Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Open call: Evaluation of democracy projects in Bosnia and Hercegovina and Albania

The purpose of the evaluation is to assess the jointly supported activities by Olof Palme International Center and Kalevi Sorsa Foundation in Albania as well as Bosnia and Herzegovina.

The evaluation will thus focus particularly on assessing the outcomes and impact of the gender academy in Bosnia Herzegovina implemented by FLI and the respective political academies implemented by FLI and Qemal Stafa Foundation in Albania.

The evaluation should be done using OECD DAC evaluation criteria. It should thus contribute to Olof Palme International Center’s and Kalevi Sorsa Foundation’s evidence and knowledge based assessment of the projects in order to provide insights about the impact and learnings of the projects to provide recommendations for our future planning. In addition, the findings of the evaluation will long-term be valuable to both internal stakeholders, as our partners in the respective countries, as well as the Ministry for Foreign Affairs of Finland and SIDA.

The specific objectives of the evaluation are following;

• To assess the joint activities in terms of relevance, coherence, effectiveness, efficiency, impact and sustainability

• To assess the joint cooperation between OPIC and KSF

• To assess the added value for our partner organisations of this kind of donor harmonization and broader cooperation

• Document key challenges and lessons learnt and provide practical recommendations
that can be utilized for future planning.

The Evaluation should be conducted between December and January.

More background and specifics in the ToR:

Terms of Reference

Tenders

Tenders shall be submitted via email no later than 14th of December. The bid must include suggested outline, methodology proposal and time plan, curriculum vitae for members of the evaluation team and their respective roles in the assignment, details of previous experience in the field, references (names and contact information) procedures for quality assurance and budget.

The budget should include all costs related to the evaluation such as interpretation and possible field visits, including VAT.

We reserve the right not to accept any of the bids received.

For questions, contact Jelena Simic or Jonas Andersson:

Jelena.simic@sorsafounfation.fi
+358 505529665

Jonas.andersson@palmecenter.se
+46 70 698 00 03

Sociala orättvisor enar i nationalismens ridå

Asmira Malkočević och Vedrana Dautović arbetar på Palmecentrets partnerorganisation Agora Center i Tuzla, en medelstor stad i nordöstra Bosnien och Hercegovina. Den som besöker staden kan omöjligt missa monumentet för Tuzlamassakern som hedrar de 71 personer som 1995 dödades av en granatattack av den bosnienserbiska armén. Ändå är Tuzla känt för sin tolerans och sin historia av socialdemokratiskt styre, något som inte tillhör vanligheterna i landet där nationalistiska ledare brukar röstas fram baserat på etnisk tillhörighet.

Hos Agora Center, som kan liknas vid ett studieförbund, finner Tuzlas ungdomar någonting som den traditionella utbildningen sällan tillåter – en möjlighet att pröva tankar, uttrycka åsikter, och väcka initiativ. Vissa lär sig om fackliga rättigheter, genom ett samarbete med Fastighetsanställdas förbund, andra skriver motioner om förbättrad källsortering till stadsdelsförvaltningen. Asmira och Vedrana drar i alla trådar för att förverkliga ungdomarnas visioner och träffar dagligen på unga eldsjälar, såväl som den politiskt ointresserade majoriteten – men aldrig ungdomar som ger uttryck för den nationalism som vädras i de bosniska medierna varje dag.

Tvärtom bidrar nationalismen till att många unga vill flytta därifrån, menar de. Det är ett växande problem i Bosnien och Hercegovina att kvalificerad arbetskraft lämnar landet, oftast till förmån för grannländerna i EU. Sedan 1991 har landets folkmängd sjunkit med nästan en miljon. Detta förklaras ofta med hög arbetslöshet men också att många väljer att lämna Bosnien och Hercegovina på grund av en bristande rättvisa.

Asmira och Vedrana har pratat med Agora Centers förtroendevalda ungdomar:

– Jag tror att Bosnien och Hercegovina inom en överskådlig framtid kommer att vara helt utan unga människor. En genomsnittlig ung person kan få bättre livskvalitet i nästan vilket annat europeiskt land som helst, säger Slaven Ostojić.

Ena Karadžin påpekar det absurda i att landet har tre presidenter men att ingen av dem får någonting gjort.

