Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
ENG
Swisha ett valfritt belopp till
123 24 060 72Tack för ditt stöd!
Efter snart sex månader av Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina är krigets globala påverkan uppenbar. Höga drivmedelspriser och ökade livsmedelspriser leder till ökad fattigdom och hunger. I Europa, men också i länder som Sri Lanka, Etiopien, Jemen, Pakistan och Zimbabwe. Sårbara stater där läget snabbt kan försämras ytterligare. I detta läge minskar många länder sitt bistånd. Det är kortsiktigt och riskerar att öka spänningarna i världen som i sin tur kan leda till fler krig och konflikter.
Också Moderaterna väljer nu kortsiktiga, populistiska budskap för att försöka vinna väljarnas gunst i valrörelsen. Och som så ofta lämnar man notan till världens fattiga och kommande generationer.
Det senaste i raden av förslag innebär ett tillfälligt högkostnadsskydd mot höga elkostnader. Pengarna ska tas från biståndet och det så kallade Klimatklivet, ett investeringsstöd som gör det möjligt för företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning.
Samtidigt som våra samhällen utmanas av effekterna av Rysslands krig, en pandemi av historiska dimensioner och skenande inflation utgör klimatkrisen ett akut hot mot vår existens. Effekterna syns redan nu i form av återkommande extremvärme, bränder, översvämningar, torka och hotet mot den biologiska mångfalden. Hårdast drabbas de miljontals människor som redan lever i social och ekonomisk utsatthet.
Naturligtvis bävar många svenska hushåll inför den kommande vinterns elkostnader. Erfarenheterna från förra vintern avskräcker. Oron ska tas på allvar och utsatta hushåll erbjudas stöd. Men för Moderaterna är det viktigare att kunna fortsätta sin skattesänkarpolitik än att ta långsiktigt ansvar för global hållbar utveckling.
Expertgruppen för biståndsanalys har varnat för de negativa konsekvenser plötsliga förändringar av biståndsbudgeten medför och FN:s generalsekreterare António Guterres har vädjat till världens rika länder att inte minska biståndet eftersom det kommer att försämra möjligheten att förebygga nya kriser. Ändå väljer Moderaterna att slakta biståndet med 30% och slopa BNI-justeringen för att kunna fortsätta locka väljare med sänkta skatter och ett högkostnadsskydd för höga elpriser baserat på förbrukning och inte behov.
Vi måste alla se sanningen i vitögat. Mänskligheten står inför vår största utmaning någonsin. Vår gemensamma överlevnad hänger på att vi förmår hantera och hejda klimatförändringarnas effekter. Att fortsätta lägga en hundradel av vårt växande välstånd i Sverige på utveckling i andra delar av världen har vi definitivt råd med. Och det är i vårt eget intresse. Vårt lands utveckling är helt beroende av att andra länders utveckling går i positiv riktning. Det visar inte minst Putins invasion av Ukraina. Därför ska vi stå upp för biståndet och med stolthet fortsätta bidra till att utrota fattigdomen, stärka den demokratiska utvecklingen och säkra den gröna omställningen.
Stå upp för en procent av BNI till internationellt bistånd!
I Ekots partiledarutfrågning under tisdagsmorgonen fick statsminister Magdalena Andersson frågan om hon kunde ställa sig bakom kravet att Turkiet bör frige den fängslade kurdiske oppositionspolitikern Selahattin Demirtas.
Detta är något som bland annat utrikesminister Ann Linde krävt tidigare. Men Magdalena Andersson svarade att hon inte är insatt i detaljerna.
Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center, hade velat få tydligare besked från statsministern:
– Jag hade naturligtvis önskat att hon hade haft så mycket information att hon hade känt sig fullständigt bekväm med att rakt ut kräva Selahattin Demirtas omedelbara frigivande. Och att hon hade kunnat hänvisa till det utlåtande som Europadomstolen kom med 2020, som visar att den här processen är politiskt motiverad och som också slår fast att han bör friges.
