedan några månader tillbaka internflykting, provisoriskt inhyst med man och tre barn, varav en funktionshindrad, i ett studentrum. I februari fördrevs hennes familj tillsammans med drygt 20 000 andra från Jenin, och lika många från Tulkarm och andra platser på norra Västbanken.
Denna lärare som har en doktorsexamen i engelska är först samlad när vi ses i Ramallah. Men när hon kommer in på detaljerna om hur hon och familjen tvingades bort från sitt hem stockar sig rösten. Hon och hennes man hade slitit hårt och tagit lån för att bygga det trevåningshus som de tvingades bort från. Hon vet inte om huset står kvar och tror i alla händelser inte att den israeliska ockupationsmyndigheten låter henne komma tillbaka. Men lånen är kvar och måste amorteras. Några försäkringar som täcker förstörelse under militära operationer kan inte palestinier på ockuperat område teckna.
Flyktinglägret i Jenin, som vuxit upp som en stadsdel nära stadskärnan, har av israelisk militär förklarats för en stängd militär zon. Hanan Saleh visar mig en smygtagen film som delas på mobilerna och som visar hur en bulldozer från den israeliska armén kör sönder byggnader i lägret för att röja upp breda gator för militärfordonen.
Över en portal vid infarten till lägret stod tidigare inskriptionen ”Vänthall före återvändandet”. Det syftar på att invånarna var överlevare eller ättlingar till de palestinier som flydde eller fördrevs när Israel bildades 1948. Frågan om återvändande lever vidare, vilket understryks av en FN-resolution från 1948 som föreskriver deras rätt till återvändande eller kompensation. (En vida spridd uppfattning inom världssamfundet är att detta återvändande kan ske till en internationellt erkänd och suverän palestinsk stat, inte till själva Israel, dit endast ett fåtal flyktingar från 1948 tros få rätt att återvända – om det någon gång blir fred).
– Vattenledningar, elnät och internet förstördes av den israeliska militären. Detta är den tredje fördrivning som vi palestinier varit med om efter nakba (katastrofen 1948) och 1967, fortsätter Hanan Saleh.
Hon och familjen tvingades lämna hemmet utan att kunna ta med sig ens personliga tillhörigheter som id-kort, fotoalbum, examensbevis och mediciner.
–Min man som har hjärtproblem fick inte ta med sin medicin som han förvarade på övervåningen.
De blev också av med kontanter, motsvarande drygt 30 000 kronor. Det var pengar de sparat för att ge till en dotter inför hennes stundande bröllop.
–Israeliska soldater stal pengarna, säger Hanan Saleh.
–Soldaterna sprängde upp vår ytterdörr när de trängde in i vårt hus. Min yngste son Abdallah, som är elva, grät och undrade varför soldaterna gjorde så. Jag svarade att sådan är ockupationen. Nu längtar han hem. Han vill ha tillbaka sitt rum, fortsätter hon och orkar inte hålla tårarna borta.
Det var i februari, samtidigt som en kortvarig vapenvila inleddes i Gaza, som den israeliska armén påbörjade den operation som slutade med att 40 000 palestinier drevs bort från flyktinglägren på norra Västbanken. Den israeliska armén rubricerade offensiven som en antiterroroperation under namnet ”Järnmuren”. Innan dess hade Bezalel Smotrich, finansministern från extremhögern, efter en dödlig attack mot judiska israeler propagerat för att städerna Jenin och Nablus på Västbanken skulle förvandlas till grushögar precis som Jabalia, ett stort flyktingläger i Gaza. Varje palestinsk attack mot israeliska mål brukar Netanyahus regering ta som förevändning för att bygga ut bosättningarna ytterligare, de som enligt ett utslag i Internationella domstolen är olagliga.
Jenin har kallats för motståndets huvudstad i Palestina, medan den israeliska armén sett det som ett fäste för terrorism. Sammandrabbningarna mellan militanta, beväpnade unga män och den israeliska militären har varit många genom åren. Här växte militanta grupper fram med namn som Jenins brigader och Lejonkulan. Terrorklassade Islamiska jihad har varit starka här. Ungdomsarbetslösheten är hög.
I vintras, före den israeliska operationen, drabbade också militanta grupper samman med säkerhetsstyrkor från den palestinska myndigheten (PA). I Jenin ser många den palestinske presidenten Mahmoud Abbas som en underleverantör till Israel. I stadens flyktingläger sköts också den legendariska amerikansk-palestinska journalisten Shireen Abu Akleh till döds av israelisk militär 2022.
Under den andra, blodiga intifadan 2002 lades stora delar av lägret i Jenin i ruiner under en israelisk belägring. Strax efter att den hävts gick jag och några vänner in i lägret. Vi såg flerfamiljshus förvandlade till rasmassor. Barn klättrade omkring på högar av sönderslagen betong där det kunde ligga livsfarlig, icke detonerad ammunition kvar. De pojkar som klev omkring i bråten då återfinns kanske bland de unga män som har anslutit sig till väpnade grupper idag. Kanske några av dem finns bland dem som hålls fängslade av Israel utan att deras familjer vet var de finns eller hur de mår.
Hanan Salehs äldste son, en 24-årig sjukgymnast, är en av de frihetsberövade. Hon har inte hört något från honom sedan han greps.
–Min son har inte gjort något. De tog honom bara för att han är palestinier. Vi får inte besöka palestinska fångar som hålls i Israel, vare sig de unga eller gamla, säger hon.
