Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
ENG
Swisha ett valfritt belopp till
123 24 060 72Tack för ditt stöd!
87,3 procent av jordens befolkning, 6,4 miljarder människor, lever idag i mer eller mindre inskränkta samhällen – vissa är utsatta för repression och hotas, misshandlas och fängslas för att de organiserar sig. Andra lever i fullkomligt stängda samhällen där civilsamhället måste verka under jorden, med risk för att bli fängslade eller mördade. Den gemensamma nämnaren är att udden är riktad mot den folkliga och fackliga organiseringen, det fria ordet och möjligheten att protestera.
Det är mycket som står på spel. Att civilsamhället är starkt är en förutsättning för en levande demokrati. Tillsammans tar vi friheten i försvar.
_______________________________________________________________________
I Palmecentrets nya rapport Frihet i fara: Civilsamhället under attack har journalisten Mats Wingborg kartlagt situationen i några av de länder Palmecentret verkar i. I denna sändning samtalar han med vår generalsekreterare Anna Sundström om utvecklingen och vad vi i den svenska arbetarrörelsen kan göra för att verka för en annan utveckling.
Burma: Khaing Zar tar kampen mot juntan
Khaing Zar var bara 29 år gammal när hon valdes till ordförande för Burmas industrifack (IWFM). Som ung textilarbetare i landet hade hon tidigt fått upp ögonen för ojämlikheten, styrkan i organisering och makten i att vara många.
– I tonåren arbetade jag som sömmerska sju dagar i veckan, från klockan åtta på morgonen till tio på kvällen – med en pendlingstid på tre timmar. Varje kväll kom jag hem halv tolv. Lönen låg på 10 dollar i månaden. Livet bestod av arbete, och arbetet var hårt, säger Khaing Zar som är på besök i Stockholm för att bland annat träffa fackliga samarbetsparten IF Metall.
Bara några år senare hade hon som fackligt aktiv avancerat till ordförandeposten i ett av Burmas största fack. Över landet sköljde en demokrativåg. 2015 hade Aun San Suu Kyi och hennes parti NSD vunnit landets första demokratiska val och ekonomin var på tillväxt. Men framtidshoppet skulle inte vara länge. 2017 slog den burmesiska militären ned mot den muslimska minoriteten rohingya, och med statlig inblandning mördades runt 25 000 rohingyer, och ytterligare 700 000 fördrevs till Bangladesh. Den fragila demokratin bröt sedan samman med militärkuppen i februari 2021 som slängde landet tillbaka till en auktoritär militärstat.
Mitt i detta stod Khaing Zar. I över åtta år hade facket arbetat för förbättrade arbetsvillkor och gjort stora framsteg. Över en natt kastades de tillbaka till ruta noll.
– Allt vi arbetat för togs ifrån oss. Nu är lönerna så låga att arbetare i fabrikerna inte kan leva på sin inkomst. Priserna på varor har ökat, och människor förlorar sina jobb. Situationen är, minst sagt, otroligt svår, säger Khaing Zar.
Khaing Zar och IMWF tog tidigt en aktiv roll i protesterna mot militärregimen. Facket organiserar sina medlemmar att delta i demonstrationerna och tar ut arbetarna i strejker. Men juntan har slagit tillbaka hårt. Flera fackliga ledare har arresterats, en har mördats och alltmer måste de fackligt aktiva hålla sig gömda och arbeta i det dolda. De burmeser deltagit i protesterna gömmer sig. Men Khaing Zar fortsätter kämpa i det öppna.
– Jag oroar mig mest för min familjs säkerhet, men jag har bestämt mig. Jag måste fortsätta höras och synas i min roll som facklig ledare. Om inte jag står upp och tar kampen, hur ska jag kunna be andra att göra det?
Stödet från omvärlden har varit avgörande för kampen, menar Zar. Det är när omvärlden vänder bort blicken som situationen på riktigt blir hopplös. Men hennes målsättning förblir glasklar. Regimen ska bort, det är den enda lösningen och vägen framåt. Burmas folk ska återfå sin frihet.
Läs mer om Palmecentrets arbete i Burma här.
Ny rapport: Frihet i fara – civilsamhället under attack!– En utveckling för civilsamhället vi såg påbörjas redan innan pandemin i till exempel Belarus och Hongkong. Och för någon månad sedan kom den sorgliga nyheten från Hongkong om att deras motsvarighet till vårt LO känt sig tvungna till att stänga ner helt för att skydda sina anställdas säkerhet, säger Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.
Rapportförfattaren Mats Wingborg och Palmecentret presenterade sin syn på den auktoritära trendkurvan i världen i rapporten Frihet i fara (2020), nu fokuserar man på den aktuella situationen i ett utvalt antal länder – vad har skett sedan dess? Hur har pandemin använts som svepskäl för att ytterligare dra åt tumskruvarna?
