Erica Fahlström

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Pandemi, klimatkris, krig i Ukraina – världen drabbas av kris efter kris – och värst drabbas de som har minst. Det är anmärkningsvärt att valrörelsen till stor del saknade ett globalt perspektiv, men Liberalerna och Kristdemokraterna förnyade sina löften om att fortsatt stå upp för enprocentsåtagandet och ett starkt bistånd. Nu är det viktigt att inte svika detta löfte under kommande regeringsförhandlingar.

Låt behoven styra

Bland partierna i Ulf Kristerssons regeringsunderlag vill Moderaterna dra ned på biståndet med nästan en tredjedel och Sverigedemokraterna vill halvera det för att finansiera satsningar på hemmaplan. Med de globala utmaningar vi står inför kommer ett minskat stöd till internationellt samarbete inte leda till ökad trygghet och säkerhet i Sverige.

Moderaterna talar ofta om att effektivisera och att biståndets nivå ska styras av de behov som finns, snarare än dagens åtagande om att biståndet ska uppgå till en procent av BNI. Men om behoven ska styra är det knappast läge att skära i biståndet.

I dag backar demokratin globalt. Civilsamhällesföreträdare, människorättsaktivister, miljöförsvarare och hbtqi-personer attackeras och mördas. Organisationers rätt att verka begränsas och yttrandefrihet inskränks. Klimatkrisen eskalerar. Den globala hungerkatastrofen är ett faktum. Ändå vill Moderaterna skära i biståndet med 30 procent. Det låter inte behovsstyrt och det låter verkligen inte som en effektivisering. Snarare riskeras den stabilitet som är grundläggande för att långsiktigt utvecklingssamarbete ska ge resultat.

Hjälp på plats

Sverigedemokraterna vill gå ännu längre och halvera biståndet. Skulle de verkligen vara intresserade av att hjälpa på plats och minska antalet människor som tvingas fly från de fruktansvärda konflikter som avlöser varandra borde de tänka om, och se att vägen till stabilitet i vår omvärld går genom ökat internationellt samarbete, inte ökad isolering.

Under valrörelsens gång har de andra två partierna i Kristerssons regeringsunderlag, Liberalerna och Kristdemokraterna, upprepade gånger påpekat att de inte kan tänka sig att rubba på det svenska biståndets nuvarande nivå. Så sent som den 31 augusti sa Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson att man ”kan lita på att Kristdemokraterna kommer att stå upp för enprocentsmålet”. Företrädare för Liberalerna har tidigare kallat enprocentsåtagandet i biståndet för ”en röd linje”.

”Ett katastrofalt misstag”

Nu gäller det att fortsatt stå upp för dessa åtaganden. Valrörelsen saknade till stora delar någon form av globalt perspektiv. Det vore ett katastrofalt misstag om partierna även i regeringsförhandlingarna glömde bort Sveriges roll i världen och potentialen i internationellt samarbete.

Anna Stenvinkel, Generalsekreterare ForumCiv
Martin Nihlgård, Generalsekreterare IM
Anna Sundström, Generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Jesper Hansén, Generalsekreterare MyRight
Helena Thybell, Generalsekreterare Rädda barnen
Louise Lindfors, Generalsekreterare Afrikagrupperna
Karin Lexén, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Niclas Lindgren, Direktor PMU
Mattias Brunander, Tillförordnad generalsekreterare Diakonia
Maria Nyberg, Generalsekreterare Union to Union
Charlotta Norrby, Generalsekreterare Svenska missionsrådet
Annelie Börjesson, Ordförande Svenska FN-förbundet
Erik Lysén, Chef Act Svenska kyrkan
Anna Tibblin, Generalsekreterare We Effect
Andreas Stefansson, Generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén
Mariann Eriksson, Generalsekreterare Plan International Sverige

I dag på den internationella dagen för demokrati behöver vi alla påminna oss om den allvarliga tillbakagången för demokratin i världen. Bara omkring 30 procent av världens befolkning lever i dag i en demokratisk stat, och utvecklingen ser ut att fortsätta gå i fel riktning.

Det handlar inte bara om länder långt bort. Belarus ligger alldeles nära oss, och styrs av en maktfullkomlig diktator. Ungern, som ju är ett medlemsland i EU, räknas inte längre som en fullvärdig demokrati

I Sverige har vi just fått se politiker som angriper den journalistiska friheten på Sveriges Television eller som lägger förslag med syftet att få färre invandrare att rösta.

Palmecentret har under flera år arbetat under kampanjtemat ”Varning! Frihet i fara”, för att öka medvetenheten om den auktoritära utvecklingen och att demokratin måste försvaras. Palmecentret och våra medlemsorganisationer driver projekt i en rad länder runt om i världen till stöd för organisationer och aktivister som står upp för demokratin och friheten.

