Covid-19-pandemin har lämnat djupa spår i hela MENA-regionen. Vissa länder befann sig i en delvis positiv utveckling, som snabbt avstannade under våren 2020. I flera länder stiftades nya lagar som försvårar civilsamhällesorganisationers verksamhet. Fattigdomen har ökat markant till följd av det försämrade ekonomiska läget i samtliga länder i regionen.

I Somalia var ekonomin på väg att förbättras i början av 2020, och landet hade kvalificerats för skuldlättnader – vilket var något som pandemin satte stopp för. I Turkiet stiftades en antiterrorlag 2020 som ger regeringen möjlighet att tvångsförvalta civilsamhällesorganisationer och beslagta deras tillgångar. Och under hösten 2020 gav Turkiet också militärt stöd till Azerbajdzjan när Nagorno-Karabach konflikten eskalerade.

I november 2020 bröts vapenvilan mellan den västsahariska frihetsrörelsen Polisario och Marocko. Marockanska styrkor gick in i den så kallade buffertzonen där ingen sidas styrkor får befinna sig enligt avtalet signerat av bägge sidor. Förföljelser av aktivister intensifierades och Västsaharas regering kallade FN att ingripa. Men reaktioner från omvärlden har varit måttliga.

I Syrien är kriget nu inne på sitt elfte år, och mer än hälften av befolkningen är på flykt.

Palmecentret fortsätter att stärka de demokratiska krafterna i regionen, i samarbeten med både socialdemokratiska systerpartier och civilsamhällesorganisationer. Fokus är att öka ungas och kvinnors deltagande och möjligheter att göra sina röster hörda och kräva sina rättigheter.