Den kurdiska oppositionsledaren har varit fängslad i Turkiet sedan 2016, anklagad bland annat för att ha spridit terrorpropaganda. Men till exempel Europadomstolen för mänskliga rättigheter har slagit fast att målet är politiskt och begärt att han släpps omedelbart.
Skrota kärnvapnen – inga fler HiroshimaDet var allvarsamma ord som FN:s generalsekreterare António Guterres yttrade när han för några dagar sedan talade i New York om hotet från kärnvapnen: ”Mänskligheten är ett enda litet misstag från att förintas i ett kärnvapenkrig.”
Den varningen finns extra anledning att ta till sig just i dag när det är precis 77 år sedan den första atombomben fälldes över Hiroshima. Vi har alla sett skräckbilder som visar förödelsen efter bomberna som släpptes över Hiroshima och Nagasaki, och sagt att det få aldrig ske igen.
Men för varje dag så ökar nu risken att detta som vi hoppats skulle höra till historien åter kan upprepas. Vi har kriget i Ukraina, och Putins hot om att ta till kärnvapen. Vi ser ökade spänningar mellan USA och Kina. Och vi ser kärnvapenmakterna som i stället för att avrusta är i full gång med att modernisera sina kärnvapenarsenaler.
Ökade motsättningar ökar risken för att kärnvapen kommer till användning och i ett spänt läge kan ett falsklarm få någon att trycka på avfyrningsknappen. Det kan ske, men det får inte ske.
Ledarna i kärnvapenstaterna måste känna trycket underifrån när människor i hela världen går samman och kräver ett slut på hot, avskräckning och ökade militära kostnader. För 40 år sedan demonstrerade 100 000 människor på Göteborgs gator, för freden och för att förhindra att fler kärnvapen placerades ut i Europa. Liknande demonstrationer borde hållas igen, över hela världen.
Doktrinen om att kärnvapen avskräcker motståndaren från att ta till vapen har visat sig vara helt fel. Putin låter sig inte på något sätt avskräckas av att andra länder har kärnvapen. Tvärtom gör de ryska kärnvapnen att de länder som ställer upp på Ukrainas sida måste visa viss försiktighet för att inte provocera fram en kärnvapenattack från Putin.
Doktrinen om avskräckning måste ersättas med begreppet gemensam säkerhet, som etablerades av en internationell kommission under ledning av Olof Palme. I och med att ett fullskaligt kärnvapenkrig leder till att båda sidor förintas måste man i stället gemensamt arbeta för att förhindra krig och öka säkerheten.
Sverige har historiskt spelat en framträdande roll i internationella nedrustningsförhandlingar, och gör så än i dag. Just nu pågår den så kallade översynskonferensen av icke-spridningsavtalet i FN-högkvarteret i New York. Det var där António Guterres höll sitt allvarsamma tal. Icke-spridningsavtalet syftar till att förhindra att fler länder skaffa sig kärnvapen och i förlängningen till nedrustning.
Den socialdemokratiska regeringen är drivande i förhandlingarna, bland annat genom Stockholmsinitiativet, som samlar ett antal icke-kärnvapenstater, bland andra Japan, Spanien, Norge, Finland, Argentina och Etiopien. De har gått samman med syftet att öka engagemanget i nedrustningsfrågorna.
Men Sverige behöver ta ytterligare ett steg och även ansluta sig till FN:s konvention om ett kärnvapenförbud, som bland annat Österrike och Irland anslutit sig till. Att Sverige som framtida NATO-land står upp för ett totalförbud av kärnvapen skulle skicka en stark signal till kärnvapenmakterna.
Det går inte att bortse från att NATO bygger sin militära strategi på kärnvapen. Men det fråntar inte Sverige möjligheten att agera. NATO-länderna har slutit upp bakom Icke-spridningsavtalet, vilket innebär att man faktiskt åtagit sig att verka för nedrustning av kärnvapenarsenalerna (även om vi idag inte ser att det åtagandet omsätts i praktisk handling).
