fbpx
Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Seger för migranters rättigheter i Sydafrika

Under året vann vår sydafrikanska partnerorganisation CoRMSA en stor seger för migranters rättigheter i landet. Man ifrågasatte tillsammans med Helen Sulzman Foundation ett regeringsbeslut att säga upp en form av uppehållstillstånd som garanterat över 180 000 zimbabwiska medborgares rätt att bo i Sydafrika.

Det rättsliga ingripandet ledde till att Gautengs högsta domstol fann att regeringens beslut bröt mot grundlagen. Ärendet ligger nu hos Sydafrikas författningsdomstol för vidare förhandling och sannolikheten för ett positivt domslut bedöms även här vara goda.

Domen har lett till praktiska förbättringar av zimbabwiska medborgares legala status i landet och därmed i deras skydd mot utnyttjande, frihetsberövande och utvisning. Liksom till att deras rätt till samhällstjänster som utbildning, sjukvård och social omsorg säkrats.

 

 

 

Samarbete rörelse till rörelse – Värna civilsamhällets roll i biståndet!

Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.

Vad gör folkrörelsebiståndet unikt?

Civilsamhällets roll i  stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.

Läs mer!

Fem framgångar för arbetares rättigheter i världen

2023 var ett kämpigt år på många sätt. Men runt om i världen finns det också ljusglimtar för demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa. Vi listar fem exempel på framgångar för arbetares rättigheter från våra partnerorganisationers viktiga arbete.

Albanien: Rättsliga segrar för kvinnliga textilarbetare

Flera av Palmecentrets partners i Albanien arbetar för att kvinnliga arbetares rättigheter inom kläd- och skoindustrin ska respekteras. De utbildar kvinnorna i deras rättigheter, hjälper dem att organisera sig, genomför möten med myndigheter, arrangerar protester och tillhandahåller juridisk hjälp. Det har under 2023 resulterat i flera små segrar:

Namibia: Ökat fackligt inflytande i arbetet med ny arbetsmiljölag

Metallarbetarfacket, Metal and Allied Namibian Workers Union (MANWU), har lyckats få plats i den regeringskommission som ska utforma ny lagstiftning på arbetsmiljöområdet. En proposition ska läggas fram under 2024. Man har även haft dialog med berörda departement om rättvis klimatomställning och digitalisering av arbetslivet.

En kvinna håller i en utbildning. På ståbordet och datorn har hon gula post-its om fackligt arbete och fackliga rättigheter

Janeth Jockney leder en facklig utbildning. Hon har gått från att vara anställd på ett företag där MANWU organiserade arbetarna, till att idag vara ansvarig för fackföreningens utbildningsverksamhet. Foto: MANWU.

Serbien: Rätt att pröva brott mot ekonomiska och sociala rättigheter

Parlamentet i Serbien ratificerade under 2023 ett tilläggsprotokoll till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Det innebär att serbiska invånare nu har möjlighet att driva sina fall till internationell nivå om landets domstolar inte upprätthåller konventionen.

Palmecentrets serbiska samarbetsorganisation A11 har ägnat fem år åt ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd en ratificering. I det har man också samarbetat med andra partners i Palmecentrets program på Västra Balkan, inklusive flera fackförbund.

Zimbabwe: Bättre lönevillkor för lantarbetare under ekonomisk kris

Lantarbetarfacket GAPWUZ har lyckats driva igenom att en större del av lönen ska betalas ut kontant i amerikanska dollar. Därmed har arbetarna en reallön som motsvarar lönen år 2016, vilket ses som en framgång i förhållande till den djupa ekonomiska kris som råder i landet.

Två lantarbetare

Foto: Chairmaine Chitate

Zimbabwes motsvarighet till LO, ZCTU, har också under 2023 kommit överens med arbetsgivarna om en gemensam plan för hur de ska agera mot regeringen i den så kallade trepartdialogen. Det handlar bland annat om att man nu gemensamt kräver att regeringen ökar insynen i den ekonomiska politiken.

Somalia: Historisk satsning på sociala trygghetssystem

För första gången ska somaliska arbetare få tillgång till statliga sociala trygghetsnät som mildrar effekterna av fattigdom och kriser. Reformen sjösattes i november 2023. Den fackliga centralorganisationen FESTU som bidragit till att få systemen på plats, underströk att detta är en vinst för landets arbetare.

