Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
DEBATT. En lång tradition av ned- och avrustning, fred och frihet har alltid varit en hörnsten inom svensk socialdemokrati och arbetarrörelse.
Vårt budskap till kongressen är tydligt: vårt parti ska även fortsättningsvis vara en kraft i denna kamp och ett undertecknande av FN:s kärnvapenförbud bör således ske skyndsamt.
Alva Myrdal, Inga Thorsson, Olof Palme och Maj Britt Theorin har alla fått internationellt genomslag för sina idéer och sin kamp för en värld fri från kärnvapen. Anna Lindh talade på Olof Palmes begravning. Hon sa:
”Vi som är unga vill tro på framtiden. Och i en tid då ångesten över ett hotande kärnvapenkrig växer och när många unga ser med fruktan på framtiden, då tog Olof Palme vår rädsla på allvar och förvandlade den till framtidstro och handlingskraft. Han ledde oss i kampen för avspänning, nedrustning och fred. Tack Olof Palme, för att din kamp för framtiden hjälpte oss att tro på den.”
Detta är ett arv vi som rörelse vill förvalta. För Annas, Alvas, Ingas, Olofs och Maj Britts skull, men allra mest för att de som är unga nu ska slippa känna fruktan inför framtiden.
Något som de dessvärre gör, med ett överhängande klimathot, en pandemi och en orolig omvärld. Lösningen på dessa vår tids ödesfrågor är gemensam. Den ser inte landsgränser.
Kärnvapenhotet kan tyckas avlägset i vår tid, men faktum är att hotet är på samma höga nivå nu igen som det var under kalla krigets mitt.
Icke-spridningsavtalet (NPT) kom till för drygt 50 år sedan för att trappa ned kärnvapenupprustningen. Men kärnvapenländerna har tvärtom blivit fler och kärnvapenarsenalerna har ökat.
Sveriges strategiskt viktiga försvarssamarbeten eller det fortsatta nedrustningsarbetet inom NPT motsäger inte anslutning till kärnvapenförbudet.
Tvärtom är ett undertecknande av förbudskonventionen en naturlig fortsättning för att främja svensk säkerhet. 86 länder har hittills skrivit under och alltfler länder, däribland vårt Nato-grannland Norge börjar inse vikten av förbudet.
Det kanske främsta Natolandet av dem alla, USA, har under Bidens presidentskap till och med sagt att de ska se över sitt eget innehav av kärnvapen.
En socialdemokratiskt ledd regering måste inta en position som gör att vi kan aktivt påverka den för oss så viktiga fråga.
Vi vill mana vår egen kongress att skärpa kraven och tydligt ställa sig bakom ett förbud mot kärnvapen.
Olof Palme sa i ett nedrustningstal till FN 1982:
”Det sägs ibland att den uppseendeväckande retoriken hos folkrörelser behöver balanseras upp av statsmannamässig realism. Dessa dagar känner jag snarare att den statsmannamässiga retoriken behöver balanseras av den handfasta realismen hos vanligt folk som har kommit att förstå vad ett kärnvapenkrig skulle innebära och som kräver praktisk handling för att undvika det”.
Och sällan har svenska folket varit så eniga gällandes ett möjligt politiskt beslut. Olof Palmes Internationella Center har flera år i rad bett Sifo ta reda på vad svenska folket anser om kärnvapenförbudet.
Nära nio av tio stöder kärnvapenförbudet och vill att Sverige skriver under. Oavsett vilket av riksdagens partier man röstar på finns en överväldigande majoritet som är för ett svenskt undertecknande.
Årets helt färska siffror visar dessutom att bland socialdemokratiska väljare uppgår stödet för ett svenskt undertecknande till 87, 8 procent.
Kongressen måste fatta beslut som leder till att vi socialdemokrater ställer oss på rätt sida av historien och fortsätter arbetet med att avskaffa kärnvapen.
Vårt arbete behövs för att de som är unga nu ska kunna ha en framtid att tro på.
Anna Sundström, Olof Palme International Center
Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor
Lisa Nåbo, ordförande SSU
Diyar Cicek, förbundssekreterare SSU
Birgitta Dahl, fd statsråd och talman
Hans Josefsson, tidigare förbundssekreterare Socialdemokrater för tro och solidaritet
Marita Ulvskog, ordförande Olof Palmes Internationella center
Pierre Schori, fd statsråd, ordförande Olof Palmes Minnesfond
Wanja Lundby-Wedin, Kyrkostyrelsens 1:a vice ordförande
Evin Incir, Europaparlamentariker
Och 90 fler.
