Amazonas

Brandsäsongen 2024 blev en av de värsta någonsin i världens största regnskog. En yta lika stor som Sverige brann upp, och forskningen visar att det här är en konsekvens av människans utsläpp av växthusgaser. Samtidigt fortsätter skövlingen av regnskogen i extrem takt, ofta för att förse en växande global köttindustri med betesmark och djurfoder i form av sojabönor, som odlas på stora plantager.

Ungefär 18 procent av Amazonas är skövlad. Om avskogningen når 20-25 procent och den globala upphettningen passerar 1,5 grader – vilket den är på väg att göra med nuvarande politik – är regnskogen bortom räddning. Det här menar Amazonasforskaren Carlos Nobre i en artikel i DN.

När avskogningen är uppe i 30 procent så kommer det att leda till att 250 miljarder ton koldioxid skickas upp i atmosfären. Då blir det omöjligt att klara klimatmålen, som ska skydda oss mot de värsta konsekvenserna. Som det ser ut nu ligger Amazonas brytpunkt mindre än ett par årtionden fram, om inte trenden vänder dramatiskt.

Hoten mot Amazonas är också nära sammankopplade med andra utmaningar så som illegal gruvdrift, den väpnade konflikten i Colombia, narkotikaodlingar, organiserad brottslighet och den ojämlika fördelningen av land. Ingen annanstans i världen är det så farligt att engagera sig för att skydda naturen och stå upp mot exploatering av naturresurser, som i Colombia. Under 2014-2023 mördades 461 miljöaktivister i landet.

Värst utsatt är Latinamerikas ursprungsbefolkning. Urfolk över hela världen spelar en central roll i skyddet av planetens biologiska mångfald och är ofta de första att drabbas av miljöförstöring och klimatförändringar. När Amazonas urfolk organiserar sig för att försvara rätten till sina landområden möts de av trakasserier, kidnappningar och mord. Bakom ligger ofta mäktiga ekonomiska intressen som vill exploatera naturresurser. En stor del av morden har inträffat när människor protesterat mot gruvverksamhet, byggandet av vattenkraftverk och skogsavverkning.

Civilsamhällets delaktighet i kampen för klimatet är avgörande för vår planets överlevnad. Vi på Palmecentret är övertygade om att solidaritet och nätverksbyggande är kraftfulla verktyg i den kampen. Genom vårt solidaritetsnätverk för Amazonas finns möjligheten för våra svenska medlemsorganisationer att engagera sig tillsammans, utifrån egna förutsättningar och på en nivå som passar.

Nätverket är till för medlemmar som är intresserade av frågor som rör Amazonas, klimaträttvisa, förlust av biologisk mångfald, urfolks rättigheter och ungdomars politiska inflytande. Vi välkomnar alla typer av organisationer inom arbetarrörelsen. Här kan lokala fackklubbar och arbetarekommuner möta nationella avdelningar och förbund.

Nätverkets styrka ligger i att var och en bidrar med sina unika erfarenheter och kompetenser. Tillsammans står vi bättre rustade att nå gemensamma mål.

Genom nätverket kommer ni att lära känna vår colombianska partnerorganisation VozEs, som arbetar i Amazonas-regionen för att öka ungas inflytande i klimat- och miljöpolitiken, och för att koppla samman denna med fredsprocessen.

För VozEs är det av stort värde att få kontakter, stöd och tillgång till de erfarenheter av förändringsarbete som finns i den svenska arbetarrörelsen. För de svenska deltagarna finns mycket kunskap att hämta och stora möjligheter till lärorika och spännande utbyten.

Nätverkets deltagare bestämmer själva vad man vill uppnå med samarbetet. Vi tror och hoppas att det kommer innehålla gemensamt lärande, lokala insamlingar och påverkansarbete och för en del direkt utbyte med VozEs och de latinamerikanska nätverk som de ingår i.

Svenska organisationer inom nätverket bidrar ekonomiskt, utifrån egna förutsättningar, till Palmecentrets samarbetsprojekt med VozEs. Ett stöd som är avgörande för att vårt internationella solidaritetsarbete ska kunna överleva, i tider när biståndet skärs ner och vi har en regering som försöker hindra vårt arbete.

VozEs kallar sig för en organisation ”av unga, för unga, som arbetar för fred, demokrati och klimatomställning”. Projektet som drivs med Palmecentrets stöd sedan 2023 genomförs i delar av colombianska Amazonas, samt i regionen Chocó, områden med avgörande betydelse för ett stabilt globalt klimat, vattenförsörjning och biologisk mångfald.

Projektet har tre mål:

1. Öka ungas deltagande i försvaret av Amazonas.
2. Skynda på klimatpolitiken.
3. Arbeta för att klimatomställningen ska bli rättvis.

Palmecentret har inte bara spelat en roll ekonomiskt utan också som strategisk partner i projektets uppbyggnad, målformulering och genomförande. Exempel på vad samarbetet uppnått:

En enad och organiserad miljörörelse

Hösten 2024 bildades den nationella alliansen La Convención Nacional Ambiental av drygt 50 miljöorganisationer. I en gemensam deklaration lyfte de bland annat förslag på hur säkerheten för miljöförsvarare kan öka, hur skogsskövlingen i Amazonas ska stoppas och hur klimatomställningen kan göras rättvis för arbetare och lokalsamhällen. Det var ett historiskt steg för miljörörelsen i Colombia, som för första gången förde fram ett gemensamt budskap till landets beslutsfattare.

Unga miljöförsvarare utbildas i påverkansarbete

Genom så kallade miljöakademier har ungdomar i bland annat Chocó och Cumaribo i Amazonas utbildats för att kunna påverka miljöarbetet i sina hemregioner, i dialog med borgmästare, guvernörer och lokala ledare. En stor framgång för projektet är att flera kommuner har inkluderat miljöutbildningar för ungdomar i sina regionala och lokala utvecklingsplaner. Tack vare det kommer 3 220 unga miljöförsvarare att utbildas fram till 2027. Miljöakademierna har en avgörande betydelse för ungas möjligheter att göra sina röster hörda i lokalsamhällen där deras inflytande länge varit begränsat.

VozEs hemsida