FESTU (som har samarbetat med LO genom Palmecentret) har länge drivit på för att sociala trygghetssystem ska införlivas. De ser införandet som ett stort genombrott i kampen mot fattigdom. Reformen innebär att utsatta grupper och arbetare med mycket låga inkomster kan få statligt stöd.


Rädda det fackliga biståndet!

Just nu genomför regeringen stora förändringar i det svenska biståndet. Ett resultat av det är att Sida har beslutat att till årsskiftet säga upp alla avtal med svenska civilsamhällesorganisationer, som länge har varit en viktig samarbetspart för det internationella civilsamhällesstödet, och som i sin tur kan komma att tvingas säga upp avtal med nära 2000 internationella partnerorganisationer. Det drabbar inte minst Palmecentret och Union to Union, och därmed våra fackliga samarbeten runt om i världen. I den nya processen finns det inga garantier att några av de svenska organisationerna som arbetar med att stödja facklig organisering och fackliga rättigheter kommer att få ett uppdrag (i regeringens reformagenda nämndes det inte heller ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling). Man har dessutom höjt kraven på egeninsats, vilket gör att många organisationer kommer att få det mycket svårt att upprätthålla sin verksamhet.

Läs mer om hur du kan vara med och rädda det fackliga biståndet:

Jag vill engagera mig!

Stärk Palmecentret genom att bli månadsgivare!

Varje krona kommer att gå till att finansiera regeringens krav på ökad egeninsats, så att vi kan stödja fackliga kamrater ute i världen.

Jag vill bli månadsgivare

Valet i Zimbabwe: ”Var som en mango – grön på utsidan och gul på insidan”

Zimbabwe har sedan frigörelsen 1980 styrts av samma parti. Statskuppen 2017 som tvingade bort Robert Mugabe var på många sätt resultatet av en intern maktstrid inom regeringspartiet. Skillnaden efter kuppen var att militärer i än högre utsträckning tog upp ledande positioner inom beslutande organ och institutioner, där de tidigare bara varit del av administrationen blev flera nu ministrar. Mugabes tidigare högra hand och vicepresident, Emmerson Mnangagwa, lyftes upp av militären och utsågs till president och även partiets kandidat i valrörelsen 2018.

Oppositionen samlades i en koalition av partier som leddes av Nelson Chamisa (Citizens Coalition for Change, CCC). Den sittande presidenten Mnangagwa valdes då med knapp majoritet och även det här valet gav valkommissionen ZEC honom segern.

Ett krympande demokratiskt utrymme

Utvecklingen de senaste åren har kännetecknats av krympande socialt, ekonomiskt och politiskt utrymme, med centraliserad makt för presidenten och minskad möjlighet för översyn och kontroll hos parlamentet. Ytterligare begränsande lagstiftning har skapat självcensur hos civilsamhällesorganisationer, likaså har en hel del nya lagar införts som kraftigt begränsar organisations-, förenings- och demonstrationsfriheten.

En läkare eller sjuksköterska som strejkar mer än tre dagar riskerar nu sex månaders fängelse. Den selektiva tillämpningen av lagar kallas ”lawfare”, och har gjort det svårt för oppositionen att verka. Under mandatperioden har de fråntagits partihögkvarter, finansiering och många möten har nekats tillstånd.

Flera av ledarna och aktivister fängslas i väntan på utredning snarare än rättegång, vilket leder till långvariga frihetsberövanden. Oppositionsanhängare förföljs regelbundet och trakasseras. CCC uppmanar därför till en mangostrategi, att även om man kan vara grön på utsidan som Zanu, så får man ändå innerst inne rösta på CCC, som använder sig av den gula färgen.

ZANU-PFs partihögkvarter i Harare i korsningen Samora Machel/Rotten Row.
ZANU-PFs partihögkvarter i Harare i korsningen Samora Machel/Rotten Row. Politbyrån och centralkommittén sammanträder där regelbundet, huset kallas Shake Shake eftersom det liknar förpackningen på en traditionell öl bryggd på durra och majs. Foto: Calle Sundstedt

Ekonomisk kris

Inflationen är tresiffrig och hälften av landets befolkning är beroende av matsubventioner. Statsskulden är nästan lika stor som BNP och inga nya lån ges eftersom flera tidigare har förfallit utan betalning.

Under mandatperioden har en lokal valuta återintroducerats men den har tappat i värde mot USD så att köpkraften hos allmänheten ytterligare har försvagats dramatiskt.

