Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Det är den Internationella dagen i solidaritet med det palestinska folket, men befolkningen behöver mer än välmenande ord. Palestinska folket behöver politisk handlingskraft. Ockupationen har försatt palestiniernas mänskliga rättigheter på spel. De som är extra utsatta är aktiva unga i civilsamhället.
I Östra Jerusalem engagerar Palmecentrets partnerorganisation Old City Youth Accociation över 100 ungdomar. Med kulturevent, föreläsningar och sommarläger vill man sätta frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter och jämlikhet på de ungas agenda. Målet är att de unga själva ska få verktyg för att skapa en ljusare framtid för sig själva och sin stad.
Men med fler bosättningar, ständigt ökad israelisk kontroll och coronapandemin hängande över sig är arbetet svårt. Saeed Amro är verksamhetsansvarig och kämpar för att upprätthålla framtidshoppet hos de unga.

– Situationen har definitivt blivit värre efter att USA flyttade sin ambassad till Jerusalem. Nya bosättningar dyker upp hela tiden. Och den ekonomiska situationen för palestinierna i Östra Jerusalem har försvårats mycket av coronapandemin, säger Saeed Amro.
Söndagen den 29 november är FN:s internationella dag i solidaritet med det palestinska folket. På FN:s hemsida citeras generalsekreterare Antonio Guterres: ”Låt oss denna dag bekräfta vårt åtagande av att upprätthålla det Palestinska folkets rättigheter”. Men på frågan vad denna internationella dag betyder för palestinierna i Östra Jerusalem suckar Saeed Amro.
– Solidaritet, vad betyder det? Det är meningslöst som situationen ser ut nu. Vi behöver politisk handling, inte fler välmenande ord.
Trots coronapandemin fortsätter Old City Youth Accociation sitt arbete, både genom fysiska möten på plats i organisationens lokaler – och via nya digitala hjälpmedel. Men den planerade resan till den svenska partnern ABF Salem Botkyrka fick ställas in. Något som gjorde många av de unga besvikna.
– Resorna vi får möjlighet att göra till Sverige är väldigt viktiga – att de unga får träffa andra och få nya intryck och utbyta erfarenheter är avgörande. Mycket framtidshopp gror i de mötena. Men vi hoppas kunna åka snart.
Tajma Sisic är handläggare för Palmecentrets program i Palestina.
– Hotet mot civilsamhället är en fråga om demokrati. Palestiniernas rätt att engageras sig för mänskliga rättigheter ska vara självklar.
Vill du stödja Palmecentrets arbete i Palestina? Swisha ditt bidrag till 123 240 60 72.
Black Friday i Belarus– Den 23 juli 2021 kallar vi i Belarus för den ”svarta fredagen”, säger Julia Mickiewicz, en av de ledande belarusiska demokratiaktivisterna och förbundssekreterare för ABF Belarus.
Det var det avgörandet datumet då regimen i ett bräde beslutade att 200 centrala civilsamhällesorganisationer skulle betraktas som olagliga. Efter den svarta fredagen har motståndet gått under jorden. Som demokratiaktivist i Belarus kan du inte längre demonstrera öppet på gator och torg – risken är för stor. I dag sitter 884 personer i fängelse som politiska fångar. Otaliga aktivister har lämnat landet. Men de flesta har tystats och pressats tillbaka.
– I Belarus finns inga fria dagar. Sedan den svarta fredagen kan motståndet inte längre visa sig. Deras koppling till begreppet Black Friday står i skarp konstrast till vår högtid för konsumtion, säger Anna Sundström, generalsekreterare på Olof Palmes Internationella Center.
De eventuella pengar du sparar genom att köpa rabatterade varor under Black Friday i år kan du skänka till Palmecentrets arbete för att stötta Belarus demokratikämpar. De motkrafter vi arbetar med riskerar sin frihet för att fortsätta verka för ett demokratiskt samhälle, och de behöver stöd för rättegångskostnader, strejkkassor, fortsatt organisering och kamp i exil. Även små bidrag gör skillnad.
Swisha till 123 240 60 72 – märk betalningen med Black Friday.