Artikeln publicerades 5/11 2021 i Aftonbladet.
Burma: Khaing Zar tar kampen mot juntanKhaing Zar var bara 29 år gammal när hon valdes till ordförande för Burmas industrifack (IWFM). Som ung textilarbetare i landet hade hon tidigt fått upp ögonen för ojämlikheten, styrkan i organisering och makten i att vara många.
– I tonåren arbetade jag som sömmerska sju dagar i veckan, från klockan åtta på morgonen till tio på kvällen – med en pendlingstid på tre timmar. Varje kväll kom jag hem halv tolv. Lönen låg på 10 dollar i månaden. Livet bestod av arbete, och arbetet var hårt, säger Khaing Zar som är på besök i Stockholm för att bland annat träffa fackliga samarbetsparten IF Metall.
Bara några år senare hade hon som fackligt aktiv avancerat till ordförandeposten i ett av Burmas största fack. Över landet sköljde en demokrativåg. 2015 hade Aun San Suu Kyi och hennes parti NSD vunnit landets första demokratiska val och ekonomin var på tillväxt. Men framtidshoppet skulle inte vara länge. 2017 slog den burmesiska militären ned mot den muslimska minoriteten rohingya, och med statlig inblandning mördades runt 25 000 rohingyer, och ytterligare 700 000 fördrevs till Bangladesh. Den fragila demokratin bröt sedan samman med militärkuppen i februari 2021 som slängde landet tillbaka till en auktoritär militärstat.
Mitt i detta stod Khaing Zar. I över åtta år hade facket arbetat för förbättrade arbetsvillkor och gjort stora framsteg. Över en natt kastades de tillbaka till ruta noll.
– Allt vi arbetat för togs ifrån oss. Nu är lönerna så låga att arbetare i fabrikerna inte kan leva på sin inkomst. Priserna på varor har ökat, och människor förlorar sina jobb. Situationen är, minst sagt, otroligt svår, säger Khaing Zar.
Khaing Zar och IMWF tog tidigt en aktiv roll i protesterna mot militärregimen. Facket organiserar sina medlemmar att delta i demonstrationerna och tar ut arbetarna i strejker. Men juntan har slagit tillbaka hårt. Flera fackliga ledare har arresterats, en har mördats och alltmer måste de fackligt aktiva hålla sig gömda och arbeta i det dolda. De burmeser deltagit i protesterna gömmer sig. Men Khaing Zar fortsätter kämpa i det öppna.
– Jag oroar mig mest för min familjs säkerhet, men jag har bestämt mig. Jag måste fortsätta höras och synas i min roll som facklig ledare. Om inte jag står upp och tar kampen, hur ska jag kunna be andra att göra det?
Stödet från omvärlden har varit avgörande för kampen, menar Zar. Det är när omvärlden vänder bort blicken som situationen på riktigt blir hopplös. Men hennes målsättning förblir glasklar. Regimen ska bort, det är den enda lösningen och vägen framåt. Burmas folk ska återfå sin frihet.
Läs mer om Palmecentrets arbete i Burma här.
Ny rapport: Frihet i fara – civilsamhället under attack!– En utveckling för civilsamhället vi såg påbörjas redan innan pandemin i till exempel Belarus och Hongkong. Och för någon månad sedan kom den sorgliga nyheten från Hongkong om att deras motsvarighet till vårt LO känt sig tvungna till att stänga ner helt för att skydda sina anställdas säkerhet, säger Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.
Rapportförfattaren Mats Wingborg och Palmecentret presenterade sin syn på den auktoritära trendkurvan i världen i rapporten Frihet i fara (2020), nu fokuserar man på den aktuella situationen i ett utvalt antal länder – vad har skett sedan dess? Hur har pandemin använts som svepskäl för att ytterligare dra åt tumskruvarna?
Det är mycket som står på spel. Att civilsamhället är starkt är en förutsättning för en levande demokrati. När människor är aktiva i folkrörelser och politiska partier skapas möjligheter för människor att göra sig hörda. Folkrörelser skapar också kanaler mellan människor som är aktiva på gräsrotsnivå och politiska beslutsfattare på högre nivå.
Socialdemokrater – nu stoppar vi bomberna!