Lönerna hos offentliganställda betalas ut i lokal valuta samtidigt som varor och tjänster ofta kräver amerikanska dollar. Många hushåll tar sig runt med hjälp av remitteringar från utlandet, att vänner och släktingar som migrerat sänder hem pengar.

Politiskt deltagande

Kvinnors möjlighet till politiskt deltagande i en starkt polariserad miljö är begränsad. Den nya konstitutionen från 2013 har kvoterade platser, de 60 platserna fördelas proportionerligt till partierna utefter hur stödet utfallit i varje provins. Det konkreta resultatet är att kvinnor tar mindre och mindre andel av de direktvalda 210 stolarna, som har specifika valkretsar. Det har minskat med ungefär fyra procentenheter varje val. I år var det bara 70 kandidater som var kvinnor, jämfört med 567 män. CCC hade kandidater till alla 210 valkretsar, tio av 63 som tar plats är kvinnor.

Till de proportionerliga valen i andra kammaren (senaten) så tillämpar de varvade listor (zebra lists), men könsfördelning i parlamentet lämnar mycket i övrigt att önska.

Politiska partiers oförmåga att ha balanserade listor kritiseras av många. Sakhile Sifelani från Women in Politics Support Unit (WiPSU) säger att 50-50 borde gälla de direktvalda platserna. Vid en presskonferens dagen innan valet som anordnades av en valobservatörsgrupp bestående av zimbabwiska kvinnoorganisationer lyfte hon återigen frågan. Lösningarna kan se ut på olika sätt; antingen att valen blir proportionerliga, eller att varannan valkrets behöver representeras av en kvinna och att det skiftar mellan valen, eller att listan med kandidater på en provinsiell nivå behöver vara balanserad.

Valet kritiseras internationellt

Så efter valet, vad händer nu? Valövervakarna från EU och USA men även i regionen är samfälliga i sina preliminära utlåtanden, valen når inte upp till internationell standard. För första gången på länge pekar även den regionala organisationen SADC tydlig med att anmärka på oegentligheterna. CCC har förklarat att de anser valet olagligt och att de ska bevisa det. Det officiella valresultatet gav inte styrande parti 2/3-majoritet så under kommande mandatperiod blir det inte lika lätt för dem att stifta lagar utan att konsultera oppositionen.

FAKTA ZIMBABWE


Tillsammans gör vi mer demokrati

Ge ditt stöd till människor och folkrörelser som kämpar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Bli månadsgivare till Palmecentret eller swisha en gåva till 123 24 060 72.

SWISHA EN GÅVA HÄR!


Artikeln publicerades i Aktuellt i Politiken den 31/8-2023.

Med teatern som vapen mot attacken på demokratin

Brutal militärdiktatur utan skrupler, eller subtila strategier för att succesivt strypa folkets rättigheter att tala, agera och röra sig fritt – två sidor av samma mynt. I Zimbabwe möts modiga aktivister av våld – och tonvis med administration.

– Du börjar tänka på vad du säger – hur du säger det. Plötsligt säger du inte att vitt är vitt och blått är blått, utan du säger att blått är lite småvitt.. För mig är den här självcensuren som vi lever med i Zimbabwe en av de allvarligaste konsekvenserna av det krympande demokratiska utrymmet för civilsamhällets organisationer.

Teatern som verktyg för samhällskritik

Det säger Daniel Maposa, grundare och chef för teatergruppen Savanna Trust som är en av Palmecentrets samarbetsorganisationer i Zimbabwe. Savanna Trust har sedan starten för femton år sedan använt teater som ett sätt att skapa dialog och väcka medvetenhet om frågor som demokrati och mänskliga rättigheter. För det är i de frågorna som orsaken till den stora fattigdomen finns, menar Daniel Maposa.

Daniel Maposa

– Jag har aldrig varit intresserad av att spela Shakespeare. För mig har teatern alltid handlat om att hantera samhällsfrågor, ett sätt att vara aktivist.

Föreställningarna berör aktuella teman, och publiken bjuds in att agera, eller att delta i samtal efter föreställningen.

– Teatern är ett verktyg för att plocka ner stora frågor som demokrati till människors vardagsliv, förklarar Daniel Maposa.