I vår nya rapport Frihet i fara – civilsamhället under attack ser vi en tydlig utveckling: folkrörelser, fackföreningar och människorättsorganisationer står under hot. Trenden är global och civilsamhället attackeras på alla världens kontinenter. För att vända utvecklingen och ta friheten i försvar uppmanar vi beslutsfattare och makthavare till tre saker:
Sätt press på de länder som kväser oppositionen och civilsamhället, förbjuder fackföreningar och stänger ner fria medier. Detta måste FN, EU och demokratiska stater och det internationella civilsamhället alla göra från varsitt håll.
Vi vet att länder blir sårbara för nationalism och inskränkta rättigheter när klassklyftorna ökar. Det civila samhällets frihet är nära sammankopplat med välfärd och jämlikhet.
När oberoende och demokratiska folkrörelser i världen samarbetar och stödjer varandra stärks motståndet mot den auktoritära utvecklingen.
Läs hela rapporten och mer om demokratins tillbakagång i vår nya rapport Frihet i fara – civilsamhället under attack!
Ny rapport: Frihet i fara – civilsamhället under attack!– En utveckling för civilsamhället vi såg påbörjas redan innan pandemin i till exempel Belarus och Hongkong. Och för någon månad sedan kom den sorgliga nyheten från Hongkong om att deras motsvarighet till vårt LO känt sig tvungna till att stänga ner helt för att skydda sina anställdas säkerhet, säger Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.
Rapportförfattaren Mats Wingborg och Palmecentret presenterade sin syn på den auktoritära trendkurvan i världen i rapporten Frihet i fara (2020), nu fokuserar man på den aktuella situationen i ett utvalt antal länder – vad har skett sedan dess? Hur har pandemin använts som svepskäl för att ytterligare dra åt tumskruvarna?
Det är mycket som står på spel. Att civilsamhället är starkt är en förutsättning för en levande demokrati. När människor är aktiva i folkrörelser och politiska partier skapas möjligheter för människor att göra sig hörda. Folkrörelser skapar också kanaler mellan människor som är aktiva på gräsrotsnivå och politiska beslutsfattare på högre nivå.
Socialdemokrater – nu stoppar vi bomberna!
En lång tradition av ned- och avrustning, fred och frihet har alltid varit en hörnsten inom svensk socialdemokrati och arbetarrörelse. Vårt budskap till kongressen nu i november är tydligt: vårt parti ska även fortsättningsvis vara en kraft i denna kamp och ett undertecknande av FN:s förbud mot kärnvapen bör således ske skyndsamt.
Palmecentret har flera år i rad bett Sifo ta reda på vad svenska folket anser om kärnvapenförbudet. Nära nio av tio stöder kärnvapenförbudet och vill att Sverige skriver under. Årets helt färska siffror visar att bland socialdemokratiska väljare uppgår stödet för ett svenskt undertecknande till 87, 8 procent.
På kongressen måste ombuden hörsamma väljarna och fatta ett beslut som leder till att vi socialdemokrater ställer oss på rätt sida av historien och fortsätter arbetet mot kärnvapen. Vårt arbete behövs för att unga nu ska ha en framtid att tro på. Eller som Anna Lindh uttryckte det på Olof Palmes begravning:
”Vi som är unga vill tro på framtiden. Och i en tid då ångesten över ett hotande kärnvapenkrig växer och när många unga ser med fruktan på framtiden, då tog Olof Palme vår rädsla på allvar och förvandlade den till framtidstro och handlingskraft. Han ledde oss i kampen för avspänning, nedrustning och fred. Tack Olof Palme, för att din kamp för framtiden hjälpte oss att tro på den.”
Sju månader har gått sedan Burmas militär i en kupp avsatte landets demokratiskt valda ledare Aun San Suu Kyi. Med våld, hot, trakasserier och gripanden har juntan satt skräck i landets befolkning som vecka efter vecka protesterat mot maktövertagandet.
Nu rapporterar aktivistgruppen Assistance Association for Political Prisoners (AAPP) att över 1000 personer dödats av militären under det senaste halvåret.
– De dödar inte bara oss, utan landets framtid och hopp om demokrati, säger Ko Bo Gyi från AAPP till The Guardian.
Palmecentret tillsammans med den svenska arbetarrörelsen fortsätter stödja demokrati- och fackliga aktivister i landet. Vill du skicka ett bidrag? Swisha 123 240 60 72 – märk med ”Burma”.