I artiklarna nedan får du möta två människor som under svåra förhållanden arbetar för att de människor som deras organisationer stöttar inte ska tystas, fängslas eller torteras. Vi behöver alla ta till oss budskapet från Ayse och Khaing, och inse att det inte finns någon annan väg än att vi fortsätter stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och rättvisa.

Khaing: Fackliga ledare måste gömma sig

Situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet har kraftigt försämrats. De som drabbas värst är personer som verkar för mänskliga rättigheter, journalister, oppositionspolitiker och de som arbetar för kurders rättigheter.

I Burma blir det bara värre för varje dag. Det finns nu omkring tio tusen politiska fångar. Över en miljon människor har flytt sina hem. Ungefär en miljon människor har förlorat jobbet och bönderna kan inte odla på grund av strider och minor.

Alla viktigare fackliga ledare är eftersökta av militären. Några av dem har gripits, andra gömmer sig. Det finns fortfarande människor som vågar protestera öppet, men någon normal facklig verksamhet går inte att bedriva. Vårt kontor har utsatts för en räd och militären tog alla dokument.

Fackförbunden behöver stöd för att vi ska kunna fortsätta kämpa. De fackliga ledare som gömmer sig behöver säkra gömställen och mat. Det behövs stöd till transporter. Vi hoppas också att omvärlden skärper sanktionerna mot militärjuntan.

Jag lever nu i exil i Tyskland. Min familj, alltså min mamma, bror och syster, har tagit sig över gränsen till Thailand. Men de har inga pass eller andra dokument så de kan inte ta sig vidare.

Situationen när det gäller mänskliga rättigheter har blivit väldigt svår. De som drabbas värst är personer som verkar för mänskliga rättigheter, journalister, oppositionspolitiker och de som arbetar för kurders rättigheter. Till det kommer att korruptionen växer och rättsväsendet inte längre fungerar.

Vår organisation arbetar för att ge kurdiska akademiker en röst. Vi har nyligen åtalats för något som stått i vår tidning, trots att den inte är politisk. Det dyker upp okända människor och ställer frågor när vi har aktiviteter.

Vi tillämpar självcensur. Innan vi till exempel går ut med ett pressmeddelande eller publicerar en rapport så skickar vi den till en jurist som går igenom innehållet. Vi kan bli anklagade för att sprida ”terroristpropaganda” och då kan myndigheterna stänga organisationen.

Vi får nu stöd från S-kvinnor i Västerbotten och från Palmecentret. Det stödet går både till aktiviteter och den personal vi behöver för att genomföra aktiviteterna. Vi skulle önska att svenskt bistånd blev mer långsiktigt och att vi kunde lita på att vi får resurser under längre tid.

Jag och min familj har aldrig varit trygga. Min äldste bror var journalist och blev skjuten. Min mamma har deltagit i protestaktioner och blev nyligen misshandlad så hon hamnade med på sjukhus. Jag är född in i det här. Men situationen har på senare tid blivit allt svårare.

Detta att president Erdogan ställer krav för att släppa in Sverige och Finland i Nato är det något man hör talas om även i Turkiet?

Erdogan nämner det hela tiden. Valet i Turkiet närmar sig och Erdogan vill visa att han har inflytande. Han njuter av det.

STÖD PALMECENTRETS VERKSAMHET!

Sverige har snart en ny regering och riksdag, som nu kraftfullt behöver skynda på den akuta omställning av Sverige som måste till för att bromsa klimatkrisen och rädda den biologiska mångfalden.

Det civila samhället står eniga i viljan att driva på politiken i denna gemensamma fråga, och se till att omställningen blir rättvis. Att arbeta tillsammans i breda allianser och nätverk är en förutsättning för att lyckas. Palmecentret har därför tagit initiativ till Allians för rättvis klimatomställning (ARK), som välkomnar fackliga organisationer, miljörörelsen, studieförbund, kvinno- och fredsorganisationer, ungdomsorganisationer, trossamfund, med flera.

Alliansens fråga till Sveriges politiker är: Vad är er plan för att genomföra en rättvis klimatomställning av Sverige under de närmaste två mandatperioderna? Naturskyddsföreningen har gjort en kartläggning av partiernas klimatpolitik. Om den, om politikernas svar på ARK:s fråga, och om vikten av att arbeta tillsammans för att rädda vår planet, handlar det här samtalet.