Kortlivat hopp med Mugabes efterträdare

Lätt att arbeta har det aldrig varit, varken för Savanna Trust eller för någon annan organisation som försvarar yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Zimbabwe. Under Robert Mugabes mångåriga regim drabbades regimkritiker konstant av hot, försvinnanden, misshandel eller mord. Men när Mugabe tvingades bort från makten 2017 var förväntningarna om en ny tid höga. Efterträdaren Emmerson Mnangagwa lovade att landet skulle bli mer öppet och pressfriheten skulle stärkas.

– Saker och ting blev så mycket bättre under det första året. Så här i efterhand kan jag se att det där bara var ett sätt av makthavarna att testa oss, säger Daniel Maposa.

Mord, hot och våld av de som protesterar

För inget av Mnangagwas löften har infriats. Tvärtom är det nya styret lika obenäget att tåla kritik som den tidigare statsledaren. Detta stod klart 2019 när människor demonstrerade mot höjda bensinpriser. Protesterna bemöttes av våld från säkerhetstjänsten. Enligt Human Rights Watch sköts 17 personer ihjäl och tusentals greps. Sedan dess har förtrycket mot det civila samhället ökat i snabb takt. Människors rätt att organisera sig kränks gång på gång.

– Hot är vardagsmat för oss. Vi får dem genom telefonsamtal eller indirekt kommunicerat genom massmedia. Men lika allvarligt är att vi nekas vissa privilegier, att som kulturorganisation till exempel inte bjudas in till offentliga plattformar och samtal där vi borde få närvara, säger Daniel.

Administrativa hinder gör arbetet svårt

Han beskriver en subtil strategi att strypa det demokratiska utrymmet. Säkerhetstjänsten ”hälsar på” hos organisationer för att tysta dem. Organisationerna förbjuds inte officiellt, men makthavarna sätter så komplicerade administrativa käppar i hjulen för dem att de till slut inte kan arbeta. En ny lagstiftning har gjort det möjligt för staten att öka kontrollen ytterligare.

– Vi tvingades att göra en ny ansökan för varje provins i landet som vi arbetar i. Det tog tre månader att göra om ansökningarna, och under den perioden var vi förbjudna att bedriva någon form av verksamhet. Det här är ett sätt för dem att övervaka oss och kontrollera vilka aktiviteter vi genomför, menar Daniel.

Kravet på omregistrering och en ekonomisk mycket detaljerad redovisning gäller alla organisationer som har offentlig eller utländsk finansiering. Ett stort antal organisationer med finansiärer som inte passar staten, har sedan stämplats för ”terroristverksamhet”.

Nya metoder under pandemin

2020 låg Savanna Trusts teaterverksamhet nere av samma skäl som för resten av världens kulturevenemang – pandemin. Savanna Trust kunde med bland annat Palmecentrets stöd relativt snabbt ställa om sin verksamhet och i stället börja producera föreställningar för radio.

– Vi bestämde oss för att skapa ett radiodrama om den nya lagstiftningen som gör det möjligt för en minister att utefter eget tycke och smak bestämma om en organisation ska få verka eller inte. Vi hann sända tre episoder och var på väg att spela in fler, men så klart förbjöds radiostationerna att sända föreställningen.

Zimbabwe har öppnat upp och Savanna Trusts skådespelare är tillbaka ute i byar och samhällen.

– Det är fantastiskt att vi får spela igen!

Ny föreställning med mångbottnade budskap

Daniel berättar om den nya föreställningen ”Death bed”, till synes en föreställning om covid-19, en dödssjuk mamma och en pappa som sviker sin familj.

– Men det är egentligen en satir som handlar om hur människor kontrollerar varandra. För publiken har den väckt frågor om hur man håller ihop, inom den lilla familjen – men i förlängningen om hur vi som folk ska hålla ihop mot den odemokratiska utveckling vi lever under.

70 regimkritiker fördes bort och torterades under 2020 i Zimbabwe. Att säga att blått är lite småvitt kan i bästa fall därför också vara en smart strategi för att nå ut med viktiga budskap och samtidigt klara livhanken.

 

 

 

 

 

 

Unga i Zimbabwe längtar efter frihet

Caroline Magenga arbetar på den ideella organisationen Patsime Trust som får stöd av Unga Örnar via Palmecentret. Med organisationen reser hon vanligtvis runt i landet, till skolor, föreningar och arbetsplatser, för att spela teater. Och för att prata om sociala och politiska utmaningar. Det är enligt henne en perfekt kombination.

– Med hjälp av teatern kan vi gestalta sociala, ekonomiska och politiska problem på ett sätt som alla kan relatera till, säger Caroline.

