Naomi Grossman

Fortsatt snabb teknisk utveckling gör det möjligt med nya former av datoriserad krigföring. Det handlar bland annat om användning av obemannade flygfarkoster (UAV eller drönare), artificiell intelligens och militarisering av rymden. Denna oroande utveckling understryker behovet av förtydliganden av internationella lagar och förnyat nedrustningsarbete.

Initiativet ”Common Security 2022” tar fasta på begreppet gemensam säkerhet, från Palmekommissionen 1982. För att uppdatera gemensam säkerhet till dagens värld är det nödvändigt att reflektera över hur ny teknik redan används (eller planeras att användas) i militära sammanhang, samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att stoppa denna nya kapprustning och främja dialog och fred istället för konflikt och förstörelse.

Michael Klare, Five Colleges professor i Peace and World Security Studies, försvarskorrespondent för The Nation magazine och författare till Resource Wars and Blood and Oil: The Dangers and Consequences of America’s Growing Petroleum Dependency

Tarja Cronberg, Distinguished Associate Fellow med SIPRI European Security Programme, och ordförande för Finlands fredsförbund

Jürgen Altmann, forskare och föreläsare, Institutionen för fysik vid Technische Universität Dortmund och vice ordförande i International Committee for Robot Arms Control (ICRAC)

Bruce Gagnon, grundare och samordnare för Global Network Against Weapons and Nuclear Power in Space

Det är den Internationella dagen i solidaritet med det palestinska folket, men befolkningen behöver mer än välmenande ord. Palestinska folket behöver politisk handlingskraft. Ockupationen har försatt palestiniernas mänskliga rättigheter på spel. De som är extra utsatta är aktiva unga i civilsamhället.

I Östra Jerusalem engagerar Palmecentrets partnerorganisation Old City Youth Accociation över 100 ungdomar. Med kulturevent, föreläsningar och sommarläger vill man sätta frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter och jämlikhet på de ungas agenda. Målet är att de unga själva ska få verktyg för att skapa en ljusare framtid för sig själva och sin stad.

Men med fler bosättningar, ständigt ökad israelisk kontroll och coronapandemin hängande över sig är arbetet svårt. Saeed Amro är verksamhetsansvarig och kämpar för att upprätthålla framtidshoppet hos de unga.

– Situationen har definitivt blivit värre efter att USA flyttade sin ambassad till Jerusalem. Nya bosättningar dyker upp hela tiden. Och den ekonomiska situationen för palestinierna i Östra Jerusalem har försvårats mycket av coronapandemin, säger Saeed Amro.

Söndagen den 29 november är FN:s internationella dag i solidaritet med det palestinska folket. På FN:s hemsida citeras generalsekreterare Antonio Guterres: ”Låt oss denna dag bekräfta vårt åtagande av att upprätthålla det Palestinska folkets rättigheter”. Men på frågan vad denna internationella dag betyder för palestinierna i Östra Jerusalem suckar Saeed Amro.

– Solidaritet, vad betyder det? Det är meningslöst som situationen ser ut nu. Vi behöver politisk handling, inte fler välmenande ord.

Trots coronapandemin fortsätter Old City Youth Accociation sitt arbete, både genom fysiska möten på plats i organisationens lokaler – och via nya digitala hjälpmedel. Men den planerade resan till den svenska partnern ABF Salem Botkyrka fick ställas in. Något som gjorde många av de unga besvikna.

– Resorna vi får möjlighet att göra till Sverige är väldigt viktiga – att de unga får träffa andra och få nya intryck och utbyta erfarenheter är avgörande. Mycket framtidshopp gror i de mötena. Men vi hoppas kunna åka snart.

– Hotet mot civilsamhället är en fråga om demokrati. Palestiniernas rätt att engageras sig för mänskliga rättigheter ska vara självklar.

Vill du stödja Palmecentrets arbete i Palestina? Swisha ditt bidrag till 123 240 60 72.

Den svarta fredagen i Belarus

– Den 23 juli 2021 kallar vi i Belarus för den ”svarta fredagen”, säger Julia Mickiewicz, en av de ledande belarusiska demokratiaktivisterna och förbundssekreterare för ABF Belarus.

