Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Motkraften Sakhile i Zimbabwe: Ingen demokrati utan jämställdhet

Zimbabwe har styrts av samma parti under närmare 40 år, trots att det på papperet är en demokrati. Ett hopp tändes 2017 då den tidigare presidenten Robert Mugabe tvingades bort men året efter vann maktpartiet Zanu Pfs kandidat Emmerson Mnangagwa presidentvalet och partiet fick flest platser i parlamentet. Folket har lovats reformer men livssituationen för vanliga människor har bara förvärrats. Det råder hyperinflation, valutan flyter och arbetslösheten är skyhög. Och dessutom är det allvarlig brist på mat efter långvarig torka och naturkatastrofer.

– Jag är djupt oroad över de zimbabwiska politikernas syn på ledarskap. Om man inte lyssnar på sina medborgare, då styr man inte, då härskar man. Folk frågar – är det bättre efter Mugabe? – men tyvärr har inte kvinnors liv blivit bättre. Man kan inte säga att man lever i ett fredligt land när man inte ser till folkets behov eller gör något åt våldet mot kvinnor.

Kvinnliga politiker utsätts för sexuella trakasserier

WiPSU arbetar med stöd av Palmecentret för fler kvinnliga folkvalda på alla nivåer – och med att stärka de kvinnor som har nått en position. För det är stentufft att vara kvinnlig politiker i Zimbabwe. Hela 20 procent av de kvinnor som ställde upp som kandidater för första gången i förra årets val utsattes för sexuella trakasserier, enligt en granskning som WiPSU gjort.

– Sexuella trakasserier inom politiken är en smutsig hemlighet som alla känner till men ingen pratar om. De flesta av de drabbade kvinnorna vill inte gå till sitt parti och rapportera eller anmäla till polisen för att de tror att det skulle slå tillbaka mot dem själva, säger Sakhile Sifelani-Ngoma.

En anledning till att kvinnor inte vågar anmäla är att politiskt aktiva kvinnor i Zimbabwe av vissa ses som ”lösaktiga” som har sig själva att skylla. En annan är att det ofta är framstående personer inom partierna som står för övergreppen och att anmäla dem skulle vara politiskt självmord. WiPSU granskade sju politiska partier och upptäckte allvarliga problem i samtliga.

– Vissa politiska partier accepterade resultatet av undersökningen och vill förändra situationen. Flera partier har bett oss om stöd och vi kan nu vara med och hjälpa partierna att sätta upp strukturer och bygga upp en bättre partikultur, säger Sakhile Sifelani-Ngoma.

Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter

Hon säger att den ekonomiska och politiska krisen i Zimbabwe har lett till att flera framgångar vad gäller kvinnors rättigheter har fallit tillbaka. Den konstitution som antogs i landet 2013 – och som flera av Palmecentrets partners var med och påverkade – gav hopp om stora steg i riktning mot ökad demokrati, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter. Den förbjuder könsrelaterat våld och diskriminering av kvinnor och slår fast att internationella konventioner som Zimbabwe ratificerat, bland andra FN:s kvinnokonvention CEDAW, ska tillämpas av zimbabwiska domstolar. Men den respekteras inte.

– Vårt jobb är att göra pappersrättigheter till verkliga rättigheter, säger Sakhile Sifelani-Ngoma som nyligen var i Genève för delta vid en utvärdering av hur Zimbabwe lever upp till kvinnokonventionen.

– Vår regering har lovat saker på internationell nivå som de inte är öppna med här hemma. Det är information som vi i civilsamhället kan få del av tack vare möten som detta. Det stärker våra möjligheter att arbeta för förändringar och att utkräva ansvar, säger Sakhile Sifelani-Ngoma.

Palmecentret och svensk arbetarrörelse bidrar till verklig förändring

Hon säger att samarbetet med Palmecentret stärker WiPSU:s möjligheter att vara en plattform för att föra fram kvinnors politiska krav. Att Palmecentret arbetar med organisering fördjupar möjligheten till rättighetsutkrävande i Zimbabwe vilket är fundamentalt för att bygga en stat, säger hon.