En lång tradition av ned- och avrustning, fred och frihet har alltid varit en hörnsten inom svensk socialdemokrati och arbetarrörelse. Vårt budskap till kongressen nu i november är tydligt: vårt parti ska även fortsättningsvis vara en kraft i denna kamp och ett undertecknande av FN:s förbud mot kärnvapen bör således ske skyndsamt.
Palmecentret har flera år i rad bett Sifo ta reda på vad svenska folket anser om kärnvapenförbudet. Nära nio av tio stöder kärnvapenförbudet och vill att Sverige skriver under. Årets helt färska siffror visar att bland socialdemokratiska väljare uppgår stödet för ett svenskt undertecknande till 87, 8 procent.
På kongressen måste ombuden hörsamma väljarna och fatta ett beslut som leder till att vi socialdemokrater ställer oss på rätt sida av historien och fortsätter arbetet mot kärnvapen. Vårt arbete behövs för att unga nu ska ha en framtid att tro på. Eller som Anna Lindh uttryckte det på Olof Palmes begravning:
”Vi som är unga vill tro på framtiden. Och i en tid då ångesten över ett hotande kärnvapenkrig växer och när många unga ser med fruktan på framtiden, då tog Olof Palme vår rädsla på allvar och förvandlade den till framtidstro och handlingskraft. Han ledde oss i kampen för avspänning, nedrustning och fred. Tack Olof Palme, för att din kamp för framtiden hjälpte oss att tro på den.”
LIVE PÅ PALMECENTRETS FACEBOOK 19 OKTOBER 13.00
Klimatförändringar och miljöförstöring är redan i dag ett hot mot freden och tryggheten på planeten. Klimatrelaterade säkerhetsrisker har långtgående konsekvenser för hur vi i vår värld kan skapa fred och säkerhet. En konflikt där kärnvapen används, även i begränsad skala, skulle ha stor inverkan på jordens klimat.
Samtidigt som förändringen som krävs för att övergå till grönare ekonomier är fylld av risker, erbjuder den också många möjligheter att bidra till mer fredliga och hållbara samhällen.
International Peace Bureau, Olof Palmes Internationella Center och International Trade Union Confederation inbjuder härmed till detta webbinarium, som är en av en serie seminarier inom initiativet ”Common Security 2022”.
Ämnet kommer att diskuteras av en panel av framstående internationella experter:
Helen Clark
Tidigare premiärminister i Nya Zeeland och beskyddare av Helen Clark Foundation. Ledamot i panelen för SIPRI -initiativet ”Environment of peace”.
Ulrich Eberle
Konfliktexpert, International Crisis Group.
Kumi Naidoo
Global ambassador, Africans Rising for Justice, Peace and Dignity.
Margot Wallström
Tidigare utrikesminister. Ordförande i panelen för SIPRI -initiativet ”Environment of peace”.
Moderator: Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationalla Center
Belarusiska aktivisten Olga Karach: Vi använder svart humor för att överleva
I dag bor Olga Karach i Vilnius och driver därifrån sitt arbete med organisationen Nasj Dom (Vårt hem). Palmecentret fick chansen att träffa henne under ett besök till Stockholm.
Hur har det senaste året varit för dig?
Överväldigande och hoppfullt. Trots allt hemskt som skett har händelserna i Belarus fått folk att lyfta blicken, i synnerhet de belarusiska kvinnorna. Att leva i en diktatur är fruktansvärt, men att leva som kvinna i en patriarkal diktatur är något helt annat. De samhällsproblem kvinnor nu fått upp ögonen för kan diktatorn Lukasjenko inte sudda bort.
Hur arbetar Nasj dom idag?
Några av oss som jobbar med organisationen har behövt fly från Belarus, jag driver nu mitt arbete från Litauen. Men majoriteten av våra anställda befinner sig fortfarande i landet och försöker jobba under extremt hård press. Lukasjenko vill tysta civilsamhället men vi ska inte låta honom lyckas.
Hur fortsätter frihetskampen?
Folk är för rädda för att protestera öppet på gatorna nu. Vi visste att vi skulle bli bemötta med våld och trakasserier av staten men inte att det skulle vara på denna nivå, och så ihållande. Men aktivismen fortsätter på andra sätt, digitalt, i mindre rum. Belarusierna använder sin svarta humor för att överleva, vid varje middagsbord skämtas det om Lukasjenko.