Det var det avgörandet datumet då regimen i ett bräde beslutade att 200 centrala civilsamhällesorganisationer skulle betraktas som olagliga. Efter den svarta fredagen har motståndet gått under jorden. Som demokratiaktivist i Belarus kan du inte längre demonstrera öppet på gator och torg – risken är för stor. I dag sitter 884 personer i fängelse som politiska fångar. Otaliga aktivister har lämnat landet. Men de flesta har tystats och pressats tillbaka.

– I Belarus finns inga fria dagar. Sedan den svarta fredagen kan motståndet inte längre visa sig. Deras koppling till begreppet Black Friday står i skarp konstrast till vår högtid för konsumtion, säger Anna Sundström, generalsekreterare på Olof Palmes Internationella Center.

Belarus frihetskämpar behöver mer stöd

De eventuella pengar du sparar genom att köpa rabatterade varor under Black Friday i år kan du skänka till Palmecentrets arbete för att stötta Belarus demokratikämpar. De motkrafter vi arbetar med riskerar sin frihet för att fortsätta verka för ett demokratiskt samhälle, och de behöver stöd för rättegångskostnader, strejkkassor, fortsatt organisering och kamp i exil. Även små bidrag gör skillnad.

I vår nya rapport Frihet i fara – civilsamhället under attack ser vi en tydlig utveckling: folkrörelser, fackföreningar och människorättsorganisationer står under hot. Trenden är global och civilsamhället attackeras på alla världens kontinenter. För att vända utvecklingen och ta friheten i försvar uppmanar vi beslutsfattare och makthavare till tre saker:

1. Sverige, EU och FN – dags att öka pressen!

Sätt press på de länder som kväser oppositionen och civilsamhället, förbjuder fackföreningar och stänger ner fria medier. Detta måste FN, EU och demokratiska stater och det internationella civilsamhället alla göra från varsitt håll.

2. Bekämpa fattigdomen!

Vi vet att länder blir sårbara för nationalism och inskränkta rättigheter när klassklyftorna ökar. Det civila samhällets frihet är nära sammankopplat med välfärd och jämlikhet.

3. Samarbeta mera!

När oberoende och demokratiska folkrörelser i världen samarbetar och stödjer varandra stärks motståndet mot den auktoritära utvecklingen.

87,3 procent av jordens befolkning, 6,4 miljarder människor, lever idag i mer eller mindre inskränkta samhällen – vissa är utsatta för repression och hotas, misshandlas och fängslas för att de organiserar sig. Andra lever i fullkomligt stängda samhällen där civilsamhället måste verka under jorden, med risk för att bli fängslade eller mördade. Den gemensamma nämnaren är att udden är riktad mot den folkliga och fackliga organiseringen, det fria ordet och möjligheten att protestera.

Det är mycket som står på spel. Att civilsamhället är starkt är en förutsättning för en levande demokrati. Tillsammans tar vi friheten i försvar.
_______________________________________________________________________
I Palmecentrets nya rapport Frihet i fara: Civilsamhället under attack har journalisten Mats Wingborg kartlagt situationen i några av de länder Palmecentret verkar i. I denna sändning samtalar han med vår generalsekreterare Anna Sundström om utvecklingen och vad vi i den svenska arbetarrörelsen kan göra för att verka för en annan utveckling.

I 2021:s upplaga av Olof Palmes Internationella Centers tidning Global Solidaritet får du bland annat möta motkrafter från Belarus, få argument för varför Sverige bör skriva under FN:s kärnvapenförbud, läsa om varför Jan Eliasson engagerar sig för gemensam säkerhet och om vår nya rapport Frihet i fara: Civilsamhället under attack. Missa inte det!

DEBATT. En lång tradition av ned- och avrustning, fred och frihet har alltid varit en hörnsten inom svensk socialdemokrati och arbetarrörelse.

Vårt budskap till kongressen är tydligt: vårt parti ska även fortsättningsvis vara en kraft i denna kamp och ett undertecknande av FN:s kärnvapenförbud bör således ske skyndsamt.

Alva Myrdal, Inga Thorsson, Olof Palme och Maj Britt Theorin har alla fått internationellt genomslag för sina idéer och sin kamp för en värld fri från kärnvapen. Anna Lindh talade på Olof Palmes begravning. Hon sa:

”Vi som är unga vill tro på framtiden. Och i en tid då ångesten över ett hotande kärnvapenkrig växer och när många unga ser med fruktan på framtiden, då tog Olof Palme vår rädsla på allvar och förvandlade den till framtidstro och handlingskraft. Han ledde oss i kampen för avspänning, nedrustning och fred. Tack Olof Palme, för att din kamp för framtiden hjälpte oss att tro på den.”