– Det finns ingen demokrati utan jämställdhet. De som styr Zimbabwe är män över 55 medan den genomsnittliga medborgaren är en 19-årig kvinna, säger hon.

Palmecentret arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati i Zimbabwe, bland annat genom stöd till kvinnoorganisationer, facklig organisering och utbildning av unga politiker. LO och TCO, ABF Borlänge-Nedansiljan, Unga Örnar Borås, Kommunal Avdelning Mitt, Kommunalarbetareförbundet, Akademikerförbundet SSR samt Socialdemokraterna i Umeå möjliggör verksamheten.


Fler människor lever i ofria länder än i demokratier  - och utvecklingen går åt fel håll.  Palmecentret har tagit fram rapporten Frihet i fara! som beskriver på den oroande auktoritära utvecklingen. Läs mer här.

Fackligt aktiva i Zimbabwe i behov av stöd

– Jag vet aldrig hur lång tid det ska ta. Jag blir stoppad av polis och militär vid vägspärrarna. Ena dagen säger de att mina papper är i ordning, nästa dag säger de att det saknas något tillstånd från regeringen, berättar Japhet Moyo.

Japhet Moyo

För alla som nu inte får gå till jobbet är läget mycket kritiskt. Den helt övervägande delen arbetar i den informella sektorn. När man sätts i karantän blir man helt enkelt utan inkomst. Vilket bland annat drabbar de hembiträden som organisera inom Zimbabwe Congress of Trade Unions (ZCTU).

Vissa anställda måste gå till arbetet. Det gäller till exempel anställda inom hälsovården, gruvdrift och energisektorn. Företagen ska testa personalen och vidta åtgärder för att förhindra smittspridning. Men vad spelar det för roll när man till och från arbetet trängs ihop på överfulla lastbilsflak och bussar.

– Arbetsresorna har blivit en mardröm för arbetarna, säger Japhet Moyo.

Hot och hat i skuggan av corona

Officiellt har Zimbabwe nästan inga coronafall alls. Men de som arbetar inom sjukvården berättar en annan historia. För de som läggs in väntar sjukvård med brist på allt, inklusive mediciner. Anställda får använda vad de hittar som skyddsutrustning, till exempel handdukar.

Facket försöker påverka genom den trepartsdialog som instiftats mellan regering, fack och arbetsgivare. Men det är svårt att få gehör. I det här läget när man har svårt att vara ute på arbetsplatserna satsar man mycket på att informera via sociala media, för att nå de som har tillgång till nätet. I annat fall blir det helt och hållet regeringens propaganda som hörs.

Regeringen utnyttjar pandemin för att klämma dit facket och oppositionen. Att vara fackligt aktiv i Zimbabwe kan vara farligt. Japhet Moyo har gripits flera gånger. Han har fått brev med pistolkulor levererat hem till sig och sms om att hans dotter ska våldtas.

– Jag vet inte var hoten kommer ifrån, men utgår från att det är från staten. Just nu får vi mycket hotfulla kommentarer i sociala media.

Långt samarbete med Palmecentret och svenska arbetarrörelsen

Olof Palmes Internationella Center har under många år stöttat ZCTU. Från och med i år går även LO och TCO in i ett projekt för att stärka den zimbabwiska organisationen. Behoven är förstås enorma.

– För oss i facket blir det tufft när många medlemmar inte har några arbeten och inte har råd att betala medlemsavgiften. För Zimbabwe som sådant blir det ännu värre. Regeringen har inte satt något slutdatum för karantänen och corona används som en ursäkt för att trampa ner friheten, säger Japhet Moyo.


Hjälp Olof Palmes Internationella Center att fortsätta stödja facket i Zimbabwe. Visa på Gränslös Solidaritet genom att swisha en gåva till 123 240 60 72.