Det finns alltså ingen egentlig grund till den avvisande hållning som, särskilt USA, visat inför FN:s kärnvapenförbud. Sverige kan vara med och bygga broar mellan alla goda krafter som har som långsiktigt mål att skrota kärnvapnen.
Snart har vi val i Sverige. Ofta tenderar valkampanjer att fokusera på kortsiktiga plånboksfrågor. Men som väljare har du makt att också påverka framtiden för dina barn och barnbarn. Vilka är de partier som tar klimatomställningen på allvar. Vilka partier arbetar för nedrustning; för att Hiroshimadagen blir en dag då vi minns en av de största tragedierna i mänskligheten historia, men slipper frukta att historien ska återupprepa sig.
Margot Wallström, ordförande Olof Palmes Internationella Center
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Debattartikeln publicerades i Aftonbladet 6/8-2022.
”Motståndet mot juntan är fortfarande starkt”Fyra personer har avrättats i Burma efter att ha dömts till döden för terrorism i januari. Det är första gången sedan 1988 som personer avrättats i landet. Bland de som avrättades finns en känd demokratiaktivist och en politiker som tillhörde Aung San Suu Kyi:s parti NLD.
– Det är viktigt att nämna i sammanhanget att rättsprocessen har varit helt stängd för någon insyn. Men de bedömningar som har gjorts är att det är en helt rättsosäker process de har utsatts för, och antiterroristlagen är otroligt bred och kan i princip användas i vilka sammanhang som helst, säger Michael Hauer.
– Jag tycker att det var ett bra uttalande från FN:s generalsekreterare António Guterres att det här är en uppenbar kränkning av liv, frihet och personlig säkerhet.
– Motståndet är fortfarande starkt. Juntan har fortfarande inte lyckats ta kontroll över landet. I gränsområdena där de etniska minoriteterna har kontroll över landområden har det varit krig i många decennier. Men det som är nytt med det här kriget är att militären nu får ta strider i sina starka fäster där majoritetsbefolkningen befinner sig. Det är en situation de inte riktigt är vana vid och de har inte lyckats trycka ner det här motståndet.
– Det finns otroligt många modiga människor i Myanmar som jag gärna vill lyfta. Det sker också ett motstånd i det lilla livet, i vardagslivet. Folk vägrar betala sina elräkningar för att de pengarna går rakt till juntan. Det är många som fortsätter att strejka för att de vägrar arbeta för en militärregim. Och de riskerar i princip sina liv för att vara med och bidra till en åter-demokratisering av Myanmar.
Hur mycket är det här en signal till folket att foga in er för annars kan det bli ett dödsstraff?
– Jag tror att det här handlar om att sätta skräck i befolkningen som stort. Men också ett varnande finger till demokratiaktivister som fortsätter att kämpa och står upp för ett annat Burma, ett demokratiskt Burma som man hoppas kunna vara med och bygga.
Ge ditt stöd till Burmas modiga motkrafter: bidra till Palmecentrets insamling.
Ett uppskattat partnerskap – och högklassig digital pedagogikRegeringen gör just nu kraftiga nedskärningar till studieförbunden i Sverige. Det kommer få stora konsekvenser för folkbildningen – vilket är en grundsten i svensk demokrati och ett levande och aktivt civilsamhälle.
Ta folkbildningen i försvar även på hemmaplan. Skriv under uppropet ”Rädda folkbildningen”:
Hur hittar arbetare en egen röst? Och vilken utbildning behöver de för att göra det? Det är frågor som står i fokus för IFWEA, som bildades efter andra världskriget av europeiska organisationer, däribland ABF. Dessutom stödjer ABF sedan 2015 IFWEA genom Palmecentret.
Linnéa Wennberg är internationell sekreterare på ABF. Hon berättar om den stora ungdomsutbildningen Youth Globalization Awareness Programme (YGAP), som arrangeras under två veckor varje år, i Kapstaden där IFWEA har sitt sekretariat.
Yngre personer aktiva inom arbetarrörelsen från hela världen samlas för att skapa global dialog och solidaritet samt få fördjupade kunskaper om internationellt arbete.