Detta är ett arv vi som rörelse vill förvalta. För Annas, Alvas, Ingas, Olofs och Maj Britts skull, men allra mest för att de som är unga nu ska slippa känna fruktan inför framtiden.

Något som de dessvärre gör, med ett överhängande klimathot, en pandemi och en orolig omvärld. Lösningen på dessa vår tids ödesfrågor är gemensam. Den ser inte landsgränser.

Kärnvapenhotet kan tyckas avlägset i vår tid, men faktum är att hotet är på samma höga nivå nu igen som det var under kalla krigets mitt.

Icke-spridningsavtalet (NPT) kom till för drygt 50 år sedan för att trappa ned kärnvapenupprustningen. Men kärnvapenländerna har tvärtom blivit fler och kärnvapenarsenalerna har ökat.

Sveriges strategiskt viktiga försvarssamarbeten eller det fortsatta nedrustningsarbetet inom NPT motsäger inte anslutning till kärnvapenförbudet.

Tvärtom är ett undertecknande av förbudskonventionen en naturlig fortsättning för att främja svensk säkerhet. 86 länder har hittills skrivit under och alltfler länder, däribland vårt Nato-grannland Norge börjar inse vikten av förbudet.

Det kanske främsta Natolandet av dem alla, USA, har under Bidens presidentskap till och med sagt att de ska se över sitt eget innehav av kärnvapen.

En socialdemokratiskt ledd regering måste inta en position som gör att vi kan aktivt påverka den för oss så viktiga fråga.

Vi vill mana vår egen kongress att skärpa kraven och tydligt ställa sig bakom ett förbud mot kärnvapen.

”Det sägs ibland att den uppseendeväckande retoriken hos folkrörelser behöver balanseras upp av statsmannamässig realism. Dessa dagar känner jag snarare att den statsmannamässiga retoriken behöver balanseras av den handfasta realismen hos vanligt folk som har kommit att förstå vad ett kärnvapenkrig skulle innebära och som kräver praktisk handling för att undvika det”.

Och sällan har svenska folket varit så eniga gällandes ett möjligt politiskt beslut. Olof Palmes Internationella Center har flera år i rad bett Sifo ta reda på vad svenska folket anser om kärnvapenförbudet.

Nära nio av tio stöder kärnvapenförbudet och vill att Sverige skriver under. Oavsett vilket av riksdagens partier man röstar på finns en överväldigande majoritet som är för ett svenskt undertecknande.

Årets helt färska siffror visar dessutom att bland socialdemokratiska väljare uppgår stödet för ett svenskt undertecknande till 87, 8 procent.

Kongressen måste fatta beslut som leder till att vi socialdemokrater ställer oss på rätt sida av historien och fortsätter arbetet med att avskaffa kärnvapen.

Vårt arbete behövs för att de som är unga nu ska kunna ha en framtid att tro på.

Anna Sundström, Olof Palme International Center
Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor
Lisa Nåbo, ordförande SSU
Diyar Cicek, förbundssekreterare SSU
Birgitta Dahl, fd statsråd och talman
Hans Josefsson, tidigare förbundssekreterare Socialdemokrater för tro och solidaritet
Marita Ulvskog, ordförande Olof Palmes Internationella center
Pierre Schori, fd statsråd, ordförande Olof Palmes Minnesfond
Wanja Lundby-Wedin, Kyrkostyrelsens 1:a vice ordförande
Evin Incir, Europaparlamentariker
Och 90 fler.

Seminariet kommer att diskutera det politiska och humanitära läget i Israel och Palestina. Israel har fått en ny regering – finns det några tecken på en förändrad hållning till ockupationspolitiken? De planerade palestinska valen i våras sköts upp – vad händer med demokratin i Palestina? Hur långt har den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, kommit i sin utredning av krigsbrott i Gaza, på Västbanken och i östra Jerusalem?

