2023 var redan innan oktober det dödligaste året för palestinier på Västbanken sedan 2006. Över 700 människor, många barn, dödades av israelisk militär eller extremistiska bosättare. Efter det israeliska valet i november 2022 bildades landets mest högerextrema och religiösa regering någonsin med president Benjamin Netanyahu i spetsen, och den högerextrema regeringen har drivit en allt aggressivare bosättarpolitik. Innan oktober pågick även stora demokratiprotester i Israel mot inskränkningar av rättsstaten.

Den 7 oktober genomförde Hamas sin blodiga attack mot kibbutzerna och de mindre städerna i södra Israel. 1160 människor dödades och 250 civila togs som gisslan. Israel svarade med att inleda sitt urskillningslösa vedergällningskrig mot Gaza. Ett år senare hade minst 40 000 människor dödats, 9 av 10 människor har tvångsförflyttats – många flertalet gånger – och civila mål som sjukhus och skolor har attackerats och skadats. Kvarvarande sjukvård är knappt funktionell och mycket av livsviktig nödhjälp har blockerats av Israel. Palmecentrets samarbetspartners som är verksamma på plats är själva utsatta för stora risker, men organiserar sig för att hjälpa befolkningen (läs mer).

Sedan den 7 oktober har också tusentals palestinier godtyckligt fängslats under militära räder. Rörelsefriheten är än hårdare begränsad och arbetslöshet och brist på pengar gör situationen akut för många människor.

I juli 2024 konstaterade den Internationella domstolen, ICJ, att den israeliska ockupationen är olaglig i ett historiskt rådgivande. Domstolen bedömde tidigare i januari det som troligt att Israel begår folkmord i Gaza och beordrade provisoriska åtgärder för att skydda den palestinska civilbefolkningen, vilka inte har efterlevts.

Palmecentret genomför en insamlingskampanj för att stötta civilbefolkningen i Palestina, samt medverkar till olika påverkansinitiativ. Såsom gemensamma upprop att FN:s medlemsländer omedelbart avbryter vapenexport, att EU ska häva sitt associeringsavtal med Israel samt förbjuda handel med olagliga bosättningar.

I december 2024 föll al-Assad-regimen i Syrien efter 13 år av krig. Framtiden är än så länge osäker. Trots glädjen bland befolkningen när diktatorn störtades är många grupper oroliga för vad som kan ske framåt, och efter över ett årtionde av krig är fattigdomen i landet utbredd.

Turkiet har under de senaste åren blivit allt mer auktoritärt, genom ändrade lagar och fängslandet av journalister och politiska meningsmotståndare. 2020 stiftades det exempelvis en antiterrorlag som ger regeringen möjlighet att tvångsförvalta civilsamhällesorganisationer och beslagta deras tillgångar. Inför valet 2023 hindrades det pro-kurdiska och socialdemokratiska partiet Folkens demokratiska parti (HDP) att delta. Erdogan har nu påbörjat sitt tredje decennium som Turkiets ledare, med ett allt hårdare grepp om makten.

Jordbävningen i Turkiet och Syrien i början av 2023 var också en katastrof som drabbade många människor. Civilsamhällets roll var central i organiseringen av hjälpen då de statliga insatserna brast i det inledande skedet.

I november 2020 bröts vapenvilan mellan den västsahariska frihetsrörelsen Polisario och Marocko. Marockanska styrkor gick in i den så kallade buffertzonen där ingen sidas styrkor får befinna sig enligt avtalet signerat av bägge sidor. Förföljelser av aktivister intensifierades och Västsaharas regering kallade FN att ingripa. Men reaktioner från omvärlden har varit måttliga.

Till följd av det återupptagna kriget möter västsaharier i det ockuperade området ett intensifierat förtryck. Kriget har även kraftigt försämrat levnadsvillkoren för de västsaharier som lever i själv förvaltade flyktingläger i Algeriet. Neddragningar i det humanitära biståndet i samband med coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina förvärrade situationen ytterligare. På grund av en marockansk medieblockad är det också väldigt svårt att bevaka konflikten.

Palmecentret fortsätter att stärka de demokratiska krafterna i regionen, i samarbeten med både socialdemokratiska systerpartier och civilsamhällesorganisationer. Fokus är att öka ungas och kvinnors deltagande och möjligheter att göra sina röster hörda och kräva sina rättigheter.