Bild: EPA/AARON UFUMELI

Coronaviruset slår hårt mot Palmecentrets värld

I Burma har man hittills inte hittat ett enda fall av coronaviruset, även om de flesta är övertygade om att det finns sådana. Att inga fall har konstaterats i beror förmodligen helt och hållet på att få har testats. Burma är ett grannland till Kina, och många burmeser har tillfälliga arbeten i grannlandet.

Om viruset slår till på allvar får det stora konsekvenser. Till exempel finns bara ett fåtal respiratorer i hela landet.

Men även utan konstaterade sjukdomsfall får pandemin konsekvenser. En facklig organisation som Palmecentret är på väg att inleda samarbete med har drivit på för att regeringen ska undersöka ett antal företags agerande. Företagen sparkar arbetare, särskilt fackligt anslutna, och skyller på att corona gör det svårare att få tag på råvaror och få produktionen såld.

På gatorna i Rangoon rullar folklivet på ungefär som vanligt. Men Palmecentret och partnerorganisationerna har redan ställt in ett antal aktiviteter. På Palmecentrets lilla kontor har man just beslutet att ändra rutinerna.

-Vi har bestämt att bara jobba var annan dag på kontoret, och var annan dag hemma. Därmed minskar vi vårt åkande i kollektivtrafiken, säger Michael Hauer, som arbetar för Palmecentret i Burma.

Dubbel isolering i Palestina

Betlehem, i Palestina, har varit isolerat sedan den 6:e mars. Det sedan en grupp hotellanställda smittats av coronaviruset när de arbetade med en internationell konferens. Betlehem är även i vanliga fall omringar av den mur som Israel låtit bygga, nu är isolationen dubbel. Zarifeh Malki, som är Palmecentrets ansvariga på plats i Palestina berättar att frivilliga från flera av de organisationer som Palmecentret har kontakt med samlar in mat och andra förnödenheter till befolkningen i Betlehem.

En av Palmecentrets samarbetsorganisationer i Palestina informerar om vad man ska tänka på när det gäller coronaviruset.

Skolorna stängda i Serbien

Danilo Milic som är Palmecentrets lokalt anställde i Serbien skulle egentligen ha varit i Stockholm för ett möte kring verksamheten i Balkan och Albanien. Men det mötet liksom ett antal andra aktiviteter som Palmecentret skulle ha genomfört har ställts in. I Serbien har pandemin bara börjat visa sig på allvar. Men regeringen har vidtagit en rad tuffa åtgärder.

–Skolorna är stängda så barnen är hemma, men som tur är så är de så stora så de klarar sig själva. Min fru är läkare och får nu arbeta tolvtimmarspass tre gången i veckan, säger Danilo Milic.

Redan pressat sjukdomsläge i södra Afrika

Sydafrika har nyligen fått sitt första coronafall bekräftat. Därför har Palmecentret alldeles i dagarna kunnat genomföra ett par aktiviteter med internationellt deltagande. Men nu har president Cyril Ramaphosa gått ut och betonat att läget är allvarligt och gränserna stängs.

Calle Sundstedt är handläggare på Palmecentrets kontor i Stockholm och har precis återvänt från Sydafrika. Han skulle även ha besökt Zimbabwe, men fick avstå då han i så fall skulle ha behövt sitta tre veckor i karantän.

–Sydafrika har fördelen att ha en ung befolkning, som alltså inte ingår i riskgruppen. Men å andra sidan har man många smittade med hiv, säger Calle Sundstedt.

Zimbabwe befinner sig sedan tidigare i en djup kris. Coronaviruset kan komma att förvärra läget ytterligare. Och landet är inte rustat för att möta farsoten.

-Eftersom 90 procent av befolkningen arbetar i den informella sektorn så kan man inte be dem stanna hemma från jobbet, som många av oss i Sverige har möjlighet till. Om man säger till en person som säljer bananer vid vägkanten att sluta med det så kommer hen att dö av svält.

Viktigare nu än någonsin: internationell solidaritet

Anna Sundström, som är generalsekreterare för Palmecentret, betonade när hon under helgen talade vid SSU Stockholms läns årskonferens att lösningen på den kris vi befinner oss i inte är mer av nationalism och auktoritära ledare. Inte heller ökad militär upprustning.