Teatern är också ett sätt att ingjuta hopp och engagemang. Caroline ser att frustrationen och hopplösheten är stor bland landets unga befolkning. Få har ett jobb att gå till, och de flesta hankar sig fram på småjobb som ger lite pengar för dagen. Många lider också av missbruksproblematik, stressen är så påtaglig.

– Unga människor i Zimbabwe har tappat förtroendet för politikerna. Vi har inget inflytande. Det finns i princip inga unga representerade i maktens korridorer, våra intressen prioriteras ständigt ner.

Ändå är Caroline försiktigt positiv. Hon tror att saker och ting kan förändras, men då måste också människor ändra sin inställning. Anpassa sig till ”det nya normala”.

– Man kan i dagens läge inte förvänta sig att till exempel få ett jobb efter man har gått ut skolan. Då får man ta till andra metoder. Kanske starta upp ett eget företag?

Men tydligast av allt det är en sak, enligt Caroline. Att politikerna slutar basunera ut tomma löften om att förbättra ungas liv – utan att driva faktisk politik för det. Det är bara när löften om förbättringar också följs upp med riktig politik som saker och ting kan bli bättre. Och Caroline, och andra unga engagerade zimbabwier kommer inte vända bort blicken förrän det sker.

Arbetarrörelsen, folkrörelser och barnrättskämpar jobbar gemensamt för att stärka demokratin, öka barns inflytande och se till att barns rättigheter efterlevs. Genom Palmecentret stödjer Unga Örnar organisationer ute i världen som ger barn och unga möjligheter till delaktighet och inflytande. Tillsammans tar vi friheten i försvar.

Den 17-21 maj arrangerar Unga Örnar konferensen Jämlik Barndom där du kan lära dig mer om barns rättigheter, levnadsvillkor och förutsättningar. Vi erbjuder över 25 föreläsningar, panelsamtal och lunchsamtal. Läs mer om konferensen här.

 

Motkraften Sakhile i Zimbabwe: Ingen demokrati utan jämställdhet

Zimbabwe har styrts av samma parti under närmare 40 år, trots att det på papperet är en demokrati. Ett hopp tändes 2017 då den tidigare presidenten Robert Mugabe tvingades bort men året efter vann maktpartiet Zanu Pfs kandidat Emmerson Mnangagwa presidentvalet och partiet fick flest platser i parlamentet. Folket har lovats reformer men livssituationen för vanliga människor har bara förvärrats. Det råder hyperinflation, valutan flyter och arbetslösheten är skyhög. Och dessutom är det allvarlig brist på mat efter långvarig torka och naturkatastrofer.

– Jag är djupt oroad över de zimbabwiska politikernas syn på ledarskap. Om man inte lyssnar på sina medborgare, då styr man inte, då härskar man. Folk frågar – är det bättre efter Mugabe? – men tyvärr har inte kvinnors liv blivit bättre. Man kan inte säga att man lever i ett fredligt land när man inte ser till folkets behov eller gör något åt våldet mot kvinnor.

Kvinnliga politiker utsätts för sexuella trakasserier

WiPSU arbetar med stöd av Palmecentret för fler kvinnliga folkvalda på alla nivåer – och med att stärka de kvinnor som har nått en position. För det är stentufft att vara kvinnlig politiker i Zimbabwe. Hela 20 procent av de kvinnor som ställde upp som kandidater för första gången i förra årets val utsattes för sexuella trakasserier, enligt en granskning som WiPSU gjort.

– Sexuella trakasserier inom politiken är en smutsig hemlighet som alla känner till men ingen pratar om. De flesta av de drabbade kvinnorna vill inte gå till sitt parti och rapportera eller anmäla till polisen för att de tror att det skulle slå tillbaka mot dem själva, säger Sakhile Sifelani-Ngoma.

En anledning till att kvinnor inte vågar anmäla är att politiskt aktiva kvinnor i Zimbabwe av vissa ses som ”lösaktiga” som har sig själva att skylla. En annan är att det ofta är framstående personer inom partierna som står för övergreppen och att anmäla dem skulle vara politiskt självmord. WiPSU granskade sju politiska partier och upptäckte allvarliga problem i samtliga.

– Vissa politiska partier accepterade resultatet av undersökningen och vill förändra situationen. Flera partier har bett oss om stöd och vi kan nu vara med och hjälpa partierna att sätta upp strukturer och bygga upp en bättre partikultur, säger Sakhile Sifelani-Ngoma.

Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter

Hon säger att den ekonomiska och politiska krisen i Zimbabwe har lett till att flera framgångar vad gäller kvinnors rättigheter har fallit tillbaka. Den konstitution som antogs i landet 2013 – och som flera av Palmecentrets partners var med och påverkade – gav hopp om stora steg i riktning mot ökad demokrati, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter. Den förbjuder könsrelaterat våld och diskriminering av kvinnor och slår fast att internationella konventioner som Zimbabwe ratificerat, bland andra FN:s kvinnokonvention CEDAW, ska tillämpas av zimbabwiska domstolar. Men den respekteras inte.

– Vårt jobb är att göra pappersrättigheter till verkliga rättigheter, säger Sakhile Sifelani-Ngoma som nyligen var i Genève för delta vid en utvärdering av hur Zimbabwe lever upp till kvinnokonventionen.

– Vår regering har lovat saker på internationell nivå som de inte är öppna med här hemma. Det är information som vi i civilsamhället kan få del av tack vare möten som detta. Det stärker våra möjligheter att arbeta för förändringar och att utkräva ansvar, säger Sakhile Sifelani-Ngoma.

Palmecentret och svensk arbetarrörelse bidrar till verklig förändring

Hon säger att samarbetet med Palmecentret stärker WiPSU:s möjligheter att vara en plattform för att föra fram kvinnors politiska krav. Att Palmecentret arbetar med organisering fördjupar möjligheten till rättighetsutkrävande i Zimbabwe vilket är fundamentalt för att bygga en stat, säger hon.

– Det finns ingen demokrati utan jämställdhet. De som styr Zimbabwe är män över 55 medan den genomsnittliga medborgaren är en 19-årig kvinna, säger hon.

Palmecentret arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati i Zimbabwe, bland annat genom stöd till kvinnoorganisationer, facklig organisering och utbildning av unga politiker. LO och TCO, ABF Borlänge-Nedansiljan, Unga Örnar Borås, Kommunal Avdelning Mitt, Kommunalarbetareförbundet, Akademikerförbundet SSR samt Socialdemokraterna i Umeå möjliggör verksamheten.


Fler människor lever i ofria länder än i demokratier  - och utvecklingen går åt fel håll.  Palmecentret har tagit fram rapporten Frihet i fara! som beskriver på den oroande auktoritära utvecklingen. Läs mer här.

Fackligt aktiva i Zimbabwe i behov av stöd

– Jag vet aldrig hur lång tid det ska ta. Jag blir stoppad av polis och militär vid vägspärrarna. Ena dagen säger de att mina papper är i ordning, nästa dag säger de att det saknas något tillstånd från regeringen, berättar Japhet Moyo.

Japhet Moyo

För alla som nu inte får gå till jobbet är läget mycket kritiskt. Den helt övervägande delen arbetar i den informella sektorn. När man sätts i karantän blir man helt enkelt utan inkomst. Vilket bland annat drabbar de hembiträden som organisera inom Zimbabwe Congress of Trade Unions (ZCTU).

Vissa anställda måste gå till arbetet. Det gäller till exempel anställda inom hälsovården, gruvdrift och energisektorn. Företagen ska testa personalen och vidta åtgärder för att förhindra smittspridning. Men vad spelar det för roll när man till och från arbetet trängs ihop på överfulla lastbilsflak och bussar.

– Arbetsresorna har blivit en mardröm för arbetarna, säger Japhet Moyo.

Hot och hat i skuggan av corona

Officiellt har Zimbabwe nästan inga coronafall alls. Men de som arbetar inom sjukvården berättar en annan historia. För de som läggs in väntar sjukvård med brist på allt, inklusive mediciner. Anställda får använda vad de hittar som skyddsutrustning, till exempel handdukar.

Facket försöker påverka genom den trepartsdialog som instiftats mellan regering, fack och arbetsgivare. Men det är svårt att få gehör. I det här läget när man har svårt att vara ute på arbetsplatserna satsar man mycket på att informera via sociala media, för att nå de som har tillgång till nätet. I annat fall blir det helt och hållet regeringens propaganda som hörs.

Regeringen utnyttjar pandemin för att klämma dit facket och oppositionen. Att vara fackligt aktiv i Zimbabwe kan vara farligt. Japhet Moyo har gripits flera gånger. Han har fått brev med pistolkulor levererat hem till sig och sms om att hans dotter ska våldtas.