Gemensam säkerhet – eller gemensam förintelse
I ett kärnvapenkrig finns inga vinnare, bara ömsesidig förintelse. Det var slutsatsen i den så kallade Palmekommissionens rapport, presenterad 1982. Det hjälper inte med fler och kraftigare vapen, säkerhet kan bara nås gemensamt.
När nu spänningarna ökar mellan supermakterna, nedrustningsavtal sägs upp och massförstörelsevapnen moderniseras är det åter dags att lyfta begreppet Gemensam säkerhet. En ny internationell kommission har bildats som nästa år, 40 år efter Palmekommissionen, ska presentera en rapport om hur vi gemensamt garanterar överlevnaden för vår planet. I seminariet möts tre personer som är aktiva i ”Common Security 2022”.
Panelister:
Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare FN och tidigare utrikesminister
Rosaline Marbinah, ordförande Sveriges ungdomsorganisationer och ungdomsrepresentant OSSE
Anna Sundström, generalsekreterare Palmecentret
Samtalsledare: Björn Lindh, Palmecentret
Gemensam säkerhet – eller gemensam förintelse
23/9 kl 14.40 – 15.10
Kostnadsfritt
Se på Facebook
Anmäl dig för att se samtalet på Världskulturmuseet i Göteborg
Situationen i Turkiet har varit turbulent länge och framtidsutsikterna för demokratin är svåra att överblicka. I spåren av pandemin har den auktoritära regimen dessutom kunnat utnyttja situationen för att begränsa det civila samhällets rörlighet och utrymme ytterligare. Bland annat har president Erdogan drivit igenom en lag som ger regeringen möjlighet att tvångsförvalta civilsamhällsorganisationer och beslagta deras tillgångar.
Den breda oppositionen, tidvis splittrad, är det största hoppet för demokratins överlevnad i Turkiet. Vad händer i landet, hur ser förutsättningarna ut för oppositionen under det auktoritära ledarskapet och vilken roll kan den hårt ansatta oppositionen ha i landets framtid? Hur kan Sverige bidra till en ny riktning för Turkiet – och hur kan svenska civilsamhällesorganisationer stödja sina kamrater i Turkiet?
Panelister:
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet
Helin Sahin, chef för Team Mellanöstern & Nordafrika, Palmecentret
Samtalsledare: Anna Sundström, generalsekreterare Palmecentret
Turkiet – demokrati på tillbakagång
25/9 kl 11.20 – 12.00
Kostnadsfritt
Se på Facebook
Anmäl dig för att se samtalet på Världskulturmuseet i Göteborg
Året är 2016 och det har nyligen varit val i Myanmar/Burma. Den ikoniska Aung San Suu Kyi har blivit statsöverhuvud och omvärldens förväntningar är höga på att landet ska ta klivet in i nutiden efter 50 år av grym militärdiktatur.
Till Yangon anländer svenska Katja som har fått sparken från jobbet som kommunikationschef och därför behöver vila upp sig. Hon tänker hälsa på sin systerson Simon, som är trainee på Unicef, och kanske också åka på retreat och lära sig att meditera. Istället blir hon indragen i den politiska hetluften.
Möt författaren Helena Thorfinn i ett samtal med frilansjournalisten och Burmakännaren Axel Kronholm. Helena Thorfinn jobbade som journalist på bland annat SvD, TV4 och SVT innan hon började jobba internationellt med mänskliga rättigheter för bland annat Sida och Rädda Barnen. 2014 – 2017 var hon bosatt i Myanmar/Burma. Den vistelsen har givit upphov till romanen I munkens skugga som utspelar sig under den korta period då det gåtfulla landet öppnade upp för omvärlden.
Sju månader har gått sedan Burmas militär i en kupp avsatte landets demokratiskt valda ledare Aun San Suu Kyi. Med våld, hot, trakasserier och gripanden har juntan satt skräck i landets befolkning som vecka efter vecka protesterat mot maktövertagandet.
Nu rapporterar aktivistgruppen Assistance Association for Political Prisoners (AAPP) att över 1000 personer dödats av militären under det senaste halvåret.
– De dödar inte bara oss, utan landets framtid och hopp om demokrati, säger Ko Bo Gyi från AAPP till The Guardian.
Palmecentret tillsammans med den svenska arbetarrörelsen fortsätter stödja demokrati- och fackliga aktivister i landet. Vill du skicka ett bidrag? Swisha 123 240 60 72 – märk med ”Burma”.