–De utmaningar vi står inför – migration, klimatförändringar, pandemier – kan inte mötas med kulor. De kräver helt andra satsningar på fred och fattigdomsbekämpning. På grön teknik och stärkt välfärd. Och inte minst på globalt samarbete, sa Anna Sundström.

Text: Björn Lindh
Bild: AP Photo/ Sunday Alamba

Kultur sprider glädje i krisens Zimbabwe

Inflationen är 400 procent. Det saknas elektricitet, vatten, mediciner och bensin. Lärare och sjuksköterskor arbetar bara två dagar i veckan, eftersom de inte har råd att åka till jobbet fler dagar. Läkarna har strejkat i månader. De som vågar protestera behandlas hårdhänt. Fackliga protester slås ned brutalt och fackliga ledare grips.

Mitt i detta elände turnerar en teatergrupp runt på olika arbetsplatser i och nära huvudstaden Harare, för att spela och bjuda in till diskussion om känsliga frågor som till exempel sexuella trakasserier, könssjukdomar eller korruption. Men även bildande ämnen som exempelvis hur man sköter sin ekonomi. Man kan förstås ställa sig frågan vad teater kan göra för nytta mitt i krisen.

– Kunskap är makt. När man får tillfälle att lära sig tala och diskutera så utvecklas man, och får större möjligheter att ställa makthavarna till svars, säger Jasen Mphepo, som är chef på Patsime, som är den organisation som får stöd av Palmecentret och ABF för att genomföra teaterprojektet.

Jasen Mphepo tillägger att kunskap som gör att man kan ta hand om sin hälsa hjälper människor att hålla sig friska och därmed kunna tjäna pengar. Teaterföreställningarna blir ett glädjefyllt avbrott i en annars besvärlig livssituation.

– Jag hoppas verkligen att ni från Sverige fortsätter att stödja den här verksamheten. Människor här känner sig hjälplösa, och teaterprojektet är ett sätt att utveckla kunskap och medvetenhet.

Palmecentret och dess medlemsorganisationer har en omfattande verksamhet i Zimbabwe, med i huvudsak till stöd till fackföreningar, kvinno- och ungdomsorganisationer.

Engagerade aktivister i Zimbabwe

Nyligen var jag i Zimbabwe. Jag träffade mängder av engagerade människor som inget annat vill än att bidra till en positiv utveckling.

Zimbabwierna är otåliga – och det med rätta. Ekonomin är i fritt fall. Matpriserna är så höga att vanliga människor inte kan köpa maten i butikerna, bensinen är en bristvara och köerna ringlar långa till de mackar som enligt ryktet har bränsle i pumpen. Skolavgifterna är så höga att många inte har råd att låta barnen gå i skolan. Frustrationen växer. Aktivister vittnar om fortsatt repression. Rykten surrar om en ny kupp. Oron växer för folkliga protester som återigen kommer att mötas av våld från regimen.

Men samtidigt spirar hoppet. Små förbättringar tas som intäkt för att något är på väg att förändras. En väg som fått ny asfalt, en överenskommelse om trepartsdialog, nyheten om ett internationellt företags etablering i landet.

Under besöket medverkade jag på lanseringen av två rapporter som den feministiska organisationen Whispers står bakom. Rapporterna undersöker situationen för kvinnor som är politiskt aktiva. Många utsätts för trakasserier och övergrepp från de egna leden.

Det är viktig, men skrämmande läsning, om en verklighet som tyvärr många också kan känna igen från Sverige. De patriarkala och förtryckande strukturerna finns överallt. Men det gör även motståndet.

Nu kommer värmen med stormsteg. Ha en riktigt skön sommar, oavsett om ni arbetar eller är lediga!