– YGAP är lite av flaggskeppet i samarbetet mellan våra organisationer. Därigenom skapas möten mellan personer och organisationer och en global kunskapsbank för arbetarrörelsen, berättar Linnéa.
Innan Linnéa började på ABF så arbetade hon specifikt med YGAP, och hon gick själv utbildningen för sju år sedan. Linnea menar att ABF och IFWEA:s gemensamma arbete med YGAP innebär en både praktisk och planeringsmässig närhet.
– När det inte är pandemi ses vi varje år genom YGAP och vi har kontinuerlig kontakt däremellan. Det gör att vi känner organisationerna väldigt väl och också varandra som kollegor. Vi har ett utbyte av erfarenheter och alltid en nära dialog.
Saliem Patel som arbetar med utbildning på IFWEA uppskattar också den goda relationen med ABF.
– ABF är del av en kärna av medlemmar som vi verkligen kan lita på. Vi har öppna kanaler och kan komma överens om prioriteringarna. Dessutom har vi båda attityden att vi lär oss genom att pröva. Vi försöker se en större bild men samtidigt hålla aktiviteterna väldigt praktiska och användarvänliga.
Utöver YGAP arbetar IFWEA med ett utbildningsprogram för ledare på gräsrotsnivå, studiecirklar och onlineplattformen Online Labour Academy (OLA). Den startade redan 2012 och IFWEA:s kunskap om digital pedagogik var enormt betydelsefull under pandemin. Från att OLA betraktades med skepsis ökade intresset lavinartat bland medlemsorganisationerna. Feedbacken från alla som genom plattformen har lärt sig att arbeta online har varit mycket positiv.
– Inom arbetarrörelsen ligger vi långt fram digitalt men arbetarrörelsen som sådan kom sent in i det här. Det har funnits ett motstånd från många håll. Vi vill få fackföreningar och andra partner att satsa på utbildning online på ett sätt som knyter an till våra värden, säger Saliem Patel.
Han ser annars 2021 som ett år då IFWEA har kunnat etablera kontakt med fler organisationer från olika länder, särskilt på platser där de tidigare inte haft medlemmar.
– De dras till oss genom de kurser vi erbjuder. Nu pratar vi om hur vi ska kunna bibehålla intresset.
Från 2021 lyfter Linnea Wennberg fram den digitala YGAP-konferensen och studiecirklar i åtta länder kopplade till ILOs konvention 190 om våld och trakasserier på arbetsplatsen.
– Deltagarna får information om konventionen för att sedan kunna stärka civilsamhället att driva på för ratificering. Det är ett jätteintressant arbete som har kunnat fortsätta trots pandemin.
ABF:s stöd till IFWEA genom Palmecentret kallas för kärnstöd. Det innebär att hela organisationen får stöd, inte bara enskilda projekt. Saliem Patel säger att det ger stabilitet i och med att medlen går att planera över en längre period.
ABF får å sin tur en helhetsbild av IFWEAs arbete.
– Vi har lärt känna hela personalstyrkan och läst om allt arbete, både internt och externt. Våra samtal kretsar snarare kring de stora frågorna än enskilda projekt. Det skapar större ägandeskap hos projektpartnern och innebär att vi möts i samma ögonhöjd. Men det krävs bra dialog och samarbete, säger Linnéa Wennberg.
Framöver hoppas hon bibehålla och utveckla den fina relationen med IFWEA genom att återuppta fysiska möten men också dra nytta av digitala fördelar.
– Vi kan ta del av ännu mer av IFWEA:s verksamheter utan att behöva resa. Jag hoppas också kunna hitta sätt att utveckla samarbetet ute i ABF-Sverige.
Så kan vi skynda på en rättvis klimatomställning i världenProgressiva organisationer i länder som Sverige behöver använda sitt inflytande för att en globalt rättvis klimatomställning ska bli möjlig. Dels är det vad det globala nord gör som är avgörande då världen ska styra bort från klimatkollaps, dels är det härifrån stora summor behöver komma för att bidra till världens klimatomställning.