Öppet brev till Telenor – avvakta med försäljningen av verksamheten i Burma!Den 8 juli offentliggjorde det norska telekombolaget Telenor att de planerade att sälja sin verksamhet i Burma till det libanesiska företaget M1 Group som har affärskopplingar till den burmesiska militären och en historik av att agera i auktoritära länder. Efter att nyheten offentliggjorts skrev 464 burmesiska organisationer till Telenor för att protestera mot försäljningen då det finns en risk att den digitala säkerheten i landet försämras med de nya ägarna.
Nu stämmer Palmecentret tillsammans med 44 andra civilsamhälles- och människorättsorganisationer in i kritiken mot den till synes snabba försäljningen av Telenors verksamhet i Burma. Vi uppmanar Telenor att avvakta med försäljningen till M1 Group och genomföra en transparent konsekvensanalys (så kallad human rights due diligence) i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Vidare uppmanar vi Telenor att konsultera lokala aktörer som berörs av beslutet – kontakter som hittills inte prioriterats. Analysen bör göras tillgänglig för allmänheten.
Sydafrika: Fattigdom och desperation gjorde protester till kravaller
Sydafrikas regeringsparti ANC har länge tampats med interna stridigheter och utbredd korruption. Sedan sittande president Cyril Ramaphosa tillträdde 2018 har ett intensivt arbete trappats upp för att få bukt med problemen. En av huvudfigurerna för kampen mot korruptionen är ex-presidenten Zuma som i en långdragen rättsprocess står åtalad för bland annat penningtvätt, korruption och utpressning. Efter att Zuma vägrat infinna sig i rätten för målet dömdes han för domstolstrots. Ett fängelsestraff på 15 månader.
Domen är en stor seger för den sydafrikanska rättsapparaten och ett tecken på de framsteg som gjorts i arbetet mot korruptionen. Men domen möttes inte bara av jubel och hurrarop. I delar av landet utbröt i stället tumult. En liten men högljudd grupp av Zuma-anhängare protesterade mot domen – och snabbt urartade protesterna till upplopp och kravaller.
Varför blir resultatet av ett demokratiskt framsteg upplopp och plundringar? Thoko Matshe är Palmecentrets landkoordinator för Södra Afrika. Hon menar att det finns ett flertal analyser för vilka orsakerna till våldet och plundringarna är.
– Arbetslösheten i Sydafrika ligger på 32%. Ojämlikheten och fattigdomen är strukturella och systematiska problem. Och allt har blivit värre under covid. Människor är desperata, fattiga och hungriga.
Samtidigt gläds hon över den otroliga respons och styrka det sydafrikanska civilsamhället visat på under krisen. Människor har vaktat butiker och gallerior i sina städer för att hindra plundringarna.
– Åter igen har sydafrikanerna visat att de står starka och enade, säger Thoko.
Nu återstår ett stort arbete med återuppbyggande och skadehantering. Men det stora jobbet ligger i att fortsätta bygga upp förtroendet för rättsapparaten, politikerna och det demokratiska systemet. Palmecentret arbetar med både det sydafrikanska civilsamhället och de politiska partierna med politikutveckling och interndemokrati.
Läs mer om Palmecentrets arbete i Sydafrika här.
Common Security 2022Efter ett kärnvapenkrig finns inga segrare, bara ömsesidig förintelse. Därför hjälper det inte med fler och kraftigare vapen. Säkerhet kan bara nås gemensamt. Det var slutsatsen i den rapport som en kommission ledd av Olof Palme lade fram 1982.
I dag när spänningen mellan supermakterna ökar, nedrustningsavtal sägs upp och massförstörelsevapnen blir allt mer avancerade är det dags att åter lyfta begreppet Gemensam säkerhet.
En ny global kommission har satts samman. Nästa år, 40 år efter Palmekommissionen, presenterar de en rapport om hur vi ska säkra vår gemensamma framtid. Kommissionen kommer att analysera nya utmaningar för den gemensamma säkerheten; klimatförändringar, obalanserad globalisering, uppsagda nedrustningsavtal, konsekvenserna av Covid-19-pandemin och den globala tillbakagången för demokratin.
Initiativet drivs av Olof Palmes Internationella Center, International Trade Union Confederation (ITUC) och International Peace Bureau (IPB)