– Jag vet inte var hoten kommer ifrån, men utgår från att det är från staten. Just nu får vi mycket hotfulla kommentarer i sociala media.

Långt samarbete med Palmecentret och svenska arbetarrörelsen

Olof Palmes Internationella Center har under många år stöttat ZCTU. Från och med i år går även LO och TCO in i ett projekt för att stärka den zimbabwiska organisationen. Behoven är förstås enorma.

– För oss i facket blir det tufft när många medlemmar inte har några arbeten och inte har råd att betala medlemsavgiften. För Zimbabwe som sådant blir det ännu värre. Regeringen har inte satt något slutdatum för karantänen och corona används som en ursäkt för att trampa ner friheten, säger Japhet Moyo.


Hjälp Olof Palmes Internationella Center att fortsätta stödja facket i Zimbabwe. Visa på Gränslös Solidaritet genom att swisha en gåva till 123 240 60 72.

Bild: EPA/AARON UFUMELI

Coronaviruset slår hårt mot Palmecentrets värld

I Burma har man hittills inte hittat ett enda fall av coronaviruset, även om de flesta är övertygade om att det finns sådana. Att inga fall har konstaterats i beror förmodligen helt och hållet på att få har testats. Burma är ett grannland till Kina, och många burmeser har tillfälliga arbeten i grannlandet.

Om viruset slår till på allvar får det stora konsekvenser. Till exempel finns bara ett fåtal respiratorer i hela landet.

Men även utan konstaterade sjukdomsfall får pandemin konsekvenser. En facklig organisation som Palmecentret är på väg att inleda samarbete med har drivit på för att regeringen ska undersöka ett antal företags agerande. Företagen sparkar arbetare, särskilt fackligt anslutna, och skyller på att corona gör det svårare att få tag på råvaror och få produktionen såld.

På gatorna i Rangoon rullar folklivet på ungefär som vanligt. Men Palmecentret och partnerorganisationerna har redan ställt in ett antal aktiviteter. På Palmecentrets lilla kontor har man just beslutet att ändra rutinerna.

-Vi har bestämt att bara jobba var annan dag på kontoret, och var annan dag hemma. Därmed minskar vi vårt åkande i kollektivtrafiken, säger Michael Hauer, som arbetar för Palmecentret i Burma.

Dubbel isolering i Palestina

Betlehem, i Palestina, har varit isolerat sedan den 6:e mars. Det sedan en grupp hotellanställda smittats av coronaviruset när de arbetade med en internationell konferens. Betlehem är även i vanliga fall omringar av den mur som Israel låtit bygga, nu är isolationen dubbel. Zarifeh Malki, som är Palmecentrets ansvariga på plats i Palestina berättar att frivilliga från flera av de organisationer som Palmecentret har kontakt med samlar in mat och andra förnödenheter till befolkningen i Betlehem.

En av Palmecentrets samarbetsorganisationer i Palestina informerar om vad man ska tänka på när det gäller coronaviruset.

Skolorna stängda i Serbien

Danilo Milic som är Palmecentrets lokalt anställde i Serbien skulle egentligen ha varit i Stockholm för ett möte kring verksamheten i Balkan och Albanien. Men det mötet liksom ett antal andra aktiviteter som Palmecentret skulle ha genomfört har ställts in. I Serbien har pandemin bara börjat visa sig på allvar. Men regeringen har vidtagit en rad tuffa åtgärder.

–Skolorna är stängda så barnen är hemma, men som tur är så är de så stora så de klarar sig själva. Min fru är läkare och får nu arbeta tolvtimmarspass tre gången i veckan, säger Danilo Milic.

Redan pressat sjukdomsläge i södra Afrika

Sydafrika har nyligen fått sitt första coronafall bekräftat. Därför har Palmecentret alldeles i dagarna kunnat genomföra ett par aktiviteter med internationellt deltagande. Men nu har president Cyril Ramaphosa gått ut och betonat att läget är allvarligt och gränserna stängs.

Calle Sundstedt är handläggare på Palmecentrets kontor i Stockholm och har precis återvänt från Sydafrika. Han skulle även ha besökt Zimbabwe, men fick avstå då han i så fall skulle ha behövt sitta tre veckor i karantän.

–Sydafrika har fördelen att ha en ung befolkning, som alltså inte ingår i riskgruppen. Men å andra sidan har man många smittade med hiv, säger Calle Sundstedt.