Israel tycks nu vara berett att åter normalisera sina kontakter med Sveriges utrikesminister, sju år efter det svenska erkännandet av Palestina. Vad betyder det för Sveriges möjligheter att verka i regionen? Vad kan det internationella samfundet, EU och Sverige göra för att verka för en rättvis fred?

Därutöver finns mycket att diskutera som pandemin, fördrivning av palestinska flyktingar i Sheikh Jarrah, situationen för FNs hjälporgan för palestinska flyktingar, UNRWA, raketer från Gaza, israelisk vedergällning, USAs erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad med mera.

Medverkande:
Thomas Hammarberg, riksdagsledamot och människorättsexpert
Evin Incir, europaparlamentariker, vice ordförande i EU-parlamentets delegation för förbindelserna med Palestina
Magnus Hellgren, utrikesdepartementet, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaenheten, Mena, tidigare Sveriges ambassadör i Israel
Hans Josefsson, tidigare förbundssekreterare i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, STS, samtalsledare

Lokal:
Katasalen, plan 1, kan även ses online via ABF Stockholms Facebook-sida.

Khaing Zar var bara 29 år gammal när hon valdes till ordförande för Burmas industrifack (IWFM). Som ung textilarbetare i landet hade hon tidigt fått upp ögonen för ojämlikheten, styrkan i organisering och makten i att vara många.

– I tonåren arbetade jag som sömmerska sju dagar i veckan, från klockan åtta på morgonen till tio på kvällen – med en pendlingstid på tre timmar. Varje kväll kom jag hem halv tolv. Lönen låg på 10 dollar i månaden. Livet bestod av arbete, och arbetet var hårt, säger Khaing Zar som är på besök i Stockholm för att bland annat träffa fackliga samarbetsparten IF Metall.

Demokrativågen krossades

Bara några år senare hade hon som fackligt aktiv avancerat till ordförandeposten i ett av Burmas största fack. Över landet sköljde en demokrativåg. 2015 hade Aun San Suu Kyi och hennes parti NSD vunnit landets första demokratiska val och ekonomin var på tillväxt. Men framtidshoppet skulle inte vara länge. 2017 slog den burmesiska militären ned mot den muslimska minoriteten rohingya, och med statlig inblandning mördades runt 25 000 rohingyer, och ytterligare 700 000 fördrevs till Bangladesh. Den fragila demokratin bröt sedan samman med militärkuppen i februari 2021 som slängde landet tillbaka till en auktoritär militärstat.

Mitt i detta stod Khaing Zar. I över åtta år hade facket arbetat för förbättrade arbetsvillkor och gjort stora framsteg. Över en natt kastades de tillbaka till ruta noll.

– Allt vi arbetat för togs ifrån oss. Nu är lönerna så låga att arbetare i fabrikerna inte kan leva på sin inkomst. Priserna på varor har ökat, och människor förlorar sina jobb. Situationen är, minst sagt, otroligt svår, säger Khaing Zar.

Facken aktiva i protesterna

Khaing Zar och IMWF tog tidigt en aktiv roll i protesterna mot militärregimen. Facket organiserar sina medlemmar att delta i demonstrationerna och tar ut arbetarna i strejker. Men juntan har slagit tillbaka hårt. Flera fackliga ledare har arresterats, en har mördats och alltmer måste de fackligt aktiva hålla sig gömda och arbeta i det dolda. De burmeser deltagit i protesterna gömmer sig. Men Khaing Zar fortsätter kämpa i det öppna.

– Jag oroar mig mest för min familjs säkerhet, men jag har bestämt mig. Jag måste fortsätta höras och synas i min roll som facklig ledare. Om inte jag står upp och tar kampen, hur ska jag kunna be andra att göra det?

Stödet är avgörande

Stödet från omvärlden har varit avgörande för kampen, menar Zar. Det är när omvärlden vänder bort blicken som situationen på riktigt blir hopplös. Men hennes målsättning förblir glasklar. Regimen ska bort, det är den enda lösningen och vägen framåt. Burmas folk ska återfå sin frihet.

Nyhetsbrev

Stöd oss

Den svarta fredagen i Belarus

Belarus frihetskämpar behöver mer stöd

1. Sverige, EU och FN – dags att öka pressen!

2. Bekämpa fattigdomen!

3. Samarbeta mera!

Demokrativågen krossades

Facken aktiva i protesterna

Stödet är avgörande