Med:

Cajsa Unnbom, metodrådgivare miljö och klimat, Olof Palmes Internationella Center

Ann-Katrin Dolium, sakkunnig i frågor kring hållbart företagande, Unionen (extern expert)

Moderator:

Tid: Lördag 24 september kl.11.20-12.00.
Scen: Globala Torgets stora scen, H-hallen, plan 1 på Bokmässan.
Arrangör: Olof Palmes Internationella Center

Globala Torget på Bokmässan i Göteborg är platsen där samtida litteratur möter aktuella världshändelser. Årets teman är Real CrimeTime (tillsammans löser vi världens värst brott!), Klimatkrisen, Sydafrika och Röster från Ukraina. Delta på plats på mässan eller följ programmet live på Facebook eller Globala Torgets hemsida.

Mer om Globala Torget
Mer om Bokmässan

Yttrandefrihet och pressfrihet får av säkerhetsskäl ofta stryka på foten i krig. Samtidigt är det också värden som Rysslands anfallskrig mot Ukraina handlar om – rätten att skriva, rätten att kritisera makten.

I ett samtal mellan Andrej Kurkov, ordförande i ukrainska PEN-klubben, och Inga Näslund från Olof Palmes Internationella Center, får vi höra om författares och journalisters villkor under brinnande krig.

Andrej Kurkov är en ukrainsk författare, född 1961, normalt bosatt i Kiev, men befinner sig för tillfället i Lviv. Sedan 2018 är han ordförande för ukrainska PEN. Kurkov skriver även barnböcker, så samtalet kommer också att handla om barns rätt till berättelser och hur barnen i Ukraina kan läka efter kriget.

Med:

Moderator:

Tid: Lördag 24 sep, kl. 15.00-15.30.
Scen: Globala Torgets studio, H-hallen, plan 1 på Bokmässan.
Arrangör: Olof Palmes Internationella Center

Mer om Globala Torget
Mer om Bokmässan

De globala hoten känns alltmer påtagliga, krig, kärnvapen, klimatförändringar, pandemier och ett ökande antal auktoritära regimer. Vår världsordning fungerar inte som den borde. Hur ska vi hantera de utmaningar som hotar hela vår mänsklighet?

Detta samtal utgår från Jan Eliassons nyligen publicerade memoarer ”Ord och handling”. Vilka lärdomar finns att hämta från en lång erfarenhet i världspolitikens centrum? Hur går vi faktiskt och praktiskt till väga för att skapa en bättre värld?

I rapporten Common Security 2022, framtagen av en internationell kommission, finns tankar och rekommendationer kring hur vi tar oss an de globala hoten utifrån begreppet gemensam säkerhet. På vilket vis kan ett 40 år gammalt koncept vara användbart i dag?

Med Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare för FN, och Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.

Tid: Fredag 23 september, kl. 15.00-15.40.
Scen: Globala Torgets stora scen, H-hallen, plan 1 på Bokmässan.
Arrangör: Olof Palmes Internationella Center och Albert Bonniers förlag.

Mer om Globala Torget
Mer om Bokmässan

Vi står inför enorma utmaningar. Pandemin har lett till ökad hunger och fattigdom och tagit jämställdheten bakåt flera decennier. Klimatkrisen påverkar människors vardag i detta nu och antalet konflikter ökar. Demokratin och människors rättigheter är starkt hotade på flera platser i världen.

Enligt OECD är svenskt bistånd ledande i världen när det gäller att nå människor som lever i fattigdom och utsatthet. Ändå beslutade Sveriges regering våren 2022 att skära i biståndet med en femtedel. Och det finns partier i Sveriges riksdag som har gått till val på att permanent skära ner ännu mer på biståndet.

Vad får ett minskat svenskt bistånd för konsekvenser för människor runtom i världen? Hur påverkar ett minskat internationellt samarbete världens gemensamma agenda för att bromsa klimatförändringarna, utrota fattigdomen och minska antalet konflikter? Hur ser Sveriges ansvar ut i detta?

Titta på Facebook!

Med:
Sibusiso (S’bu) Innocent Zikode från rörelsen Abahlali base Mjondolo i Sydafrika, och 2021 års mottagare av Per Anger priset.
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Alan Frisk, biståndschef, Svenska Afghanistankommittén

Moderator:
Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna

Mer om Globala Torget
Mer om Bokmässan

Med bara några dagar kvar till valdagen är det lätt att tröttna på högljudda budskap, ilskna debatter och storslagna löften. Inte minst nu, när läget är så osäkert och svenskarnas oro växer. Samtidigt måste man komma ihåg att valen vi gör är viktiga. Alla som har rösträtt väljer vem som ska styra framtiden och det betyder att besluten som fattas där i valbåset faktiskt spelar roll.