Lägg till det att de handelsavtal och regler som exempelvis EU beslutar om ger svallvågor för arbetare världen över.
Så våra röster behövs. Men de förslag vi driver måste tas fram i samarbete med kamrater i andra länder. Därför har Palmecentret frågat aktiva inom facket, civilsamhället och systerpartier i Filippinerna och Sydafrika vad de ser som centralt för en rättvis klimatomställning.
Deras svar sammanfattas i en ny studie: ”A Just Transition for the Global South”. Här är några konkreta krav som de vill att vi ska verka för tillsammans:
Annars fortsätter vi ta glupska bett av den krympande kaka av utsläpp som måste räcka till alla för att vi ska ha en chans att hålla Parisavtalet. Sverige behöver skarpare utsläppsmål och mer handling för att nå dem.
Att ta en springnota vore särskilt ofint med tanke på att Europa har byggt upp stora delar av sitt välstånd genom klimatförstörande industrier samt exploatering av andra länders natur och arbetskraft.
Där som här ska en rättvis klimatomställning få bort utsläppen. Men ovanpå det måste befolkningen dessutom rusta sig mot takkrossande tyfoner och andra effekter av klimatkrisen redan i dag.
Samtidigt behöver alla få tillgång till saker som elektricitet, skola, vatten och vård. Omställningen måste också ta itu med hög arbetslöshet och brist på formella jobb. I Sydafrika, där alternativen är få, skulle ett plötsligt grönt importstopp till Europa av varor producerade med kolkraft skicka tusentals arbetare och deras familjer in i hungersnöd – om det inte förenas med insatser för nya jobb och social trygghet.
Vare sig det handlar om utförsäljning av statliga energibolag i samband med bytet till ren energi, eller om arbetsvillkoren från helvetet för dem som gräver upp mineraler till elbilsboomen.
I synnerhet de kvinnor som också tillhör andra marginaliserade grupper, som ursprungsbefolkningar, unga, arbetarklassen, och så vidare. I omställningen måste de få det demokratiska inflytande de hittills har nekats. En feministisk rättvis omställning innebär också att satsa på klimatanpassning, och att investeringar inte bara ska gå till mansdominerade sektorer.
Arbetare behöver kunna organisera sig för att påverka omställningen av sina arbetsplatser och sektorer.
Det är några av de politiska frågor som bör förena vår gränsöverskridande rörelse för rättvis klimatomställning.
Läs mer i rapporten ”A just transition for the Global South”:
Artikeln publicerades i Aktuellt i Politiken den 28/6-2022.
Quiz: Hur bra koll har du på den globala, auktoritära utvecklingen? Sverige måste stå upp för Taiwans demokratiKina blir allt aggressivare och hotar dagligen den fungerande demokratin Taiwan. Vid sidan av Rysslands invasion av Ukraina är konflikten mellan Kina och Taiwan idag en av de tydligaste konflikter där diktatur står mot demokrati. Alla världens demokratier måste på det sätt man förmår bidra till att en av Asiens mest utvecklade demokratier kan bestå. Sverige har en viktig roll och måste på ett tydligare och aktivare sätt försvara den taiwanesiska demokratin.
Det är hög tid att tala klarspråk – konflikten mellan Kina och Taiwan handlar om att 24 miljoner taiwaneser ska tvingas in i en diktatur.
Kina är en diktatur som inte bara förtrycker sin egen befolkning utan även i takt med sin allt större ekonomiska styrka påverkar och hotar länder som inte anpassar sig eller som öppet kritiserar Kinas brott mot mänskliga rättigheter. Kinas kommunistparti styr landet med järnhand och ingen fri press finns, ingen opposition tillåts och personer som på något sätt uttrycker kritik tystas och försvinner.
Miljoner människor över hela Kina krävde yttrandefrihet och politiska reformer men kommunistpartiets ledning mötte istället kraven med massakern på Himmelska Fridens Torg. Över hela Kina slogs demokratirörelsen ned och åtskilliga tusentals människor sköts ihjäl av militären. Bara i Peking finns det uppskattningar som säger att närmare 10 000 människor mördades. Ingen vet med säkerhet omfattningen men skoningslöst slogs förhoppningarna om demokrati ned.