Text: Anna Sundström

 

Zimbabwe: Glöm inte det längre perspektivet

När cyklonen Idai drog in över Mocambique, Malawi och Zimbabwe i mitten av mars var förödelsen total i regionen. En talesperson för FN:s metereologiska organisation uppgav att det var en av de värsta cyklonerna på södra halvklotet. Bara i Zimbabwe beräknas över en kvarts miljon människor behöva humanitärt stöd. 90 000 människor (18 000 hushåll) har fått sina hem förstörda och behöver akutboende. 60 000 barn behöver omedelbart skydd och i den värst drabbade provinsen Manicaland är uppskattningsvis 95 procent av vägar och broar förstörda.

Redan innan cyklonen drog in så förväntades första halvåret bli det torraste på länge, med magra skördar och stor hunger som följd. Utöver det råder akut brist på kontanter i landet, inflationen på basvaror har stigit, arbetslösheten har parkerat sig strax över 90 procent och medicinerna i landet har tagit slut. En tredjedel av landets befolkning, fem miljoner människor, uppskattades vara i särskilt behov av livsuppehållande humanitär hjälp.

Det är viktigt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det humanitära behovet är oerhört stort, men samtidigt som vi hjälper med det akuta måste vi också stötta lokala samarbetspartners i deras arbete som organiserar, utbildar och påverkar. Vi måste stötta de som ifrågasätter och utmanar och de som försöker förändra system och strukturer.

Den 14–16 januari hade fackliga federationen ZCTU – en av Palmecentrets samarbetspartners – uppmanat till generalstrejk. Det fanns flera bakomliggande orsaker men den utlösande faktorn var en drastisk höjning av bensinpriset, som gjorde att priset blev världens högsta. Alla stannade inte hemma, det blev oroligt på gatorna, med plundring av affärer och förstörelse. Militär kallades in, över tusen personer fängslades och 17 personer sköts till döds. Sociala medieplattformar låstes och under en tid stängdes internet ner helt i hela landet.

Förra årets val var menat att signalera att ett nytt system rådde. Zimbabwe skulle bjuda in till investeringar i och med att landets tredje president sedan självständigheten skulle få folkets förtroende. För första gången på femton år tilläts utländska valobservatörsmissioner på plats. Valet var fredligare än på länge, det fanns en uppsjö partier och kandidater som sökte förtroende. Men även om tonen mellan partierna mestadels var god förekom en hel del trakasserier inom partierna under nomineringsprocesserna, främst riktat mot kvinnor. Framförallt våldet efter valet blev lite för mycket för utländska investerare och internationella samfundet.

Palmecentret arbetar, tillsammans med medlemsorganisationers projektgrupper, långsiktigt med våra lokala partners för en hållbar förändring. Det handlar om att ställa myndigheter till svars, att människor gemensamt kräver sin rätt och gör sina röster hörda.

För att få till en riktig förändring behöver förutsättningar och attityder förändras. Lokala politiker och förvaltningar måste vara mer transparenta och faktiskt i större utsträckning hålla sina löften. Det krävs en social dialog som innefattar mer än regim och opposition, det krävs reformer och skyddsmekanismer för de som är aktiva inom den informella sektorn. Arbete krävs för att lösa det mest akuta samtidigt som man också riktar in sig på de bakomliggande orsakerna.

Text: Calle Sundstedt

Palmecentret och LO protesterar mot gripande av fackliga ledare

Bland de gripna finns både ordförande och generalsekreterare för den fackliga organisationen Zimbabwe Congress of Trade Unions, som är en av Palmecentrets samarbetspartners i Zimbabwe. Palmecentret och LO kräver att de fackliga ledarna omedelbart ska släppas fria.

Så här lyder uttalandet i sin helhet:

SOLIDARITY STATEMENT

This morning, ahead of planned demonstrations, police raided the offices of Zimbabwe Congress of Trade Unions and arrested it´s leadership.

The trade union federation had called for demonstrations at ZCTU regional offices in Harare, Bulawayo, Gweru, Mutare, Masvingo and Chinhoyi. ZCTU called for a stop on the 2% tax on every electronic transactions, to stop the price hike madness on goods, that the harassment of street vendors should stop and to have actual access to the US dollars from their bank accounts.