Det är mycket som står på spel. Att civilsamhället är starkt är en förutsättning för en levande demokrati. När människor är aktiva i folkrörelser och politiska partier skapas möjligheter för människor att göra sig hörda. Folkrörelser skapar också kanaler mellan människor som är aktiva på gräsrotsnivå och politiska beslutsfattare på högre nivå.
Palmedagen 2021 – Civila samhället under attack!
87 procent av världens befolkning lever i samhällen där deras rätt att organisera sig systematiskt kränks, begränsas eller slås ner. De auktoritära ledarna har utnyttjat pandemin för att ytterligare strypa det civila samhället. För miljontals människor världen över är engagemang för frihet förenat med livsfara. När deras kamp hårdnar, måste vårt stöd öka. Välkomna till Palmedagen 2021.
Det fysiska evenemanget hålls i Katasalen på ABF-huset i Stockholm, det digitala deltagandet sker via zoom.
Med hjälp av otroligt spännande gäster som arbetat med internationell solidaritet, demokrati och mänskliga rättigheter från 1950-talet och framåt ska vi tillsammans belysa hur civilsamhället pressas internationellt, lära hur arbetarrörelsen arbetat historiskt och gräva i hur vi idag kan driva utvecklingen i en positiv riktning.
Evenemanget hålls mellan 10:00-15:00 och fysiska deltagare bjuds på lunch.
OBS: Begränsat antal platser – först till kvarn gäller!
Ett halvt sekel av internationell solidaritet
På Palmedagen 2021 gästas vi av fd riksdagsledamoten och fredsaktivisten Evert Svensson, Socialdemokrater för tro och solidaritets förbundsordförande Sara Kukka-Salam och journalisten Mats Wingborg för ett samtal om den svenska arbetarrörelsens historiska och samtida engagemang för den internationella solidariteten. Hur har vi historiskt och idag gått i bräschen för de motkrafter som förtrycks? Moderator Anna Sundström.
Till internationalismens försvar
Hur kan vi i arbetarrörelsens vända utvecklingen av inåtvändhet och ökad nationalism? Olle Törnquist (S) är professor i politik och utveckling och ger oss på Palmedagen en genomgång av partiets internationella arbete historiskt och idag, och bjuder på ett försvarstal till internationalismen och solidariteten.
Ta ställning, gör motstånd
I arbetarrörelsens DNA ligger det progressiva, framåtandan och motståndet. I ett framåtblickande samtal möts fd statsrådet Anna Greta Leijon, teologen KG Hammar och S-studenters tidigare ordförande Nasra Ali. Hur kan vår rörelse ta ännu större plats på den internationella arenan och verka för framtidens progressiva politiska lösningar? Moderator Jesper Eneroth.
Studio Solidaritet: Motstånd i Erdogans Turkiet
Det auktoritära förtrycket i Turkiet blir allt hårdare. President Recep Tayyip Erdogan fortsätter attackera de fria medierna, den politiska oppositionen och det oberoende civilsamhället. På sistone har regeringen också underminerat arbetet mot kvinnovåld och eldat på främlingsfientlighet mot afghanska flyktingar.
I ett livesänt samtal diskuterar Helin Sahin och Joakim Medin om hur det demokratiska motståndet i Turkiet organiserar sig mot den auktoritära politiken. I fokus står också människorättsjuristen Eren Keskin, medordförande i Turkiets mest kända MR-organisation IHD, som blivit en måltavla för regeringsattackerna och riskera att dömas till decennier i fängelse.
Samtalet sänds direkt på Palmecentrets Facebooksida och på Youtube.
Medverkande:
Helin Sahin, chef för Team Mellanöstern & Nordafrika, Olof Palmes Internationella Centrum
Joakim Medin, journalist och författare som länge bevakat Turkiet
Samtalet sändes live torsdag 13 oktober kl. 12.30
Belarusiska aktivisten Olga Karach: Vi använder svart humor för att överleva
I dag bor Olga Karach i Vilnius och driver därifrån sitt arbete med organisationen Nasj Dom (Vårt hem). Palmecentret fick chansen att träffa henne under ett besök till Stockholm.
Hur har det senaste året varit för dig?
Överväldigande och hoppfullt. Trots allt hemskt som skett har händelserna i Belarus fått folk att lyfta blicken, i synnerhet de belarusiska kvinnorna. Att leva i en diktatur är fruktansvärt, men att leva som kvinna i en patriarkal diktatur är något helt annat. De samhällsproblem kvinnor nu fått upp ögonen för kan diktatorn Lukasjenko inte sudda bort.
Hur arbetar Nasj dom idag?
Några av oss som jobbar med organisationen har behövt fly från Belarus, jag driver nu mitt arbete från Litauen. Men majoriteten av våra anställda befinner sig fortfarande i landet och försöker jobba under extremt hård press. Lukasjenko vill tysta civilsamhället men vi ska inte låta honom lyckas.