I Taiwan däremot, som då också var en diktatur, växte en demokratirörelse fram som ledde till att demokrati infördes. Diktaturen föll och Taiwan utvecklades successivt till att bli en livskraftig och fungerande demokrati. Några exempel:
Taiwan med sina nästan 24 miljoner invånare har smakat på demokratin och är stolta över den positiva utveckling landet har genomgått. För en stor majoritet av befolkningen är en återgång till diktatur en omöjlighet.
Men några saker står klart. Demokratin i Taiwan står i skarp kontrast mot diktaturen i Kina. Ett alltmer aggressivt Kina hotar Taiwan militärt och budskapet är att Taiwan är en del av Folkrepubliken Kina och ska införlivas i Kinas diktatur. Under devisen ”Ett land – två system” försöker man måla upp en bild av att Taiwan ska få bibehålla sin demokrati. Men vi såg alla vad det löftet var värt för Hongkong. Det är hög tid att tala klarspråk – konflikten mellan Kina och Taiwan handlar om att 24 miljoner taiwaneser ska tvingas in i en diktatur.
Sverige kan göra betydligt mer än idag för att bidra till demokrati och taiwanesernas rätt att själva bestämma sin framtid.
Världens länder måste entydigt hävda att relationen mellan Kina och Taiwan ska lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning. Taiwans strävan att utveckla sin demokrati är värt allt stöd. Sverige kan på olika sätt göra betydligt mer än idag för att bidra till demokrati och taiwanesernas rätt att själva bestämma sin framtid.
Många olika delar i det svenska samhället kan bidra. Civilsamhället kan på olika sätt öka sin kunskap om Taiwan och utveckla samarbeten med liknande rörelser i Taiwan. Studieförbunden kan erbjuda studiecirklar och föreläsningar om Taiwan. Taiwan är ett vackert och spännande land och reseorganisationer borde undersöka möjligheten av kunskaps- och turistresor. Kommuner och regioner kan undersöka möjligheterna av att finna vänorter. Högskolor och universitet kan utveckla nya samarbeten, och med tanke på Taiwans världsledande roll inom halvledarindustrin är möjligheterna stora. Kulturområdet kan göra mer för att spegla Taiwans spännande utveckling – film, teater och bokutgivning är några exempel på områden där nyfikna aktörer kan bidra till vår kunskap. I dagsläget finns bara en skrift utgiven på svenska om Taiwan.
Vi vill föreslå några åtgärder som kan bidra:
Det finns i Sveriges riksdag ett mycket stort stöd för att Sverige kan och måste göra mer för att utveckla relationerna med Taiwan. Denna breda samsyn måste nu resultera i ett tydligare stöd för Taiwans demokrati och mot Kinas diktatur.
När demokratin hotas så flagrant är det viktigt att försvara den – både i ord och handling.
Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center
Ulf Mårtensson, konsult, har tidigare arbetat på TCO och Vision
Håkan A Bengtsson, VD för Arenagruppen
Artikeln publicerades i Dagens Arena den 30/06-22.
En dyster 25-årsdag för HongkongDen 1 juli 2022 är det 25 år sedan Storbritannien överlämnade Hongkong till Kina. John Lee, Hongkongs tidigare säkerhetsminister, har av Beijing utsetts till ny chefsminister med uppgift att upprätthålla den repressiva politiken i Hongkong.
Enligt ”European External Action Service 2022 Report on Hong Kong” utgjorde företag från EU den största utländska företagsgruppen i Hongkong under 2021. EU var också Hongkongs tredje största handelspartner. Samtidigt har Kina tydligt visat att man inte längre värdesätter principen om ”ett land-två system”. Inte heller efterlever man de internationella fördragen om mänskliga rättigheter.