I Transparency Internationals senaste korruptionsindex skattas Bosnien och Hercegovina som det tredje mest korrupta landet i Europa. Medan nödvändiga politiska reformer låtit vänta på sig, har de styrande politikernas handlingskraft fokuserat på att öka rikedomen åt sig själva och sina partier. Enligt en lokal representant för organisationen har landet hamnat i händerna på en ”etno-nationalistisk kartell”, exempelvis kan det vara svårt att hitta ett vanligt jobb utan rätt politiska kontakter. Många anser att de nationalistiska ledarna iscensätter etniska motsättningar just för att distrahera sina väljare från det pågående maktmissbruket.

– Det är en kuliss skapad för att avleda från den brottsliga verksamheten och till ett billigt pris köpa väljare inför valet, säger Dino Hukić.

– Nationalismen är mindre representerad bland de yngre, men de som växt upp med sådan retorik har större möjligheter att få sin röst hörd genom de styrande partierna, säger Berina Avdić.

På Agora Center märker man dessutom av pandemins effekter på samhällsklimatet. Inte nog med att psykisk ohälsa redan är stigmatiserad, de långa perioderna av social distansering har gett mer utrymme för partistyrda medier att sprida hatretorik och annan vilseledande information. Nu upplevs ungas oro som värre än någonsin.

– Risken för en ny konflikt skrämmer mig, fortsätter Berina Avdić. Jag tycker att landet drivs av inkompetenta och kriminella människor som borde fatta beslut som gynnar medborgarna, men i stället använder sin position för att dölja sin brottslighet.

Oavsett vilken folkgrupp de tillhör, är Agora Centers medlemmar lika drabbade av svårigheterna som Bosnien och Hercegovinas unga tampas med. Deras berättelser är påfallande lika. Därför är organisationens viktigaste uppgift att fånga upp den upplevda hopplösheten och omvandla den till en ung gemenskap och drivkraft. De som får hjälp att påverka sin egen situation har också anledning att stanna kvar i Bosnien och Hercegovina och bygga ett samhälle som de vill leva i.

– Jag vill tro att unga människor kommer att förstå sin egen styrka och att det kan skapas ett utrymme för dem att förbättra landet. Bara så kan visionen om utveckling och välfärd bli möjlig, säger Suana Huremović.

Berina Avdić avslutar med att säga:

– Jag är en av få unga som inte vill lämna landet jag är född i för att hitta min framtid och säkerhet någon annanstans. Jag har fortfarande hopp om att det går att hitta en lösning på de problem som växer varje dag.


Artikeln publicerades först i Aktuellt i Politiken.

Studio Solidaritet: Risk för nytt krig i Bosnien-Hercegovina?
Studio Solidaritet: Risk för nytt krig i Bosnien-Hercegovina?
När? Tisdag 18 januari, 12.30 – 13.00
Var? Palmecentrets hemsida och Facebook
Ingen anmälan krävs.


Efter kriget på Balkan under 90-talet landade Bosnien-Hercegovina i ett skört fredsavtal (Daytonavtalet) som statuerade att makten skulle delas mellan de tre folkgrupperna i landet – bosniaker, kroater och serber. I ett kvarts sekel har detta avtal hållits men nu oroas omvärlden över att ett nytt krig kan bryta ut. Anledningen är att oroligheter blossat upp i den delvis självstyrda regionen Republika Srpska som utgör nästan hälften av landets yta.

I Republika Srpska bor en blandning av landets folkgrupper, men en majoritet är serber. Enligt fredsavtalet har regionen en egen president, parlament och egna lagar – men lyder också under vissa av landets statliga institutioner. Sedan krigets slut har svåra politiska spänningar förekommit i området, och återkommande har Republika Srpska hotat med att bryta sig loss från Bosnien-Hercegovina för att bli en del av Serbien. Sedan den nationalistiska serbiska ledaren Milorad Dodik valdes till en av landets presidenter har dessa hot nu börjat bli mer verkliga.

I december röstade parlamentet i Republika Srpska för att dra sig ur Bosnien-Hercegovinas militär, skattesystem och rättsväsende, och använda pengarna till att bilda egna motsvarigheter. Detta är oförenligt med fredsavtalet, där landets författning ingår, och risken för en ny väpnad konflikt är därför överhängande.

Bosnien-Hercegovina står nu inför det största existentiella hotet sedan kriget. I veckans Studio Solidaritet reder vi ut varför. Med oss har vi Palmecentrets handläggare för Västra Balkan, Aida Zekic och historikern Sanimir Resic. Anna Sundström modererar samtalet. Välkommen att lyssna och ställa dina frågor.

Titta live på Facebook!

Kommunal Öst stöttar kvinnors organisering

I byn där Mevlida bor finns ingen kollektivtrafik, inget TV-nät eller någon telefonlinje. Mevlida har tre mobiltelefoner med olika SIM-kort, men oftast måste hon åka till en grannby för att kunna lita på täckningen. Hon återvände hit, till Daljegošta i Bosnien och Hercegovina, med sin krigsskadade man för fem år sedan.

Under kriget isolerades byn, och den är än i dag avskild från resten av omgivningen. Enligt ett bosniskt talesätt befinner man sig ”varken på jorden eller i himlen” när man lever isolerat.

– Kvinnorna i de isolerade byarna är inte inkluderade i samhället. Jag och några grannkvinnor bestämde oss för att starta en förening. Vårt mål var framför allt att få kvinnorna här att börja samlas och umgås utanför hemmet, berättar Mevlida.

Genom projektet, som genomförs av organisationen Vive Žene, har Mevlidas förening träffat andra kvinnoföreningar i närområdet.

– Vi var alla isolerade i våra hem och uppdelade på etniska grunder, serbiska kvinnor och bosniakiska för sig. Nu umgås vi och samarbetar jättebra. För mig är det viktigt att kvinnorna här lämnar hemmet då och då och förstår vikten av sitt egna värde. Nu lär vi oss att producera och sälja varor, så som sylt och saft, och ger råd till varandra, berättar Mevlida.

– Detta är ett land förstört av krig. Många av de som återvände tvingades bo år i tält när de kom tillbaka. De som bor här har överlevt koncentrationsläger och lider av trauman från kriget. Livet i de isolerade byarna präglas av patriarkala strukturer och aggressivitet, förklarar Mima Dahić, som är koordinator för projektet.

Många av kvinnorna som lever i byarna ses inte som en del av familjens försörjning. De lever av småskaligt jordbruk och producerar varor typiska för regionen. Genom nätverksprojektet har de fått utbildning i ekonomi, produktion och försäljning. Många av kvinnorna var tidigare återförsäljare av råvaror, men producerar nu i stället slutprodukterna. Varje år arrangeras en marknad i Tuzla där produkterna säljs. Och den goda kvaliteten har lett till att fler vill ta del av varorna.

Mevlida berättar att en väninna och medlem i föreningen utsattes för våld i hemmet. Genom stöd från projektet kunde hon få bättre insikt om sin situation.

– Men vad hjälpte det när hon inte var ekonomiskt självständig och därför måste gå tillbaka till förövaren? Jag förstod då att vi inte hade löst någonting och därför började vi arbeta med att stärka kvinnorna ekonomiskt också.

– I många fall har detta ändrat dynamiken i familjerna. Kvinnorna har en egen inkomst och bidrar till familjens försörjning, vilket såklart leder till en form av frigörelse, säger Mima.

Text: Miriam Limås-Kollberg
Foto: Vedran Kurtes

Bli fadder för ett projekt
Vill du engagera din organisation i Palmecentrets verksamhet? Att bli projektfadder är ett enkelt sätt att bli aktiv. Organisationer närstående Palmecentret kan bli fadder för ett centralt drivet projekt. Det betyder att organisationen blir delaktiga i projektet men att inga krav ställs på genomförande. Läs mer här.

Se även: Bosnien och Hercegovina: Kvinnor på landsbygden organiserar sig

Bosnien och Hercegovina: Kvinnor på landsbygden organiserar sig

Kvinnorna kommer från olika etniska grupper. Många av dem har varit med om svåra händelser. Men genom Vive Zene kan de få hjälp att organisera sig för att förbättra sin situation.

Se en kortfilm om Nizama som arbetar som lärare och har ett litet stall med kor vid sidan om sitt lärarjobb:

 

Se en kortfilm om Mevlida som är aktiv i en förening för återvändande kvinnor som ägnar sig åt lantbruk och hantverk.

 

Läs mer om vårt arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa här.

Sarajevo – en vacker stad med ett smärtsamt förflutet

Nu i september åkte jag till ett valfebrigt Sarajevo. Bosnien och Hercegovina har ett komplicerat politiskt system och är uppdelat i två entiteter med stort självstyre (Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska).  Den 7 oktober hålls president- och parlamentsval.

Palmecentret samarbetar med SDP, som är ett systerparti till de svenska Socialdemokraterna. Det politiska läget är på många sätt svårt. Många oroas av ökande nationalistisk propaganda och spänningar mellan olika etniska grupper. Vi såg på 1990-talet vilken katastrof det kan leda till.

SDP är ett multietniskt parti som i stället försöker lyfta fram sakfrågor. I årets val har de bland annat riktat in sig på ungdomar och har fler unga som kandiderar för partiet. Ungdomars delaktighet är viktigt för att stoppa den stora utflyttningen från landet. Förra året lämnade 1 av 20 medborgare landet. Ofta på grund av bristande framtidshopp.

Det behövs fler jobb, anständiga arbetsvillkor och en inkluderande tillväxt. Jag är därför tacksam över inbjudan från ambassadör Anders Hagelberg och möjligheten att presentera Global Deal för fackföreningsföreträdare, arbetsgivarrepresentanter, myndigheter och andra lokala aktörer i landet. Global Deal, som lanserades av Stefan Löfven 2016, syftar till att stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter och länders regeringar för att förbättra anställningsvillkor och produktivitet och drivs nu vidare av OECD i samverkan med ILO.

Sarajevo är en vacker stad med ett smärtsamt förflutet där nationalism och polarisering växer på nytt. Men mina möten med några av alla dessa progressiva krafter ingjuter ändå ett försiktigt hopp om en bättre framtid.

Text: Anna Sundström

Läs mer om Global Deal

Föreningshus för möten och sociala aktiviteter

Hrasno har tidigare saknat en naturlig mötesplats för byns invånare. Tuzla Community Foundation har varit med i utvecklingen av föreningshuset som ska ge invånarna en möjlighet till socialt umgänge och föreningsmöten.

Hrasnos ungdomar kommer få möjlighet att nyttja lokalen för sociala aktiviteter som pingis, filmvisning, teater och andra sociala tillställningar.

– Föreningshuset i Hrasno är det enda stället i byn där invånarna kan mötas och umgås med varandra. Föreningshuset bidrar till utvecklingen av lokalsamhället och stärker invånarnas röster, säger Selma Memišević från Tuzla Community Foundation.

– Vi hoppas att föreningshuset ska bidra till att öka invånarnas engagemang för volontärarbete samt ge dem möjligheten att delta i sociala aktiviteter, oavsett ålder. Föreningshuset kommer att användas till sociala aktiviteter men även till utbildningar, seminarier och workshops. Föreningshuset för samman flera olika generationer och genom ett gemensamt engagemang utvecklar och stärker man lokalsamhället tillsammans.

Text: Stina Karlsson

Jämställdhet och demokrati i Tuzla

Nu i november möttes organisationer från västra Balkan, Turkiet och Sverige i Tuzla i Bosnien och Hercegovina för att utbyta erfarenheter med varandra.

Foto: Adnan Mujanović

Årets Freja Forum berörde frågor om jämlikhet, demokrati och klimatförändringar. Dagarna var fyllda av paneldebatter, seminarier och workshops.

Målet med Freja Forum är att skapa en plattform för organisationer så att de tillsammans kan arbeta för att stärka den ideella sektorns roll i samhällsutvecklingen samt bidra till ökat erfarenhetsutbyte mellan olika regioner och länder.

Representanter från Palmecentrets samarbetsorganisationer här i Bosnien Hercegovina, Agora Center och Tuzla Community Foundation, deltog i Freja Forum.

– Det här var första gången som jag deltog på Freja forum. Det var intressant och värdefullt att diskutera ämnen som demokrati, lika möjligheter för alla och hur man kan använda social medier. Seminarierna om jämställdhet visade att det fortfarande finns mycket att göra. För oss var det definitivt en lärorik erfarenhet, säger Asmira Malkočević från Agora Center.

Text: Stina Karlsson

Tusentals sprang för kampen mot bröstcancer

Runt om i världen betraktas oktober som den officiella månaden för uppmärksammandet av kampen mot bröstcancer. Den 7 oktober anordnades ”Race for the Cure” för nionde året i rad i Sarajevo. Loppet är ett initiativ från den amerikanska organisationen Susan G. Komen och hålls årligen i 140 städer över hela världen med syfte att öka medvetenheten kring bröstcancer och kvinnors hälsa.

Agora samarbetade med en kvinnoorganisation här från Tuzla, Udruženje žena Tuzle, genom att sprida information och organisera resan till Sarajevo. Från Agora deltog cirka 10-15 personer.

I år slogs rekord för antalet deltagare – över 8000 människor samlades för att visa sitt stöd i kampen. Representanter från organisationer från 23 olika städer i landet reste till huvudstaden för att delta. Pengarna som samlas in används för att kunna ge gratis mammografi till kvinnor i Bosnien och Hercegovina som saknar social trygghet eller bor i landsbygdsområden utan möjlighet att få tillräcklig vård.