Hur fortsätter frihetskampen?
Folk är för rädda för att protestera öppet på gatorna nu. Vi visste att vi skulle bli bemötta med våld och trakasserier av staten men inte att det skulle vara på denna nivå, och så ihållande. Men aktivismen fortsätter på andra sätt, digitalt, i mindre rum. Belarusierna använder sin svarta humor för att överleva, vid varje middagsbord skämtas det om Lukasjenko.
Turkiet – demokrati på tillbakagång
Situationen i Turkiet har varit turbulent länge och framtidsutsikterna för demokratin är svåra att överblicka. I spåren av pandemin har den auktoritära regimen dessutom kunnat utnyttja situationen för att begränsa det civila samhällets rörlighet och utrymme ytterligare. Bland annat har president Erdogan drivit igenom en lag som ger regeringen möjlighet att tvångsförvalta civilsamhällsorganisationer och beslagta deras tillgångar.
Den breda oppositionen, tidvis splittrad, är det största hoppet för demokratins överlevnad i Turkiet. Vad händer i landet, hur ser förutsättningarna ut för oppositionen under det auktoritära ledarskapet och vilken roll kan den hårt ansatta oppositionen ha i landets framtid? Hur kan Sverige bidra till en ny riktning för Turkiet – och hur kan svenska civilsamhällesorganisationer stödja sina kamrater i Turkiet?
Panelister:
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet
Helin Sahin, chef för Team Mellanöstern & Nordafrika, Palmecentret
Samtalsledare: Anna Sundström, generalsekreterare Palmecentret
Turkiet – demokrati på tillbakagång
25/9 kl 11.20 – 12.00
Kostnadsfritt
Se på Facebook
Anmäl dig för att se samtalet på Världskulturmuseet i Göteborg
Året är 2016 och det har nyligen varit val i Myanmar/Burma. Den ikoniska Aung San Suu Kyi har blivit statsöverhuvud och omvärldens förväntningar är höga på att landet ska ta klivet in i nutiden efter 50 år av grym militärdiktatur.
Till Yangon anländer svenska Katja som har fått sparken från jobbet som kommunikationschef och därför behöver vila upp sig. Hon tänker hälsa på sin systerson Simon, som är trainee på Unicef, och kanske också åka på retreat och lära sig att meditera. Istället blir hon indragen i den politiska hetluften.
Möt författaren Helena Thorfinn i ett samtal med frilansjournalisten och Burmakännaren Axel Kronholm. Helena Thorfinn jobbade som journalist på bland annat SvD, TV4 och SVT innan hon började jobba internationellt med mänskliga rättigheter för bland annat Sida och Rädda Barnen. 2014 – 2017 var hon bosatt i Myanmar/Burma. Den vistelsen har givit upphov till romanen I munkens skugga som utspelar sig under den korta period då det gåtfulla landet öppnade upp för omvärlden.
Sju månader har gått sedan Burmas militär i en kupp avsatte landets demokratiskt valda ledare Aun San Suu Kyi. Med våld, hot, trakasserier och gripanden har juntan satt skräck i landets befolkning som vecka efter vecka protesterat mot maktövertagandet.
Nu rapporterar aktivistgruppen Assistance Association for Political Prisoners (AAPP) att över 1000 personer dödats av militären under det senaste halvåret.
– De dödar inte bara oss, utan landets framtid och hopp om demokrati, säger Ko Bo Gyi från AAPP till The Guardian.
Palmecentret tillsammans med den svenska arbetarrörelsen fortsätter stödja demokrati- och fackliga aktivister i landet. Vill du skicka ett bidrag? Swisha 123 240 60 72 – märk med ”Burma”.
Öppet brev till Telenor – avvakta med försäljningen av verksamheten i Burma!Den 8 juli offentliggjorde det norska telekombolaget Telenor att de planerade att sälja sin verksamhet i Burma till det libanesiska företaget M1 Group som har affärskopplingar till den burmesiska militären och en historik av att agera i auktoritära länder. Efter att nyheten offentliggjorts skrev 464 burmesiska organisationer till Telenor för att protestera mot försäljningen då det finns en risk att den digitala säkerheten i landet försämras med de nya ägarna.
Nu stämmer Palmecentret tillsammans med 44 andra civilsamhälles- och människorättsorganisationer in i kritiken mot den till synes snabba försäljningen av Telenors verksamhet i Burma. Vi uppmanar Telenor att avvakta med försäljningen till M1 Group och genomföra en transparent konsekvensanalys (så kallad human rights due diligence) i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Vidare uppmanar vi Telenor att konsultera lokala aktörer som berörs av beslutet – kontakter som hittills inte prioriterats. Analysen bör göras tillgänglig för allmänheten.