Den nationella säkerhetslagen i Hongkong, beslutad av Nationella folkkongressen i Kina, används för att förfölja oliktänkande och för att kriminalisera utövandet av medborgerliga fri-och rättigheter. Hongkongs vallagar har ändrats av Beijing i syfte att endast ”patrioter”, personer som de kinesiska myndigheterna har godkänt, har möjlighet att ingå i Hongkongs administration. Detta innebär slutet för den politiska oppositionen. På mindre än två år har det som en gång var ett livligt civilsamhälle smulats sönder, likaså den fria pressen.
Över 10 000 demonstranter, 162 människorättsaktivister och journalister arresterades 2019 med hänvisningar till den nationella säkerhetslagen. Åtta fackliga medlemmar har åtalats. Över 60 civilsamhällesorganisationer – internationella mänskliga rättighetsorganisationer, fackföreningar, däribland Hong Kong Confederation of Trade Unions, samt fyra mediegrupper – har tvingats till upplösning eller blivit likviderade. Diasporaaktivister har fått arresteringsorder riktade mot sig. Utländsk press, multinationella banker och aktionsgrupper med bas utanför Hongkong är ålagda att följa den nationella säkerhetslagen, Hongkongs myndigheter hävdar att den kan tillämpas även utanför det egna territoriet.
1. En omedelbar frigivning av de demonstranter som arresterades när de utövade sina medborgerliga fri- och rättigheter under protesterna 2019. Detta inkluderar alla fackföreningsmedlemmar, journalister och människorättsaktivister som arresterats med stöd av den nationella säkerhetslagen. Bland dessa finns Chow Hang-tung, Albert Ho och Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för HKCTU. Lee Cheuk-yan är anhållen för att ha bedrivit ”omstörtande verksamhet” genom att ha lett den upplösta organisationen Hong Kong Alliance in Support of Patriotic Democratic Movement in China. Organisationen har under de senaste 33 åren anordnat fredliga manifestationer med tända ljus den 4 maj, till minne av massakern på Himmelska fridens torg 1989.
2. Ett upphävande av den nationella säkerhetslagen (NSL). Likaså måste planerna på att införa nya lagar som strider mot internationella fördrag om mänskliga rättigheter stoppas. Det handlar bland annat om förslaget till ytterligare en lag om nationell säkerhet.
Med anledning av det försämrade läget måste Europeiska rådet och medlemsländerna uppdatera de slutsatser som antogs 2020 gällande situationen i Hongkong. Europeiska rådet och medlemsländerna måste också till fullo efterleva de beslut som tagits upp av Europaparlamentet 2021 och 2022, inklusive riktlinjer för de etiska och sociala kontroller av europeiska företag som är verksamma i Hongkong.
Vi uppmanar regeringar att rapportera om när de framgångsrikt vägrat ställa upp på utlämningsavtalet mellan Kina och Hongkong. Vi vill också att dessa regeringar skapar livbåtsprogram för människorättsaktivister som verkar i Hongkong och andra länder och att de upphör att exportera känslig utrustning till Hongkong.
Vi uppmanar till påtryckningar gentemot myndigheter i Hongkong och Kina, både på bilateral nivå och på FN-nivå, för att de ska respektera internationella förpliktelser. Vi uttrycker vår solidaritet med fackföreningsmedlemmar, människorättsaktivister och aktivister som kämpar för demokrati i Hongkong.
Anna Sundström, Olof Palmes Internationella Center
Therese Guovelin, LO Sverige
Call for proposals: Human Rights & Democracy Support to Civil Society in TürkiyeThe objectives are:
The specific objective of the support to civil society organisations is to strengthen CSOs as independent actors of good governance and development in their own right.
The specific objective is to contribute to an inclusive, participatory, empowered, and independent civil society and democratic space; and an inclusive and open dialogue with and between Civil Society Organisations.
The interested civil society organisations in Türkiye are welcome with a Concept Note (max two pages) providing for an Inception Phase, and an Organisational Description (max one page) written in optional format. Budget for the Inception Phase is restricted to maximum SEK 100 000.
Proposals are to be sent via email (to mailbox: application@palmecenter.se) before the 15th of August 2022.
