Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Det var farligt att vara oppositionell – eller bara fattig - i ex-president Rodrigo Dutertes Filippinerna. Med ”kriget mot drogerna” som förevändning har det skett utomrättsliga avrättanden av allt från småtjuvar till journalister och aktivister. – Fortsatt internationell närvaro och påtryckningar är avgörande för oss, säger Risa Hontiveros, senator för oppositionella och socialdemokratiska Akbayan. Sedan Marcos Jr, son till ex-diktatorn Ferdinand Marcos, kom till makten 2022 har "kriget mot drogerna" fortsatt och situationen för mänskliga rättigheter är fortsatt svår.

Asien

I Asien arbetar Palmecentret främst i Burma och Filippinerna, där vi stödjer organisationer som arbetar för att stärka arbetarrörelsen, sprida kunskap om mänskliga rättigheter och facklig organisering och för att öka kvinnors och ungas deltagande och inflytande.

2022 har inneburit både framgångar och bakslag för demokratisk utveckling i Asien.

Under den tidigare president Duterte har Filippinerna gått i en alltmer auktoritär riktning där det juridiska systemet använts för att tysta meningsmotståndare och systematiskt attackera pressfriheten. Valet 2022 mobiliserade miljontals unga väljare, men präglades också av omfattande desinformationskampanjer på sociala medier. Det var till slut Ferdinand Marcos Jr, son till en tidigare diktator, som valdes till ny president.

För det socialdemokratiska systerpartiet blev det ett blandat valresultat. Men Risa Hontiveros har, som enda oppositionspolitiker, blivit omvald till senaten.

Sedan Marcos Jr kom till makten har situationen för mänskliga rättigheter inte förbättrats.

Valet i Burma 2020 blev en framgång för Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD. Men militären hävdade att det var valfusk, ett påstående som efter årsskiftet skulle komma att leda fram till en statskupp. I dag befinner sig landet i en skarp nedåtgående våldsspiral, med systematiska övergrepp mot demokratirörelsen, enskilda rättighetsförsvarare och oberoende media.

Palmecentret samarbetar sedan många år med fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och andra civilsamhällesorganisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma. Partnerorganisationerna var i ett tidigt skede delaktiga i att organisera motståndet. Flera har uppfattats som ett hot mot juntan och har förbjudits. Men motståndet fortsätter.

Coronapandemin hade svåra konsekvenser för befolkningen i båda länder. Till en början innebar det ett långt avbrott i den fackliga utbildningsverksamheten. Massarbetslöshet och rekordhöga nivåer av svält ledde till att arbetarna som deltog i utbildningarna behövde fokusera på att få mat på bordet. Facken styrde därför om och ägnade sig åt nödhjälp i den mån de kunde. Men utbildningsverksamhet kunde så småningom återupptas i digital version.

Filippinerna och Burma är också bland de tio värsta länderna i världen för arbetstagare, enligt ITUC:s Global Rights Index.

Palmecentret i Asien

Länder: Burma och Filippinerna.

Aktiva medlemsorganisationer: ABF, Folkets Hus och Parker, IF Metall, Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Västra Svealand, Livsmedelsarbetarförbundet, LO, Seko, S-studenter, Sunderby Folkhögskola

Andra samarbetsorganisationer: Akademikerförbundet SSR

Här arbetar vi

Afrika Asien Europa Latinamerika Mellanöstern och Nordafrika