It is with great concern we learn of the detainment of ZCTU Zimbabwe president Peter Mutasa and secretary general Japhet Moyo.

The development is deeply troubling, it is of importance that the right to demonstrate and call to end the newly adopted policies since its impact on the trade union members are severe.
The trade unions should be able to demonstrate and voice the concerns of their membership. We demand the immediate release of the trade union activists.

Olof Palme International Center

Swedish Trade Union Confederation, LO

Fusk eller rättvisa val i Zimbabwe?

Thoko Matshe som är Palmecentrets anställde i södra Afrika har sin personliga uppfattning klar.

– Valresultatet är korrekt. Oppositionen har förlorat i en öppen och ärlig kamp, säger hon.

– Men valet är samtidigt orättvist i den bemärkelsen att det är Zanu-PF som är staten, och har så mycket mer resurser och möjligheter att agera.

/ AFP PHOTO / MARCO LONGARI

Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret, säger att osäkerheten består.

– I huvudsak verkar valet ha gått rätt till, men det finns rapporter om oegentligheter som måste klargöras. Oppositionen har helt klart haft sämre förutsättningar att bedriva valkampanj, säger Anna Sundström.

Thoko Matshe säger att bland de organisationer som Palmecentret samarbetar med finns en besvikelse över splittringen inom oppositionen inneburit att framgångarna i parlamentsvalet inte blivit större.

– De organisationer Palmecentret samarbetar med står alla för demokrati och förändring, säger Thoko Matshe.

– Min åsikt är att oppositionen skulle ha satsat mer kraft på att vinna parlamentsplatser än på att vinna presidentvalet. Det är inte realistiskt att tro att Mnangagwa skulle förlora presidentvalet.

Thoko Matshe

Efter att regeringssidans seger i parlamentsvalet annonserats bröt det ut oroligheter i huvudstaden Harare. Regeringen satte in militär mot de protesterande och flera personer dödades.

– Men för närvarande är läget lugnt. Jag befinner mig här i Harare, och just nu är folklivet på gatorna helt normalt. Och jag tror inte att det kommer att bryta ut nya våldsamheter, men det är för tidigt att säga något bestämt om, berättar Thoko Matshe.

BJÖRN LINDH

Ödesval i Turkiet

Den 24 juni håller Turkiet president- och parlamentsval. Ett ödesval. Erdoğans förslag till ny konstitution innebär att posten som premiärminister avskaffas och den verkställande makten överförs till presidenten, som också får kontroll över säkerhets- och underrättelsetjänsten. Presidenten kan själv utse alla ministrar och ett fritt antal vicepresidenter samt utse merparten av författningsdomstolens ledamöter.

För en konstitutionsförändring krävs två tredjedelars majoritet i parlamentet. Just nu har oppositionen medvind i opinionen. Och Erdoğan blir alltmer pressad. Vilket får oron att öka kring valets genomförande. På olika sätt försöker nu Erdoğan säkra segern. Här krävs ett aktivt deltagande från internationella samfundet för att så långt som möjligt säkerställa ett demokratiskt val.

Redan nu har vallokaler flyttats och hundratusentals väljare i de kurdiskdominerade områdena tvingas resa långt för att rösta. Sedan tidigare sitter tusentals oppositionspolitiker fängslade. En av dem är Selahattin Demirtas, presidentkandidat och före detta partiledare för socialdemokratiska HDP. Men kritiken mot Erdoğan är pinsamt ljum.

Den 30 juli går zimbabwierna till valurnorna i ett val där Robert Mugabe för första gången på 30 år inte är den på förhand givna vinnaren. Efter att spektakulärt tvingats avgå i slutet på förra året är det nu i stället hans efterträdare Emmerson Mnangagwa som väntas vinna. Oppositionen är splittrad och regeringspartiet ZANU-PF:s valmaskineri är väloljat. Totalt 23 kandidater tävlar om att bli landets nästa president. ZANU-PF:s makthegemoni ser alltså inte ut att brytas men förhoppningsvis kan valen bli mindre våldsamma och mer demokratiska än på årtionden.