Nu, som aldrig förr, behövs politisk handling som är grundad i djup insikt om vår tids stora problem: världens energi-, hunger-, demokrati- och fattigdomskriser känner inga gränser.

”Den 11 september måste vi alla tänka på vårt globala ansvar”

När FN:s generalsekreterare António Guterres säger att inget land är immunt mot klimathotet, då vet vi att han har rätt: att halva mänskligheten hotas av torka, översvämningar, extrem värme och skogsbränder, med stora flyktingströmmar som följd, är inget någon kan glömma i valbåset.

Den 11 september måste vi alla tänka på vårt globala ansvar, ja, det är något vi ser närmast som en plikt: antingen bestämmer vi oss för en politik med ”gemensamma åtgärder” för en bättre och rättvisare värld eller så leder besluten till att vi riskerar att begå ett ”gemensamt självmord”, för att låna FN-chefens allvarsord.

Samtidigt är frågan hur svenska väljare ska orka bry sig om orättvisorna i världen när energikrisen gör att allt fler är rädda för att de ska frysa i vinter? När matpriserna stiger och allt fler upptäcker hur lite som är kvar i plånboken vid slutet av månaden?

Globala utmaningar kräver samarbete

Kriget, kriserna och konflikterna har i sommar klivit in i allas vardagsrum och parkerat sig vid köksborden. Men ändå måste man orka komma ihåg att vi är en del av världen, vi i Sverige kan inte vända våra medmänniskor ryggen. Ta bara det faktum att den största delen av dagens klimatutsläpp, som vår konsumtion orsakar, sker utomlands och mycket av det vi köper är tillverkat av människor som arbetar och lever under usla villkor.

Enligt Parisavtalet ska de rika länderna, som Sverige, gå före och leverera stöd till fattiga länder. För att klara denna utmaning måste vi samarbeta.

Varje dag jobbar Union to Union och Palmecentret tillsammans med fackföreningar i låg- och medelinkomstländer, med medlemmar, vänner och kollegor, för att skapa gemensamma förutsättningar för en rimligare värld. Detta gör vi helt enkelt för att det inte går att vända utvecklingen om inte människor kan försörja sig, ha mat på bordet och låta barnen gå i skolan.

Bistånd är en investering i vår gemensamma framtid

När varje dag är en kamp på liv och död finns inget utrymme för något annat än akut överlevnad. Men med trygga arbetsvillkor och vettiga löner är det möjligt att få kraft att också engagera sig för allas klimatsmarta och hållbara framtid.

Kanske låter det naivt men det är det inte, vi på Union to Union och Palmecentret vet att facklig organisering fungerar. Det här utvecklingssamarbetet för demokrati och mänskliga rättigheter är en viktig del av vårt svenska bistånd och biståndets storlek och omfattning är beroende av politisk vilja. Där en del ser slöseri med skattemedel, ser vi en investering i framtiden för både rika och fattiga.

När vi står där i valbåset ska vi också skicka en tacksamhetens tanke till alla dem som gått före oss: som vågade, kämpade och gjorde stora uppoffringar för ett bättre liv, anständiga villkor och för att skapa hopp. Vi kunde då, vi kan också nu.

När vi stoppar valsedlarna i kuverten gör vi det utifrån vårt globala ansvar. Och vi önskar att du gör samma sak.

Sverige kan och ska inte vända världen ryggen. Alla kriser just nu – klimatet, ekonomin, hungern, energin, säkerheten och demokratin – är globala.

Vår tids stora frågor känner inga geografiska gränser, vilket vi mycket påtagligt märker. Därför är det viktigt med ett bibehållet och starkt bistånd.

Och det betyder att vilka vi röstar på i valet nu i september faktiskt spelar roll.

Medverkande:

Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Maria Nyberg, generalsekreterare Union to Union

OM VÄLJARNAS VALSTUDIO:

Inför valet 2022 öppnar ABF Stockholm en valstudio för att tillsammans med relevanta aktörer diskutera de mest brännande ämnena.

Live på Facebook 6 – 8 september från deras studio i ABF Huset. Välkommen att delta, kommentera och engagera dig inför valet!

Nyhetsbrev

Stöd oss

Låt behoven styra

Hjälp på plats

”Men om behoven ska styra är det knappast läge att skära i biståndet.”

”Ett katastrofalt misstag”

Khaing: Fackliga ledare måste gömma sig

STÖD PALMECENTRETS VERKSAMHET!

Med:

Moderator:

Med:

Moderator:

”Den 11 september måste vi alla tänka på vårt globala ansvar”

Globala utmaningar kräver samarbete

Bistånd är en investering i vår gemensamma framtid

Medverkande: