Burma-arkiv

Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma genom en statskupp. Juntan har drivit över 400 000 människor på flykt och tusentals har mördats. Folket i Burma behöver vårt stöd – situationen på plats blir bara värre och värre.

Palmecentret har samverkat med folkrörelser i Burma under många år. Vi fortsätter nu att stödja de motkrafter som arbetar under extremt farliga förhållanden.

Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma/Myanmar genom en statskupp. Ett år senare har juntan 400 000 flyktingar och tusentals döda demokratiaktivister och civila på sin nota. Landets tidigare ledare Aung San Suu Kyi sitter fängslad för flera olika brott, bland annat att hon ska ha brutit mot pandemirestriktioner.

Våldet för att skrämma och tysta motståndet blir allt mer skoningslöst. Hela samhällen töms på nu på folk genom luftangrepp med stridsflyg eller rena massakrer. Tusentals människor som försöker fly in i Thailand blir tillbakaskickade.

Trots brutaliteten har en bred demokratirörelse stått enad i kampen mot diktaturen. Fackföreningsrörelsen har spelat en viktig roll och tagit ut tusentals arbetare i strejk. Palmecentret, som tillsammans med svensk arbetarrörelse har samverkat med folkrörelser i Burma under många år, fortsätter att stödja ett civilsamhälle som nu arbetar under extremt farliga förhållanden.

Välkommen att följa ett livesamtal om Burma – ett år efter kuppen. Vi får träffa:

Tin Tin Nyo; chef för nyhetsbyrån Burma News International (BNI) och tidigare en av ledarna i Burmese Women´s Union.

Debbie Stothard; grundare av Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), ett viktigt nätverk som arbetar från Thailand för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma.

Samtalsledare: Axel Kronholm; prisbelönt frilansjournalist som bevakar Burma/Myanmar för svensk och internationell media.

On February 1, 2021, the military brutally seized power in Burma / Myanmar through a coup. One year later, the junta has 400,000 refugees and thousands of dead democracy activists and civilians on its conscience. In addition, the country’s former leader Aung San Suu Kyi is imprisoned for crimes such as violation against the pandemic restrictions.

The Burmese Army shows extreme cruelty and conduct gross atrocities on human rights. During the holidays, the Burma Army whipped out entire villages using airstrikes against civilians, or even pure massacres. Thousands of people trying to flee into Thailand are sent back.

Despite this brutality, the democracy movement stands united in the resistance to the dictatorship. The trade union movement has played an important role and thousands of workers have been taken on strike. The Palme Center, which together with the Swedish labor movement has collaborated with popular movements in Burma for many years, continues to support a civil society that now works under extremely dangerous conditions.

Welcome to follow a live talk about Burma – one year after the coup. You will meet:

Tin Tin Nyo; Head of the Burma News International (BNI) news agency and a leading member of the Burmese Women’s Union.

Debbie Stothard; Founder of the Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), an important network working from Thailand for democracy and human rights in Burma.

Conversation leader: Axel Kronholm; award-winning freelance journalist who covers Burma / Myanmar for Swedish and international media.

Khaing Zar var bara 29 år gammal när hon valdes till ordförande för Burmas industrifack (IWFM). Som ung textilarbetare i landet hade hon tidigt fått upp ögonen för ojämlikheten, styrkan i organisering och makten i att vara många.

– I tonåren arbetade jag som sömmerska sju dagar i veckan, från klockan åtta på morgonen till tio på kvällen – med en pendlingstid på tre timmar. Varje kväll kom jag hem halv tolv. Lönen låg på 10 dollar i månaden. Livet bestod av arbete, och arbetet var hårt, säger Khaing Zar som är på besök i Stockholm för att bland annat träffa fackliga samarbetsparten IF Metall.

Demokrativågen krossades

Bara några år senare hade hon som fackligt aktiv avancerat till ordförandeposten i ett av Burmas största fack. Över landet sköljde en demokrativåg. 2015 hade Aun San Suu Kyi och hennes parti NSD vunnit landets första demokratiska val och ekonomin var på tillväxt. Men framtidshoppet skulle inte vara länge. 2017 slog den burmesiska militären ned mot den muslimska minoriteten rohingya, och med statlig inblandning mördades runt 25 000 rohingyer, och ytterligare 700 000 fördrevs till Bangladesh. Den fragila demokratin bröt sedan samman med militärkuppen i februari 2021 som slängde landet tillbaka till en auktoritär militärstat.

Mitt i detta stod Khaing Zar. I över åtta år hade facket arbetat för förbättrade arbetsvillkor och gjort stora framsteg. Över en natt kastades de tillbaka till ruta noll.

– Allt vi arbetat för togs ifrån oss. Nu är lönerna så låga att arbetare i fabrikerna inte kan leva på sin inkomst. Priserna på varor har ökat, och människor förlorar sina jobb. Situationen är, minst sagt, otroligt svår, säger Khaing Zar.

Facken aktiva i protesterna

Khaing Zar och IMWF tog tidigt en aktiv roll i protesterna mot militärregimen. Facket organiserar sina medlemmar att delta i demonstrationerna och tar ut arbetarna i strejker. Men juntan har slagit tillbaka hårt. Flera fackliga ledare har arresterats, en har mördats och alltmer måste de fackligt aktiva hålla sig gömda och arbeta i det dolda. De burmeser deltagit i protesterna gömmer sig. Men Khaing Zar fortsätter kämpa i det öppna.

– Jag oroar mig mest för min familjs säkerhet, men jag har bestämt mig. Jag måste fortsätta höras och synas i min roll som facklig ledare. Om inte jag står upp och tar kampen, hur ska jag kunna be andra att göra det?

Stödet är avgörande

Stödet från omvärlden har varit avgörande för kampen, menar Zar. Det är när omvärlden vänder bort blicken som situationen på riktigt blir hopplös. Men hennes målsättning förblir glasklar. Regimen ska bort, det är den enda lösningen och vägen framåt. Burmas folk ska återfå sin frihet.

Snart åtta månader efter militärens kupp har konflikten mellan Myanmars militär, Tatmadaw, och den egna befolkningen gått in i ett nytt skede. Det är inte ett inbördeskrig i klassisk mening, utan snarare landets militär som bedriver krig mot den egna befolkningen på ett synnerligen brutalt vis.

Möt författaren och journalisten Bertil Lintner, som under 40 års tid bevakat den politiska utvecklingen i Myanmar och den sydasiatiska regionen.

Vilka var orsakerna till kuppen? Hur ser det interna motståndet ut och vilka är reaktionerna från det internationella samfundet?

Medverkande:
Bertil Lintner, författare och journalist, som är bosatt i Thailand sedan 1979. Lintners författarskap fokuserar på sydostasiatisk politik och historia. Som journalist har han varit Svenska Dagbladets Asienkorrespondent, skrivit för Far Eastern Review och Asia Times samt fram till kuppen undervisat i grävande journalistik i Myanmar.

Det har snart gått åtta månader sedan den burmesiska militären rullade in i Burmas huvudstad Naypyidaw för att ta över makten och slå tillbaka den begynnande demokratiseringsprocessen i landet. Kuppen möttes av enorma folkliga protester och demonstrationer, som slogs tillbaka med våld och hot. Sedan februari har över 1000 personer mördats och tusentals gripits, fängslats och trakasserats.

Fackföreningsrörelsen i Burma stod tidigt i frontlinjen för en ny ung demokratirörelse som vägrar en tillbakagång till militärdiktatur. Palmecentret och IF Metall är stolta över att till Stockholm välkomna Khaing Zar, ordförande för Industrial Worker’s Federation of Myanmar (IWFM).

Ta detta unika tillfälle att möta och stödja Khaing Zar och den burmesiska fackföreningsrörelsen på ett lunchsamtal på ABF-huset på Sveavägen 41 den 29/9 kl.12.00 – 13.00. Du kan såklart också se samtalet live på Facebook!

På ABF bjuder vi på lunchmacka och möjlighet till dialog om mänskliga- och fackliga rättigheter i Burma.

Panelen:
Khaing Zar, ordförande Industrial Worker’s Federation of Myanmar
Paula Rasmussen, Olof Palmes Internationella Center
Oscar Ernerot, Internationell chef LO

Moderator:
Eric Sundström, LO

När? Onsdag 29 september 12.00 – 13.00
Var? ABF-huset Sveavägen 41

Lunchsamtal som sändes på ABF-huset i Stockholm 29/9 kl.12.00 – eller live på Facebook!

Året är 2016 och det har nyligen varit val i Myanmar/Burma. Den ikoniska Aung San Suu Kyi har blivit statsöverhuvud och omvärldens förväntningar är höga på att landet ska ta klivet in i nutiden efter 50 år av grym militärdiktatur.

Till Yangon anländer svenska Katja som har fått sparken från jobbet som kommunikationschef och därför behöver vila upp sig. Hon tänker hälsa på sin systerson Simon, som är trainee på Unicef, och kanske också åka på retreat och lära sig att meditera. Istället blir hon indragen i den politiska hetluften.

Möt författaren Helena Thorfinn i ett samtal med frilansjournalisten och Burmakännaren Axel Kronholm. Helena Thorfinn jobbade som journalist på bland annat SvD, TV4 och SVT innan hon började jobba internationellt med mänskliga rättigheter för bland annat Sida och Rädda Barnen. 2014 – 2017 var hon bosatt i Myanmar/Burma. Den vistelsen har givit upphov till romanen I munkens skugga som utspelar sig under den korta period då det gåtfulla landet öppnade upp för omvärlden.

Sju månader har gått sedan Burmas militär i en kupp avsatte landets demokratiskt valda ledare Aun San Suu Kyi. Med våld, hot, trakasserier och gripanden har juntan satt skräck i landets befolkning som vecka efter vecka protesterat mot maktövertagandet.

– De dödar inte bara oss, utan landets framtid och hopp om demokrati, säger Ko Bo Gyi från AAPP till The Guardian.

Palmecentret tillsammans med den svenska arbetarrörelsen fortsätter stödja demokrati- och fackliga aktivister i landet. Vill du skicka ett bidrag? Swisha 123 240 60 72 – märk med ”Burma”.

Den 8 juli offentliggjorde det norska telekombolaget Telenor att de planerade att sälja sin verksamhet i Burma till det libanesiska företaget M1 Group som har affärskopplingar till den burmesiska militären och en historik av att agera i auktoritära länder. Efter att nyheten offentliggjorts skrev 464 burmesiska organisationer till Telenor för att protestera mot försäljningen då det finns en risk att den digitala säkerheten i landet försämras med de nya ägarna.

Nu stämmer Palmecentret tillsammans med 44 andra civilsamhälles- och människorättsorganisationer in i kritiken mot den till synes snabba försäljningen av Telenors verksamhet i Burma. Vi uppmanar Telenor att avvakta med försäljningen till M1 Group och genomföra en transparent konsekvensanalys (så kallad human rights due diligence) i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Vidare uppmanar vi Telenor att konsultera lokala aktörer som berörs av beslutet – kontakter som hittills inte prioriterats. Analysen bör göras tillgänglig för allmänheten.

1. Full lön till albanska oljearbetare

Till följd av coronakrisen sänkte oljebolaget Albetrol arbetarnas löner med 60 procent. Med stöd från Center for Labour Rights vann oljearbetarnas fackförening tvisten mot arbetsgivaren som tvingades betala ut full lön.

2. Bidrag till arbetslösa fabriksarbetare i Burma

Nedstängningar inom industrin har försatt tusentals fabriksarbetare i djup fattigdom. Med en sammanslutning av fackföreningar lyckades påverka lokala myndigheter att införa ett bidrag till fabriksarbetarna motsvarande 40 procent av deras lön för de dagar fabrikerna stod stängda.

3. Avtal som säkrar lönerna för bussförare i Filippinerna

Jeepney- och bussförare tjänar mer ju fler resenärer de har. Under pandemin har de behövt halvera antalet resenärer på sina bussar. Men tack vare stöd från det filippinska transportarbetarfacket NTCU har ett avtal omvandlats till en lag som säkrar inkomsten för förarna under pandemin.

Filmklippet min kollega skickar visar en mörk och tom gata i Burmas största stad Rangoon. Men ljudet är ögonbedövande. Från öppna fönster och dörrar visar människor sin avsky mot militärkuppen genom att slå på grytor och kastruller. Vi känner igen protestaktionen. Den har använts av allt från Stockholms krögare som är missnöjda med hur Coronarestriktionerna påverkar restaurangbranschen till demonstrationer mot president Salvador Allende i diktaturens Chile. I Burma har protestaktionen en mycket symbolisk betydelse då metoden sedan urminnestider använts för att skrämma bort onda andar.

Växande krav på en ny konstitution, inte minst efter NLD:s storseger i valet i november 2020, tros vara en av anledningarna till den statskupp som nu kastat Burma tillbaka till militärdiktatur. I ett slag har årtionden av kamp för demokrati och mänskliga rättigheter i landet raderats ut. Men människor låter sig inte nedslås. De bankar på kastruller nattetid. De samlas på gatorna och demonstrerar dagtid. I nattliga räder grips demonstranter. En ny cybersäkerhetslag förbereds som kommer göra det möjligt för militärjuntan att åtala alla som kritiserar kuppmakarna och visar stöd för Aung San Suu Kyi. Minst 23 000 fångar har släppts ur landets överfulla fängelser vilket tolkats som ett sätt att skapa plats för massgripanden.

Också på gatorna i Belarus har demonstranterna slagit på kastruller och grytor för att visa sitt missnöje med Alexander Lukasjenkos regim. Fler än 30 000 har gripits i de omfattande protester som pågått i landet sedan det förfuskade valet i augusti förra året. Även om kylan och pandemin gör att allt färre protesterar öppet i Belarus samlas människor fortfarande för att demonstrera.
Burma och Belarus två länder som just nu förenas i folkens kamp för frihet och demokrati. Två länder där repressiva regimer kontrollerar både ekonomin och politiken. Två länder där kraven på sanktioner växer men också på utländska företag att sätta handling bakom fina policyer om socialt ansvarstagande.

I Belarus planerar IKEA just nu att utöka verksamheten. Trots vetskapen om att företagets inköp av virke ger regimen stora intäkter. Sedan förra året kan du köpa belarusiskt mousserande vin på Systembolaget. Lanseringen ägde ironiskt nog rum i augusti, nästan samtidigt som det val som utlöst protesterna. H&M var ett av de första svenska företagen på plats efter att sanktionerna mot den tidigare militärregimen i Burma lyftes 2013 och som nu kommer tvingas samarbeta med militärjuntan. Redan förra året kritiserades Ericsson för sitt samarbete med ett telekombolag kopplat till Burmas militär.
Ska diktaturens onda andar kunna drivas bort krävs mer än kastrullprotester. Världssamfundet måste agera tillsammans till stöd för demonstranterna och företagen sluta fylla förtryckande regimers fickor med pengar.

Nyhetsbrev

Stöd oss

Demokrativågen krossades

Facken aktiva i protesterna

Stödet är avgörande

1. Full lön till albanska oljearbetare

2. Bidrag till arbetslösa fabriksarbetare i Burma

3. Avtal som säkrar lönerna för bussförare i Filippinerna