I Bosnien och Hercegovina har frågan om bröstcancer tidigare varit förknippad med skam, desinformation eller stigma. I dag ligger utmaningen snarare i att ge alla kvinnor i landet samma möjlighet till regelbundna undersökningar och för att upptäcka eventuell sjukdom i tid. Någonting som försvåras av att hälsosystemet i Bosnien och Hercegovina är decentraliserat och att en stor del av budgeten går till administration i stället för vård.

Text: Theresa Wahlqvist
Foto: Asmira Malkočević, Agora Center

Nya fackföreningar startas i Bosnien och Hercegovina

Det kan vara tungt att jobba för mänskliga rättigheter och medborgardeltagande. Zulka Baljak från organisationen Center for Civic Cooperation (CGS), i staden Livno i Bosnien och Hercegovina, säger att det finns tillfällen när de funderar på att ge upp, när man känner att ingenting händer.

– Men i nästa ögonblick ser vi resultatet av vårt långsiktiga arbete. För ett par månader sedan till exempel, då ringde ett team och berättade att vi håller på att få tre nya fackföreningar i den privata sektorn, två inom metallindustrin och en i träindustrin. Jag blev så lycklig!

Globala målen, mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

CGS startade 1996, efter kriget, med målet att skapa bättre relationer mellan olika etniska grupper och jobba för mänskliga rättigheter och aktiva medborgare. Att hjälpa till att starta fackföreningar – och andra ideella organisationer – är en del av det.

– Så fort vi startade kom människor och bad om hjälp, de hade blivit av med sina jobb under kriget på grund av sin nationalitet eller sin politiska tillhörighet. De kunde inte få hjälp på annat sätt, advokater ville inte hjälpa dem för de sa att det inte är rätt tidpunkt, vi måste vänta på en bättre politisk situation.

– Kan du förstå det? säger hon, upprörd vid minnet av att det skulle kunna vara fel tid att hjälpa människor som fått sina rättigheter, både mänskliga och arbetsrättsliga, kränkta.

Zulka Baljak är själv ekonom i grunden och jobbade inom industrin i nio år. Men när kriget kom blev hon utan jobb.

– Jag kunde inte få jobb för jag tillhörde en minoritet, min nationalitet och politik passade inte dem som bestämde. Jag insåg att jag måste göra något, säger Zulka Baljak om varför hon själv började jobba med Center for Civic Cooperation.

– Vi har hjälpt 20 000 personer under åren, med hjälp av volontärer som ställer upp med sin tid och sin kunskap.

Att se till att det bildas fackföreningar är ett sätt att stärka människors situation på arbetsmarknaden. Det första fack som organisationen kunde hjälpa till att bilda i regionen var ett lärarfack.

– I dag är de väldigt aktiva och kan hjälpa andra.

Men att starta fackföreningar inom den privata sektorn har visat sig vara extra svårt; därav lyckan över beskedet nyligen att tre var på gång.

CGS fungerar som en partner och ett resurscenter för fackföreningsrörelsen. Enligt Zulka Baljak uppskattar facken att de inte varit påtryckande i diskussionerna.

– Vi frågade dem hur vi kan hjälpa och hur vi tillsammans kan stärka samhället, i synnerhet arbetarrörelsen och arbetarnas rättigheter. I gengäld förväntar vi oss deras stöd även i frågor som inte har direkt att göra med facket, som att motarbeta korruption och att jobba för jämställdhet. Vi har ju samma mål, att bygga ett bättre samhälle.

Hon ser sig själv som en revolutionär, och kan ibland känna sig besviken över sina unga landsmän.

– De har ingen revolutionär anda alls, suckar hon.

Men ett samarbete med IF Metall i Sverige ger ändå en ljusglimt på den fronten.

– Det är väldigt nyttigt, unga människor här har blivit uppmuntrade av att höra vad den organiserade fackföreningen kan göra för sina medlemmar. Jag brukar säga att arbetet för mänskliga rättigheter och fackliga rättigheter är en lång kamp med många hinder, vi får inte ge upp vid första hindret.

Text: Ylva Säfvelin

[factbox]

Palmecentret stöttar arbetarrörelsen i en rad länder, antingen som en direkt partner till fackföreningar eller via andra organisationer som arbetar med att sätta arbetsmarknadsfrågor på dagordningen. I slutet av 2016 samlade vi våra partner från Afrika, Asien och Europa för att utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter och vi presenterar deras arbete i en serie artiklar. 

Fortfarande en utmaning att organisera i Filippinerna

Palmecentrets partners stärker facket i Albanien

[/factbox]