Avslutningsvis till jag önska er alla en fin sommar! Den extremt varma våren gör att sommaren redan känns lång. En bitterljuv känsla. Vi är redan bortskämda med sol och bad, men oron över att något inte står riktigt rätt till är svår att skaka av sig. Fram till 2050 kommer uppskattningsvis 200 miljoner människor tvingas på flykt på grund av klimatförändringar och naturkatastrofer. Redan nu beräknar UNHCR att 20 miljoner per år flyr sina hem på grund av klimatförändringar. Det är fler än de som flyr undan krig och konflikt.

Klimatförändringarnas påverkan på utvecklingen är en av de stora biståndspolitiska utmaningar Palmecentret tillsammans med Tankesmedjan Tiden pekar på i en kommande rapport. Rapporten presenteras den 4 juli i Almedalen. Välkomna om ni är på plats! Annars på återhörande i höst, när ännu ett viktigt val står för dörren.

Text: Anna Sundström

Osäkert läge i Zimbabwe

President Robert Mugabe och hans parti Zanu-PF har suttit vid makten sedan Zimbabwes självständighet 1980. Under 2000-talet hamnade landet i ekonomisk kollaps som startade med en omstridd och våldsam jordreform. Regeringen agerar allt mer maktfullkomligt och respekten för de mänskliga rättigheterna har urholkats.

– Vi ser en maktkamp utspela sig här för öppen ridå. Men det finns ingen politisk opposition som kan glida fram och ställa krav, de är så fragmenterade, sa Palmecentrets generalsekreterare Anna Sundström till TT efter att ha pratat med ett antal företrädare för organisationer i landet.

Oppositionen är i dag splittrad och svag. Bland de viktigaste utmanarna till Zanu-PF inom opposition finns MDC-M och MDC-T, en tudelning från 2005 i två partier, ursprungligen bildat ur det folkliga missnöjet som ett parti, Movement for Democratic Change.

Socialdemokraterna ser MDC-partierna som sina systerpartier i landet.

– Anledningen till att jag känner mig orolig nu är för att jag inte har en aning om vad som sker. Sedan den militära interventionen igår har det inte funnits någon information. Vem är det som har kontroll över landet? Är det säkert? Jag är parlamentsledamot, men jag sitter fast hemma i mitt hus, och jag vet inte vem som leder landet för tillfället. Allt är bara antaganden, säger Priscilla Misihairabwi-Mushonga, oppositionell parlamentsledamot för partiet MDC-M.

Palmecentret driver och stödjer flera olika organisationer i Zimbabwe för kvinnors rättigheter och fackliga rättigheter. Landet har trots hur det ser ut i nuläget en lång folkrörelsetradition.

– Bankomaterna har inte funkat de senaste åtta månaderna. Har folk tur kan de få ut 20 US-dollar om de försöker. De kan än så länge fortsätta sitt arbete som vanligt, för många är det business as usual. I den meningen att läget är akut och att allas resurser är ansträngda till bristningsgränsen. Många hoppas på att det blir förändring till det bättre men är osäkra på vad det här innebär. Det enda som går att vara säker på i Zimbabwe är osäkerheten, säger Calle Sundstedt, programhandläggare för Zimbabwe och Namibia på Palmecentret. Han befinner som just nu i Windhoek i Namibia och har träffat och pratat med många som Palmecentret samarbetar med i Zimbabwe.

– Jag hoppas att Olof Palmes internationella center, trots den rådande situationen i Zimbabwe, kan spela en aktiv roll i att dels berätta om vad som sker här men också att fortsätta understryka i sitt arbete med sina partnerorganisationer i Zimbabwe att makten ska ligga i händerna på landets civila befolkning, säger Priscilla Misihairabwi-Mushonga.

Vad som kommer att ske härnäst och vad militärens agerande kommer att leda till är oklart.

Text: Dan Wergelius

Foto: IBL

Läs mer om Palmecentrets arbete i Zimbabwe

Anna Sundström i SVT:s Aktuellt i onsdags