Zimbabwe befinner sig sedan tidigare i en djup kris. Coronaviruset kan komma att förvärra läget ytterligare. Och landet är inte rustat för att möta farsoten.

-Eftersom 90 procent av befolkningen arbetar i den informella sektorn så kan man inte be dem stanna hemma från jobbet, som många av oss i Sverige har möjlighet till. Om man säger till en person som säljer bananer vid vägkanten att sluta med det så kommer hen att dö av svält.

Viktigare nu än någonsin: internationell solidaritet

Anna Sundström, som är generalsekreterare för Palmecentret, betonade när hon under helgen talade vid SSU Stockholms läns årskonferens att lösningen på den kris vi befinner oss i inte är mer av nationalism och auktoritära ledare. Inte heller ökad militär upprustning.

–De utmaningar vi står inför – migration, klimatförändringar, pandemier – kan inte mötas med kulor. De kräver helt andra satsningar på fred och fattigdomsbekämpning. På grön teknik och stärkt välfärd. Och inte minst på globalt samarbete, sa Anna Sundström.

Text: Björn Lindh

Kultur sprider glädje i krisens Zimbabwe

Inflationen är 400 procent. Det saknas elektricitet, vatten, mediciner och bensin. Lärare och sjuksköterskor arbetar bara två dagar i veckan, eftersom de inte har råd att åka till jobbet fler dagar. Läkarna har strejkat i månader. De som vågar protestera behandlas hårdhänt. Fackliga protester slås ned brutalt och fackliga ledare grips.

Mitt i detta elände turnerar en teatergrupp runt på olika arbetsplatser i och nära huvudstaden Harare, för att spela och bjuda in till diskussion om känsliga frågor som till exempel sexuella trakasserier, könssjukdomar eller korruption. Men även bildande ämnen som exempelvis hur man sköter sin ekonomi. Man kan förstås ställa sig frågan vad teater kan göra för nytta mitt i krisen.

– Kunskap är makt. När man får tillfälle att lära sig tala och diskutera så utvecklas man, och får större möjligheter att ställa makthavarna till svars, säger Jasen Mphepo, som är chef på Patsime, som är den organisation som får stöd av Palmecentret och ABF för att genomföra teaterprojektet.

Jasen Mphepo tillägger att kunskap som gör att man kan ta hand om sin hälsa hjälper människor att hålla sig friska och därmed kunna tjäna pengar. Teaterföreställningarna blir ett glädjefyllt avbrott i en annars besvärlig livssituation.

– Jag hoppas verkligen att ni från Sverige fortsätter att stödja den här verksamheten. Människor här känner sig hjälplösa, och teaterprojektet är ett sätt att utveckla kunskap och medvetenhet.

Palmecentret och dess medlemsorganisationer har en omfattande verksamhet i Zimbabwe, med i huvudsak till stöd till fackföreningar, kvinno- och ungdomsorganisationer.

Engagerade aktivister i Zimbabwe

Nyligen var jag i Zimbabwe. Jag träffade mängder av engagerade människor som inget annat vill än att bidra till en positiv utveckling.

Zimbabwierna är otåliga – och det med rätta. Ekonomin är i fritt fall. Matpriserna är så höga att vanliga människor inte kan köpa maten i butikerna, bensinen är en bristvara och köerna ringlar långa till de mackar som enligt ryktet har bränsle i pumpen. Skolavgifterna är så höga att många inte har råd att låta barnen gå i skolan. Frustrationen växer. Aktivister vittnar om fortsatt repression. Rykten surrar om en ny kupp. Oron växer för folkliga protester som återigen kommer att mötas av våld från regimen.

Men samtidigt spirar hoppet. Små förbättringar tas som intäkt för att något är på väg att förändras. En väg som fått ny asfalt, en överenskommelse om trepartsdialog, nyheten om ett internationellt företags etablering i landet.

Under besöket medverkade jag på lanseringen av två rapporter som den feministiska organisationen Whispers står bakom. Rapporterna undersöker situationen för kvinnor som är politiskt aktiva. Många utsätts för trakasserier och övergrepp från de egna leden.

Det är viktig, men skrämmande läsning, om en verklighet som tyvärr många också kan känna igen från Sverige. De patriarkala och förtryckande strukturerna finns överallt. Men det gör även motståndet.

Nu kommer värmen med stormsteg. Ha en riktigt skön sommar, oavsett om ni arbetar eller är lediga!

Text: Anna Sundström