Eftersom lägret i Jenin är förklarat som ett stängt militärt område får ingen utom israelisk militär gå in där.
–Den som närmar sig blir beskjuten, säger Hanan Saleh.
Det hände ett 20-tal diplomater, däribland från flera EU-länder, när de den 21 maj besökte omgivningarna till det tömda lägret i Jenin. Minst sju skott avfyrades i deras riktning. Den israeliska armén förklarade att diplomaterna hade avvikit från en fastslagen rutt, vilket de förnekade. Chefen för FN-organet Unrwa på Västbanken, Roland Friedrich, beskrev beskjutningen som en påminnelse om hur lättvindigt israeliska säkerhetsstyrkor på Västbanken öppnar eld, ofta med dödlig utgång. ”Det inger allvarlig oro för vilket regelverk militären tillämpar mot obeväpnade civila”, sade han.
Sedan Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 håller Israel inne månatliga utbetalningar av skatteintäkter som ska tillfalla PA. Därför har den palestinska myndigheten tvingats sänka offentliganställdas löner till 70 procent. Det gräver ytterligare hål i lärares och andras plånböcker. Vissa av PA:s utbetalningar täcks med hjälp av tillfälligt stöd från arabstater eller EU. Men Hanan Saleh säger sig inte ha fått något ekonomiskt stöd av PA eller dess guvernör i Jenin. Andra källor hävdar att PA har betalat ut motsvarande 20 kronor om dagen till 800 familjer, vilket är en droppe i havet. Unrwa har delat ut ”värdighetspaket” till fler med bland annat hygienartiklar och mat, samt filtar och madrasser.
När jag frågar palestinier vem som kan hjälpa de fördrivna, svarar de flesta ”bara Gud”. Många höjer tyst ett pekfinger, vilket symbolisera tron på monoteismen i den islamiska världen.
I Ramallah träffar jag också den unga Lina Jalameh, även hon fördriven från Jenin. Hon är nu inhyst i en liten by och kan inte ta sig till någon arbetsplats på grund av osäkra och dyra transporter. Hon visar bilder på det hus som hon och fästmannen skulle ha flyttat till när de gift sig. Men det är en dröm som gått upp i rök.
–Han hade en grönsaksaffär i lägret i Jenin. Hans försörjningsmöjligheter är också borta.
En bror till Lina Jalameh är efterlyst av den israeliska armén. För israelerna är han terrorist men systern kallar honom frihetskämpe.
–Den israeliska militären har i flera år hotat med att förstöra vårt hus om vi inte berättar var min bror finns.
Huset i Jenins östra del där Lina Jalamehs familj bodde har av byggnadsingenjörer dömts ut som farligt att bo i efter den israeliska militärens offensiv.
–Huset kan kollapsa när som helst, säger Lina.
Hon och familjen lever på humanitär hjälp från enskilda, utöver det lilla de kan få av Unrwa som kämpar med underskott efter det strypta biståndet från USA och Sverige.
Internflyktingar och aktiva i civilsamhället som jag möter på Västbanken visar inget förtroende för vare sig arabstaterna, EU eller FN. ”De talar gärna om mänskliga rättigheter. Men FN, som ska värna de svagaste, har inte en lyckats få in en droppe vatten till Gaza eller andra förnödenheter mitt under svält och massakrer. Kan ni föreställa er vilka sjukdomar som kommer att spridas där?” frågar någon förbittrad.
Många beskriver sin gnagande oro för att något liknande ska ske på Västbanken, en större etnisk rensning, det som Israels finansminister, den högerextreme Bezalel Smotrich förebådar. Nyligen beslöt Israels regering att expandera bosättningarna med ytterligare 22 kolonier, den största utbyggnaden på över 30 år, enligt den israeliska fredsgruppen Peace Now. Oron för en ”gazafiering” hänger över stora delar av Västbanken.
Manifestation: Vi drar den röda linjen för Gaza!
Vi samlas för en demonstration i centrala Stockholm för att tillsammans höja våra röster och stå upp för människorna i Gaza. Det är inte bara Sveriges moraliska skyldighet att agera, utan även en juridisk skyldighet enligt folkrätten.
Genom att vi klär oss i rött drar vi gemensamt en röd linje för att visa att gränsen sedan länge är passerad – och att vi nu kräver handling från Sveriges regering. Vi går tillsammans från Norra Bantorget till Gustav Adolfs Torg där vi samlas utanför Utrikesdepartementet för att läsa upp våra gemensamma krav.
Tid: Tisdag 17 juni, kl 17.00-18.30. Samling 17.00, avgång 17.15.
Plats: Samling Norra Bantorget. Demonstrationståg till Gustaf Adolfs torg. (Notera att plats kan ändras i dialog med polisen.)
Vad förväntas av dig? Klä dig i röda kläder, ta med dig familj och vänner.
Liknande manifestationer med budskapet ”Vi drar den röda linjen” sker just nu runt om i världen. Bland annat drog Nederländerna en röd linje där 100 000 människor samlades den 18 maj.
Manifestationen går ut på att visa att vi är många som står upp för folkrätten och som visar solidaritet med Gazas folk. Vi enas om ett gemensamt budskap genom att klä oss i rött för att tillsammans dra en röd linje för att visa att gränsen sedan länge är passerad. Vi ber er därför vänligen att lämna egna skyltar, flaggor och banderoller hemma denna gång. Det kommer att finnas plakat med manifestationens gemensamma krav på plats.
Tillsammans visar vi att vi är många som kräver att Sverige och omvärlden agerar för Gaza – nu!
